Tidigare visade avsnitt:
Avsnitt 1 (nerresa till Freiburg)
Avsnitt 2 (spårvagnar i Freiburg)
Avsnitt 3 (tåg och annat i Freiburg)
Avsnitt 4 (från Freiburg till Genua)


Nu är det onsdagen den 20 juli 2016, och vår första morgon i Genua. (På italienska Genova, på engelska Genoa, men vi har den tyska formen Genua.) Ut på stan efter frukost!


I Genuas gamla stadsdel (Centro Storico) finns utmed Via Grimaldi många praktfulla palats från stadens guldålder, från år 1530 och hundra år framåt. Här handlar det om Unescos världsarvslista. Vi gick in i Palazzo Doria Tursi, som sedan artonhundratalet är stadshus.


Mer i Centro Storico.


Strax ovanför Centro Storico är många backar branta. Den som äger den här parkeringsplatsen köpte en småbil med fyrhjulsdrift, och det verkar vara lämpligt. Marit tog bilden.


I utkanten av Centro Storico, vid Largo della Zecca, börjar en av Genuas funicolare (bergbanor). Den går upp till Righi, som uttalas på i princip samma sätt som den schweiziska alptoppen Rigi. Även den senare har ju spårtrafik uppför den branta sluttningen, om än med kuggstång i stället för kabel. Antar att namnlikheten är avsiktlig.


Här kommer ett av de båda tågsätten in. Det är två vagnar i det. AMT är lokaltrafikbolaget och står även för busstrafik och metrotrafik. Majoriteten ägs av staden, men parisiska RATP äger 41 %. På grund av stadens topografi har Genua flera bergbanor och ännu fler hissar, samt en kuggstångsbana.
Länk till schematisk karta över AMT:s spårlinjenät


Vi är på väg uppåt och sitter nära bakre förarhytten. Länk till engelska Wikipedias sida om bergbanan Zecca – Righi. Denna funicolare har en mötesstation, San Niccolò, och därutöver fyra hållplatser utan mötesspår. Höjdskillnaden mellan Zecca och Righi är 279 m.


Nu har vi kommit upp en rejäl bit.


Trafikledningscentralen vid toppstationen Righi.



Från en utsiktsplattform vid toppstationen. Till skillnad mot i schweiziska Rigi har man här inte lika hisnande utsikt om man sedan vänder sig åt andra hållet. Man är snarare på en kulle.


Efter att ha promenerad och åkt buss var vi nere i stadens östra delar och åt en god lunch på en enkel matservering.


Sedan promenerade vi omkring i ett par timmar.


Skoter (dvs ”vespa” av olika fabrikat) är som bekant ett mycket vanligt färdmedel i Italien. Här ser vi för första gången en trehjulig sådan. Marit tog bilden.

Här bryter jag berättelsen om den här dagen. I nästa avsnitt åker vi på smalspårsbanan FGC till Casella.