På ledarsidan i dagens Svenska Dagblad, skriver Marie Dahlén, att det idag i Sverige körs tåg i 250 kmh. Kan det vara så att hon läst, att nya banor byggts för 250?
På ledarsidan i dagens Svenska Dagblad, skriver Marie Dahlén, att det idag i Sverige körs tåg i 250 kmh. Kan det vara så att hon läst, att nya banor byggts för 250?
Ja bättre påläst än så ska man väl vara om man ska skriva i tidningar, det är ju bara alltför ofta man ser sådana stolligheter. Och inte blir det bättre med ofta dålig stavning och grammatik, korrekturläsarna har försvunnit , den sista linjen av granskande typografer likaså så journalisterna skriver rakt in i datorn vad som sedan trycks i tidningen.Ursprungligen postat av Per Sillén
Läser i alla fall från Trv JNB att det verkar finnas tre banor godkända för 250km/h, nybyggda delen av Haparandabanan, Botniabanan minus Örnsköldsvik station och Grödingebanan. Men inga fordon för den hastigheten.
Jag har läst det tidigare men nu måste jag slänga ut en allmän fråga: Varför bygger man för 250 km/h på en bana som inom överskådlig framtid bara kommer att ha godståg? Alltså Haparandabanan. Hybris?
Vad jag förstått så avser länstrafiken öppna för petsontrafik redan inom något år. Men det blir ju med fordon för max 200km/h . Förmodligen kostar det inte så mycket mer att bygga för 250 än för 200 och man vet väl inte så exakt hur framtiden kan gestalta sig.
X2 med driv i båda ändar och sex mellanvagnar, kanske vore ett tåg för hastigheter upp emot 250. Testerna vid Falkenberg i 273 kmh av kortvarianten, gick väl ganska bra. TGV är ju byggda med två driv, och har cirka 20 kW per ton.
X2 lär vara konstruerat för 220km/h så åtminstone det borde ju vara möjligt.
Jag misstänker dock att varje hastighetsökning ökar byggkostnaderna rejält.
Senast redigerat av Åke K den 2019-01-30 klockan 19:19:30.
En annan tveksam uppgift är när hon räknar upp ett par projekt som blivit dyrare än beräknat, utan att nämna att det (om jag minns rätt) funnits projekt som blivit billigare. Var det inte så att Grödingebanan blev billigare?
Hur är det med Öresundsbron, den blev väl i alla fall klar tidigare än beräknat, och sånt skulle ju kunna leda till lägre kostnader.
I plan terräng upp till sth 250 är kostnadsskillnaden måttlig. I kuperad terräng ökar behovet av broar och tunnlar snabbt i takt med hastighetshöjningar.
Jag deltog för mer än 20 år sedan i en UIC-arbetsgrupp, som studerade kostnaden för byggande av banor med högre sth än 200. Vi kom fram till att i kuperad terräng ökade byggkostnaden i takt med kvadraten på sth.
Jag har inte följt med vad som hänt kring TEN-kraven på höghastighetsbanor, men förr inträdde vissa kostnadsdrivande krav när man ville ha högre sth än 250.
Det enda jag spontant kommer på är att vid hastigheter på 250 km/h och däröver får det inte finnas plattform vid spåret. Det är självklart rejält kostnadsdrivande om det är enda orsaken att bygga separata plattformsspår.
Komplett stängsling av hela banan, Elmatning skall klara möten av tåg som drar 16000kW vardera. Närvarodetektorer i spåområdet under vägbroar, upphängning av kontaktledning.?
Det är väl därför som man pratar om att bygga för hastigheter på 249 km/h? Billigare men lika snabbt.
Senast redigerat av Åke K den 2019-01-30 klockan 21:26:52.
Hittar inget sådant. Finns vissa begränsningar för kontaktledningen, exempelvis att dess höjd måste finnas inom ett snävare område, men knappast något som är nämnvärt kostnadsdrivande.
Kan däremot komplettera med att det krävs rörlig korsningsspets i alla växlar.
Och det där med kontaktledningen är väl något man kan välja att inte införa fullt ut när man bygger, utan att linjedragningen görs för en högre fart, men att kontaktledningen för tillfället inte tillåter så hög fart?
Det är väl så på någon del av Västkustbanan.
Vi får väl ta hänsyn till att ledarskribenten blott är praktikant på redaktionen!
(Och även om jag räknar SvD som mitt husorgan så tar jag alltid faktauppgifter på ledarsidan med minst ett kilo salt...)
/TKO
Ja, TSD-kraven avser vilken hastighet som anläggningen godkänns för. Normalt ser man bara till att godkänna den för den hastighet som kommer att tillämpas initialt.
Jo. Projektet har nyligen beskrivits i en Postvagn nära dig.
Sagan om Riddar Giroj och jätten Glufs och jätten Gruff
Senast redigerat av Bobo L den 2019-01-31 klockan 11:29:02.
Tack för påminnelsen.
Den berättelsen är fullt i klass med någon annan berättelse jag tror du skrivit som handlar om alltför många underentreprenörer inblandad i tågtrafik (eller var det också banarbete?)
Många. Jag skrev inte "alltför många" .
http://www.postvagnen.com/forum/index.php?id=269728i
Senast redigerat av Bobo L den 2019-01-31 klockan 20:41:31.
Den var den!
Tack!
Behörigheter för att posta
Svara med citat