Mosselbay ligger utmed Sydafrikas sydkust, ungefär mitt mellan Kapstaden och Port Elizabeth. När det är säsong svämmar staden över av turister, främst för valarna och för att det är utgångspunkten för "Garden Route", en naturskön del av vägen mellan CT och PE. Nå, när vi var där så hade terminen på skolor och universitet redan börjat vilket betydde att det var rätt tomt, och några valar såg vi inte heller (hösten, nåja, vår höst, lär vara bästa tiden för det). Trevligt var det i alla fall, och en smula ferrovial turism lyckades vi klämma in också.
Mosselbay har en station, men utan trafik. Ett enkelt spår kopplar samman hamnen, där det tidigare gick passagerartrafik, med Voorbaai, där järnvägen från Kapstaden ansluter. Spåret finns kvar, men ett hostel som hyserar i en handfull gamla passagerarvagnar har byggt parkering rakt över rälsen. Förr var det här utgångspunkten för Outeniqua Choo Tjoe, ett ångtåg som gick österut till Knysna. Men det ställdes in efter översvämningarna för några år sedan. Därefter har den enda trafiken varit ett litet turisttåg, Diaz Express, som går fram och tillbaka utmed kusten runt Mosselbay och Hartenbos.
Vi tog Diaz Express men fick kliva på i Hartenbos, en förort till Mosselbay. Stränder, bevakade köpcentrum och bensinstationer verkar vara det enda Hartenbos bjuder på, bortsett från sin minimala station då, som består av en enda plattform bakom en pub. Tåget består i sin tur av tre gamla dressiner som renoverats hjälpligt och målats klarblå. Förarna, det fanns en i vardera änden, var dock väldigt trevliga och pratglada, även om deras engelska var knapphändig (de största språken i den här delen av landet är afrikaans och xhosa; min afrikaans är ytterst rudimentär, och på xhosa kan jag bara några enstaka fraser).
Naturen utmed banan är vacker, en blandning av prunkande grönska och karg kustlinje.
Vid ett tillfälle tvärnitade tåget. Det visade sig att en sköldpadda traskade runt på banvallen. Föraren hoppade vant ut och lyfte undan den så vi kunde fortsätta.
På vägen tillbaka stannade vi i Groot Brakrivier för lunch och tågmöte (jag visade tåget vi mötte för någon vecka sedan). Stationshuset inhyser numera en restaurang (som kan rekommenderas), och miljön runt banan är väldigt fin och välbehållen.
Tillbaka i Mosselbay hade molnen försvunnit och temperaturen gått en bit över 30, så en lokal pilsner smakade gott. Men den fotograferade jag för säkerhets skull inte...