Enligt Svt Stockholm (18:33) har utredningen av rulltrappseländet då stationerna Stockholm City och Odenplan fick stänga kommit fram till att problemen med rulltrapporna som fick stängas var alltför klen mekanism i drivningen. Otis tar nu på sig kostnaderna för händelserna.
Eftersom det är världens största tillverkare av hissar och rulltrappor så finns det väl resurser att betala kan man tänka .
Senast redigerat av Lennart Petersen den 2019-01-24 klockan 18:57:40.
Frågan är vilka kostnader man tar på sig. Alla kostnader för att åtgärda felen säkert men knappast kostnader för de förändringar i trafikupplägg som trafikföretagen fick göra. Inte heller merkostnader för de resenärer som fick annan och mera tidskrävande resväg. /PK
Vad som sägs nu i nyheterna är att Otis helt tar på sig reparation av trapporna enligt garantireglerna, tidigare har man ju antytt att en orsak kunde vara det nya grus man började använda för halka som folk skulle dragit med sig in i trapporna.Ursprungligen postat av Per K
Trafikföretagen (det var ju i princip bara pendeln som drabbades) kan nog kräva skadestånd men jag tror inte dom hade några större extra utgifter.
Om det är idé för privatpersoner att kräva skadestånd återstår.
Nu är det väl vare sig tågoperatören eller någon privatperson som är avtalspart gentemot Otis? Kan sannolikt försvåra en eventuell skadeståndstalan gentemot dem...
Och varför tar det så oerhört lång tid att nytillverka de delar som saknas? Otis har väl tillgång till mycket stora produktionsresurser. Prioriteringar, extra insatser i form av övertid, och dylikt borde ha medför mycket snabbare insatser från Otis sida. Världens största men tydligen inte tillräckligt flexibla. eller är dras svenska motparter alltför snälla?
Det är inte bara att "tillverka". Först måste man klara ut och testa det som enligt vad som nu har framkommit måste tillverkas. För att slippa ett liknande problem.
"Mer tidskrävande tidsväg"handlar numera om kanske 5 minuter och då ca 15-20.../Ulf
Precis, att tillverka likadana delar och bara byta ut är säkert snabbt men ingen bra idė.
Enligt rapporteringen idag på SVT Lokala Nyheter Stockholm så är det endast fyra (4) av nitton (19) felaktiga rulltrappor vilka hittills är reparerade. Man avvaktar alltså nyproduktionen hos Otis av förbättrade (?) reservdelar till rulltrapporna.
Men hur har man egentligen hittills klarat av det dagliga behovet med fortfarande femton (15) rulltrappor ännu ej åtgärdade och inte åter satta i drift? Jag har av tidigare rapporteringar i massmedierna och trådar här i Postvagnen fått ett intryck av att rulltrapporna har varit igång så huru härmed alltså?
Och hur många rulltrappor finns det på stationerna Stockholm City respektive Stockholm Odenplan? Vad är egentligen redundansen på de aktuella pendeltågsstationerna? Att några rulltrappor ska kunna tillfälligt vara ur drift är en sak. Men att fortfarande femton (15) stycken efter så lång tid står stilla är illa!
/Arne, en Kungsholmsbos syn på den moderna järnvägens sanna ansikte.
Det är väl ca 35-40 rulltrappor på Stockholm city lite beroende på hur man räknar, antalet avstänga skiljer sig från dag till dag men aldrig så långt sen haveriet har det fungerat så du har nog misstolkat ev inlägg som säger annat.
Ett problem är väl att det inte är "vanliga" rulltrappor. De allra flesta rulltrappor går mellan våningsplan i varuhus, men detta är långa rulltrappor.
De är ändå kortare än Västra Skogen och en del andra eftersom nyare säkerhetsregler förbjuder nybygge av så långa rulltrappor som i Västra Skogen, så därför är det mellanplan.
Ändå var de tydligen för långa för Otis eller man har slarvat vid konstruktionen.
Ja, enligt utredningen är det inte fel på materialet, stålet i kopplingarna. Det är för klena grejer helt enkelt. Undrar vad Elisha Otis skulle sagt om skandalen..
Haveriutredningen
Senast redigerat av Ville den 2019-01-25 klockan 10:17:55.
Källa på detta med att "nyare säkerhetsregler förbjuder nybyggnad av så långa rulltrappor som i Västra skogen"?
Jag vet inte vad du menar med att jag 'misstolkat ev inlägg som säger annat' men jag hänvisade i mitt tidigare inlägg till ett nyhetsinslag från SVT:s Lokala Nyheter Stockholm kl 19.55 igår där Fredrik Cavalli-Björkman, Trafikförvaltningen, på en direkt fråga svarar på varför endast fyra rulltrappor av 19 stycken har hunnit repareras hittills.
Så min ursprungsfråga kvarstår om hur man kan klara sig med så många stillastående rulltrappor på Stockholm City och Stockholm Odenplan? Har man så stor redundans på de här pendeltågsstationerna att man kan ha femton rulltrappor avstängda en längre tid i väntan på att Otis har tillverkat nya och förstärkta reservdelar?!
Här är en länk till sändningen igår:
https://www.svtplay.se/video/2084025...=auto&tab=2019
Den aktuella sändningen kan ses t.o.m den 31 januari i år.
/Arne, en Kungsholmsbos syn på den moderna järnvägens sanna ansikte.
Läs och begrunda:
http://www.mynewsdesk.com/se/sl/pres...utredd-2827923
Man klarar det hela genom att det inte finns något alternativ. Någon egentlig redundans finns inte. Man försöker visa folk till andra rulltrappor och till hissar för att minimera köer och trängsel.
Tilläggas bör att det finns 50 nya rulltrappor vid Stockholm City och 21 nya vid Odenplan. Och flera av dem behöver inte åtgärdas.
Fyra ordentligt reparerade med riktiga grejer. De övriga har fått något snabbfix som håller för stunden..
Tack för länken till besiktningsföretaget Dekras nu överlämnade haveriutredning till trafikförvaltningen. Den var intressant att läsa. Finns det något mer vanligt svenskt uttryck för 'splinekoppling' som omtalas i beskrivningen av slitaget på rulltrappornas drivning?
Och finns det några principritningar på just de här splineskopplingar som är aktuella i rulltrappskonstruktionen. För en ickeingenjör är det trots allt lite grekiska med dessa fackuttryck. 😊
/Arne, en Kungsholmsbos syn på den moderna järnvägens sanna ansikte.
Det mera vardagliga uttrycket för "splinekoppling" brukar, i vart fall för mig, vara "splinesen" (uttalas: SPLAJNSEN). Enkelt uttryckt små ribbor i änden av en axel, där man skarvar på en annan axel med passande motsvarande ribbor, vilka är ämnade för överförande av den roterande kraften, utan att slirning skall uppkomma.
Om du vill se splines i verkligheten, så föreslår jag att du passar på nästa gång du ser en jordbrukstraktor. Bakom en sådan sticker det ut en liten metallstång i mitten av maskinen ett par dm över dragkroken, vilken är ämnad att överföra mekanisk kraft till tillkopplade maskiner.
Behörigheter för att posta
Svara med citat