De här bilderna från samma plats och fotograferade vid samma tillfälle har nog inte blivit utrangerade pga bristande bildkvalitét i första hand. Tror istället att det var så att det fanns bättre bilder att välja på den gången diaramarna skulle monteras. Motiven blev kanske inte heller så lyckade. Till att börja med låter jag betraktaren få fundera en stund var jag kan ha varit.
Östersund-Storuman?
Karungi.
Jag tror att det är en av de första bilderna du visade i Postvagnen överhuvudtaget och det är några år sedan.
Om jag minns rätt så kom församlingen då fram till att det var Karungi som Ulf redan skrivit.
Mvh/Alex
Karungi är platsen, det har det nog aldrig rått några tvivel om. Bilderna är fotograferade i augusti 1972 och visar en del av de komplicerade växlingsrörelser som nästan alltid ägde rum efter ankomst dit. Åtminstone två tåg från olika avreseorter skulle delas och växlas ihop till två nya tågsammansättningar mot åtminstone två olika destinationer. Jag har passerat här många gånger, men hade svårt att förstå varför det var så komplicerat. Bl a tvingades några rälsbussar att jaga iväg mot Haparandautfarten och tillbaka för att komma rätt. Vet sen inte om det har förekommit att tre ankommande tåg splittrats för att sättas ihop till 3 nya tåg till samma destinationer som de just hade kommit ifrån. Har inte så många kommunickor att titta i, men i den jag kollade, från 1958, förekom det i alla fall inte. Bangården var stor, så det kanske hade varit möjligt med komplett splittring/sammanslagning. Åtminstone hade det varit kul att titta på.
Det finns förstås en djupare historia kring Karungi bangård som är kopplad till de senaste 100 årens elände i form av två världskrig men även att gränsen mot Ryssland gick i närheten fram till 1917. Det tog väl ett tag att få fram järnvägen till Haparanda och åtminstone under 1:a världskriget och ryska revoltionen var Karungi en av de sista utposterna österut för både människor och alla typer av förnödenheter till Norra Finland och Ryssland. Tror mig ha sett en hel del bilder som visar ett helt annat Karungi än det vi skymtar på dina bilder.
I och med att det är 100 år sedan WW1 är det lite extra aktuellt, exempelvis genom utställning på Postmuseum (t o m 27 jan 2019) och radioprogram om detsamma. Sedan kan man hitta lite fler bilder genom att googla på Karungi Mia Green.Ursprungligen postat av Alex
Innan banan ner till Haparanda blev färdig så var Karungi mötesplats mot det ryska imperiet och med krigets avstängningar så var det i princip enda vägen till Ryssland. För Postverket innebar det enorma mängder brev och paket, man var så humana att anhöriga fick skicka små paket med mat och annat till krigsfångarna. Man utväxlade skadade fångar o.s.v
Det växte snabbt upp ett slags kåkstad som i Klondyke med hotell,restauranger som tog mycket bra betalt och en del kunde snabbt göra sig förmögenheter. Posten hyrde sovvagnar av SJ för att härbärgera sin personal. Så blev banan till Haparanda klar och Karungi somnade in till ett litet småsamhälle.
Tack Mr G för att du tar dig tid att dela med dig av dina bilder. Det uppskattas!
Det nämns en tredje riktning. Vet församlingen om den var norrut eller österut eller hur det var?
J
Om vi räknar Boden-Haparanda som den genomgående linjen så sträckte den sig väster- och söderut från Karungi. Den tredje linjen blir då mot Övertorneå norrut.
Karungi-Övertorneå är numera riven, den tänkta fortsättningen till Pajala räknades taxemässigt som järnväg och Pajala hade stationshus. Morjärv-Karungi-Haparanda ligger i ett slags malpåse i avvaktan på upprivning och kan användas för dressinåkning.
Jag åkte Övertorneå-Karungi en gång och minns att när jag väntade på tåget kom tågklareraren och cyklade ner till station och hojtade : ”Haparandatåget är två timmar försenat”. Så försvann han på cykeln, sköttes tågklareringen hemma vid köksbordet ? Det fanns lite att titta på nämligen ett godståg med T44+T42 och T42 fick lite omsorg av personalen.
En bild på Grand Hotell i Karungi:
Tidigare diskuterat här.
Länge betraktades nog ändå Övertorneå-Haparanda som "huvudlinjen" genom Karungi. Man behöver inte gå så långt tillbaka i gamla kommunickor för att upptäcka det. Spårgeometrin i området tyder väl också på det då banan från Boden ansluter från sidan så att säga. För det mesta var det väl också så att det gick fler tåg mellan Haparanda och Övertorneå än vad det gjorde mellan Haparanda och Boden. Men allt eftersom att tiden gick blev kontakterna med övriga Sverige viktigare och Haparanda-Boden tog över som huvudlinje. Övertorneå fick också sin bana tidigare än Haparanda så det allra första året var det Boden-Övertorneå som gällde. Det fanns också ett triangelspår de första åren så att man kunde gå direkt från Boden mot Övertorneå. En provisorisk station fanns då också en bit väster om triangeln.
I kommunickan 6/1970 finns det faktiskt ankomst och avgång från alla tre linjerna vid samma tidpunkt. Tåg 5790 ankommer från Boden kl. 11.28, 5802 från Övertorneå kl. 11.36 och 5791 från Haparanda 11.38. Sen ska det växlas och bytas vagnar och nya tåg sättas ihop med avgång till Haparanda 11.40 (tåg 5790), 11.47 till Boden (5791) och till Övertorneå 11.48 (5805). 20 hektiska minuter innan allt blev lugnt igen.
Det kan vara värt att tillägga att Karungis tid som betydelsefull ort var mycket kort; linjen dit västerifrån (och norrut) blev klar 1914, fyra år senare blev det provisorisk trafik vidare till Haparanda och 1919 var banan i bruk över gränsen till Torneå i det vid det laget självständiga Finland, så den boom det handlar om varade i 4-5 år.
Behörigheter för att posta
Svara med citat
