Det här lilla nätta tåget kördes som anslutning mellan Ängelholm och Köpenhamn, ett något udda arrangemang.
![]()
Det här lilla nätta tåget kördes som anslutning mellan Ängelholm och Köpenhamn, ett något udda arrangemang.
![]()
Det är resan som är målet. Hemstation Sst.
Det är alltid trevligt att se dina gamla tågbilder från en svunnen tid i Sverige! De får en att nostalgiskt reminiscera om tågresor man gjort. Jag tänker alltid på om jag kan påminna mig var jag var vid det aktuella datumet. Och i det här fallet hade jag just kommit hem från en rundresa till Tyskland, Schweiz och Österrike.
Men vad var det för speciell tåganslutning som utgick från Ängelholm till Köpenhamn? Varför just Ängelholm och vad var det för tåg i Köpenhamn man skulle ansluta till? Och kopplades de bilden synliga DSB-vagnarna in i något tåg på Hovedbanegården i Köpenhamn? Vad utmärker och skiljer för övrigt ett 'anslutningståg' från ett vanligt tåg på sträckan?
undrar den nostalgiske pensionären på Kungens holme 😊👍
/Arne, en Kungsholmsbos syn på den moderna järnvägens sanna ansikte.
Jag uppfattar det som att detta "anslutningståg" skapade förbindelse från Göteborg till Köpenhamn, med ett byte, och självklart längre om man dessutom byte på Hovedbanegården.
Jag är tämligen säker på att det inte finns någon definition av "anslutningståg", men annars skulle det kunna utmärka sig genom att upprätthålla anslutningen även när tåget det ansluter till är försenat.
/Arne, en Kungsholmsbos syn på den moderna järnvägens sanna ansikte.
Senast redigerat av Jan L den 2019-02-09 klockan 18:07:28.
Det är resan som är målet. Hemstation Sst.
Jag vill än en gång poängtera att jag uppskattade din Ängelholmsbild! Det var därför jag postade mitt inlägg! Jag hade emellertid några följdfrågor apropå tågbilden eftersom jag fortfarande inte har klart för mig vad det var för särskild anslutning som detta tåg var avsett att skapa. I princip är ju alla tåg 'anslutningar' till andra tåg. Men varför då denna Göteborgsförbindelse med just dessa danska DSB-vagnar i ett särskilt kort tåg som utgick från Ängelholm?
Vad var det alltså för särskild service som detta fina Rc-dragna loktåg skulle erbjuda resenärerna på VKB? Eller var det bara ett helt vanligt SJ-tåg men där de här DSB-vagnarna utnyttjades för någon slags 'utbytesaffär'? Man räknar väl av olika länders användning av vagnar (körda km) när de går i utlandet? Eller har jag missuppfattat och drömt detta?![]()
Senast redigerat av Arne den 2019-02-09 klockan 19:02:15. Anledning: kompletterat en mening
/Arne, en Kungsholmsbos syn på den moderna järnvägens sanna ansikte.
Där jag befinner mig just nu har jag inte boken "Internationale tog via Øresund" till hands, så jag min minnesbild kan vara alldeles uppåt väggarna.
Men under en period fanns det ett expresståg Göteborg-Malmö till vilket man skapade en förbindelse Göteborg-Köpenhamn genom ett anslutningståg från Ängelholm. Tror det är detta det handlar om. Och signaturen Arne kanske har glömt att tågen inte gick i alls lika tät trafik 1980 som idag? Utan att det fanns särskilda anslutningståg, med eller utan vagnsutbyte.
Tåget gick Ängelholm-Köpenhamn, med svensk dragkraft Ängelholm-Helsingborg. Intäkter på den svenska sidan gränsen tillföll SJ, på den danska sidan gränsen DSB. Och som du skriver skedde det ett utbyte av "vagnskilometer" så att detta summerades så att det skulle gå jämnt ut.
Tack! Då hade jag i alla fall inte drömt det här om avräkningen av 'vagnskilometrarna'! Men nyfiken som jag är undrar jag varför inte anslutningståget utgick från den större staden Halmstad istället för Ängelholm? Då hade man ju fått ett större resandeunderlag kan man tycka – och Ängelholm passerade man ju i alla fall för att där kunna ta upp de resenärerna. 😎👍
/Arne, en Kungsholmsbos syn på den moderna järnvägens sanna ansikte.
Tåget Göteborg - Malmö hette 603. Tåget Ängelholm - Köpenhamn hette 363 och skulle enligt 1980 års sommarkommunicka avgå 12.45 från Ängelholm. Det hade en motsvarighet i 364 som kom från Helsingborg F med vagnar från Köpenhamn, till Ängelholm kl 11.51 under tio sommarveckor. Där anslöt 364 till tåg 606 (Malmö - Göteborg). Resten av året kunde resenärer från 603 till Köpenhamn byta i Åstorp till 221 och resenärer från Köpenhamn till 606 göra detsamma.
Föga anade jag när jag köpte denna kommunicka att jag nästan fyra decennier senare skulle sitta vid en dator och svara på frågor om dessa saker.![]()
Hur snabbt efter 603:s ankomst till Ängelholm avgick 363? Kunde det tåget avgå tidigare än om man (som Arne föreslog) låtit 363 utgå från Halmstad, och alltså att 363 hade fått gå efter 603 på enkelspåret från Halmstad?
Och hur mycket tidigare kom man till Helsingborg resp. Köpenhamn med 363 jämfört med byte i Åstorp till 221?
Visst var det väl så att Ängelholm också oftast var delningspunkten om ett tåg från Göteborg hade vagnar både till Helsingborg-Köpenhamn och till Malmö, så denna anslutning med byte är väl inte så konstig.
Ang vagnsutbytet så var det ju svenska vagnar som gick Stockholm-Köpenhamn så där rullade ett antal svenska vagnar i Danmark, som ju behövde kompenseras på något sätt, och som påpekats så rullade ju vagnarna i 363 längst sträcka i Danmark.