Bilden tagen i början av 1990-talet. I dag används nog inte spåret på avsett vis.
Bilden tagen i början av 1990-talet. I dag används nog inte spåret på avsett vis.
Var och vad?
Funderade först på att det var olika spårvidder, men det är väl en vanlig växel med urspåringsräler hitom sig?
Det är nog en spårviddsväxlare i förgrunden och en vanlig växel längre bort.Ursprungligen postat av Göran Kannerby
Jo, det alternativet övervägde jag, men valde bort baserat på det olämpliga i att lägga en spårviddsväxlare tätt intill en växel.
Nja, det är ett spår i Åbo där såväl normal- som bredspåriga fordon kan framföras. De bredspåriga kan fortsätta in i växeln men inte de normalspåriga. Hjulen på båda spårvidderna löper på de yttre rälerna men de normalspåriga styrs av de inre rälerna.
Bilden tagen i början av 1990-talet. I dag används nog inte spåret på avsett vis.Hur menar du nu? Att de bredspåriga fordonen kan framföras både rakt fram och till höger via växeln förstår jag. Men den normalspåriga delen slutar ju i intet strax före växeln. Dvs. man kan köra ett fordon för 1435 mm spårvidd fram till växeln men inte längre av bilden att döma; det finns ju ingen fortsättning där på normalspåret.
Men hur kan man garantera säkerheten så att man inte kör för långt och det normalspåriga järnvägsfordonet spårar ur; det finns ju ingen form av mekanisk spårspärr som stoppar normalspårsfordonet/vagnen. Mycket märklig spårgeometri, methinks! 😎👍
/Arne, en Kungsholmsbos syn på den moderna järnvägens sanna ansikte.
Hur skulle man kunna bygga en mekanisk spårspärr som stoppar normalspårsfordonet/vagnen utan att samtidigt vara i vägen för bredspårsfordon? Mycket märkligt önskemål från din sida. Det är som om du önskade dig en kopp kokhett kaffe som det absolut inte gick att bränna sig på.
Växlingspersonalen får alltid givetvis se sig för var spårslutet är. Precis som vid en helt vanlig stoppbock så gäller det att se upp så man inte kör in i den. Den är liksom inte till för att köra in i för att få stopp på växlingssättet.
Man kunde ju haft någon form av klack i ändarna på de normalspåriga rälerna! Men då man inte ser hur det ser ut i ändan mot fotografen är det svårt att ha någon uppfattning. Att spåren inte längre används på avsett sätt beror väl på att tågfärjetrafiken lagts ner och inga normalspårsvagnar längre kommer till Åbo?
Det finns inga normalspåriga räler på bilden. Även de normalspåriga fordonen rullade på de yttre rälerna. För att de inte skulle hamna osymmetriskt i sidled och slinta in emmellan farrälerna finns de de inre rälerna som stöd för insidan flänsarna, Detta beskrevs av signaturen BD ovan.
Jo vid närmare eftertanke så inser jag att spårvidden på de inte rälerna är alldeles för smal för normalspår. Skillnaden är ju ungefär en rälsbredd på vardera sidan!
Jag förvånas över hur det inre spåret kan få plats så tätt emellan det yttre spåret. Foten på rälerna borde ta i varandra, dessutom behövs ju plats för befästningar.
Ett försök att förklara det ytterligare: De inre rälerna fyller samma funktion som moträlen i en växel, den som sitter mittför korsningen och styr hjulaxeln att hamna rätt på insidan istället för som i övrigt på utsidan av flänsen.
Risken som Arne tar upp är precis min invändning mot placeringen, kör man för långt med ett normalspårsfordon kommer det att slå sönder växeln. Denna risk hade man sluppit (eller i vart fall minimerat) genom att låta de extra rälerna sluta några meter innan växeln.
Det s.k. A-måttet mellan hjulringens insidor får variera mellan 1357 och 1363 enligt Teknisk Vagntjänst från 1966 flik 15. Så avståndet mellan rälernas utsidor är säkert anpassade till dessa värden.
Något liknande har visats på bild här i en hall för boggiebyte vid en gränsstation mot Ryssland, där 1435 och 1524 boggier rullades i samma spår under de lyfta vagnarna.
Behörigheter för att posta
Svara med citat