Förberedelserna för station Kymlinge som gjordes på 70-talet kostade ganska stora pengar redan då. Och om det nu skulle bli aktuellt att öppna stationen, så kommer det att kosta ytterligare en massa pengar, bara för att uppnå modern utrymningssäkerhet.
Hur kommer det sig, mot denna bakgrund, att man inte bara gjorde en 180 meter lång raksträcka utomhus med plats för staket mellan spåren?
Med sidplattformar hade utrymningsfrågan sannolikt varit billig att lösa...
Förutsättningarna då var helt enkelt annorlunda än vad de sedan kom att bli. Och mittplattform var (och är) det normala.Ursprungligen postat av ToHo
Hade de ändrade förutsättningarna varit kända då hade man inte ens förberett för en station.
Senast redigerat av Jan Bengtsson den 2018-12-22 klockan 18:49:36.
Det där förstår jag inte riktigt eftersom halva plattformen ligger utomhus och därmed är säker plats. Antar att det du skriver har något med de nya föreskrifterna (TSFS 2017:119) att göra men har du någon nyligen gjord utredning att hänvisa till eller vad är grunden för din oro?
Oro är kanske inte rätt ord, men...
Gå in på http://postvagnen.com/forum/index.ph...read&id=872921 och klicka på länkat dokument samt skrolla till slutet, så har du min källa...
Varför kan du inte bara länka till dokumentet istället?
http://stockholmsforhandlingen.se/ac.../files/218.pdf
Det är ju ungefär som att konstatera att det är dyrare att bygga en mindre villa än en vedbod...8.2.10 Kostnadskalkyl
En mycket översiktlig kostnadskalkyl för att öppna stationen för trafik har
genomförts. Om stationen utformas med en standard enligt befintlig Blå linje
skulle kostnaden bli cirka 60 miljoner kronor. Vid antagande om en ny standard
enligt förslag till projektspecifika krav för Tunnelbana till Nacka uppgår
kostnaden till ca 180 miljoner kronor.
De gamla och nya kraven skiljer sig åt bland annat avseende säkerhet och
utrymning. I den högre kostnadskalkylen antas fyra parallella rulltrappor
jämfört med två i den lägre. Fläktrum för brandventilation ingår i den högre
kostnaden men inte i den lägre. Kompletterande stombetong för tak över hela
plattformen har antagits som tillägg i den högre kostnaden. Slutligen har det
antagits två biljetthallar i den högre kostnaden jämfört med en i den lägre.
Funkade tyvärr inte att få fram adressen från den telefon jag hade tillgång till... Men tack för hjälpen!
Korrekt!
Senast redigerat av ToHo den 2018-12-22 klockan 21:21:06.
Förutsättning då var att det var relativt troligt att det skulle bli en station låt säga 50% chans,så förberedelserna blev därefter. Tänkt var att det skulle byggas en förvaltningsstad för statliga myndigheter i Kymlinge men så ströks dessa planer ner.
8.2.10 Kostnadskalkyl
En mycket översiktlig kostnadskalkyl för att öppna stationen för trafik har
genomförts. Om stationen utformas med en standard enligt befintlig Blå linje
skulle kostnaden bli cirka 60 miljoner kronor. Vid antagande om en ny standard
enligt förslag till projektspecifika krav för Tunnelbana till Nacka uppgår
kostnaden till ca 180 miljoner kronor.
De gamla och nya kraven skiljer sig åt bland annat avseende säkerhet och
utrymning. I den högre kostnadskalkylen antas fyra parallella rulltrappor
jämfört med två i den lägre. Fläktrum för brandventilation ingår i den högre
kostnaden men inte i den lägre. Kompletterande stombetong för tak över hela
plattformen har antagits som tillägg i den högre kostnaden. Slutligen har det
antagits två biljetthallar i den högre kostnaden jämfört med en i den lägre.Hur kommer det sig att någon hittat på säkerhetskrav som tredubblar byggkostnaden jämfört med äldre säkerhetskrav för blå linjen, som väl har fungerat bra under åren?
Är det inte en del av järnvägens problem, att allt är så dyrt att man inte har råd att underhålla/förnya?
Om säkerheten går före kan man ju införa ännu dyrare krav för att höja säkerheten ännu mer utan att bekymra sig för kostnaden.
Man bygger dyrt samtidigt som man inte har råd att bygga bort plankorsningar.
Var väl inte så mycket förberedelser utan när man planerade och började bygga stationen var planen att öppna den, sedan kom verkligheten ikapp.
Det är väl det intressanta i Stockholm att man valt en sådan pass dyr lösning för tunnelbanan generellt när det gäller infrastrukturen. Men om man tar blåa linjen är det väl andra saker som dragit upp kostnaden än mer - som att alla stationer byggdes för 10-vagnståg etc, än att man förberedde en station vid Kymlinge - som väl också var hyfsat säker att den skulle bli av. Sett till kostnaderna för att bygga en hel ny stadsdel på platsen, får nog kostnaden för försvarsarbetet här ses som marginellt.
Sedan kan man ju tycka 180 miljoner är mycket pengar (och det är det ju), men det är ju en spottstyver om man ser till de miljardbelopp som utbyggnad och drift av tunnelbana ligger på. I kalkylen blir ju ändå bemanning och drift av en ny station betydligt högre än vad byggkostnaden ligger på (i avskrivning och räntekostnader). Går det förra ihop - att underlaget klarar driftskostnaderna samhällsekonomiskt, så är nog inte själva byggkostnaderna det stora problemet.
Anledningen till att man byggde delar av en station vid Kymlinge, var givetvis att slippa stänga av trafiken när den skulle byggas färdigt. Man ville väl slippa sådant i stil med sommaravstängningarna Göteborg-Trollhättan eller sex veckor vid Hallandsåsen. Det är väl en bra idé.
Anledningen till att den inte byggt är väl politiska skäl, Sundbybergs kommun har ändrat policy, vill ha kvar skogen med sina vandringsstigar. När Blå linjen byggdes gällde inte det.
En kallar sådant för "verkligheten kommer ikapp". Men när bygget skedde gällde inte den nya principen och fanns inte i verkligheten, utan det är "framtiden som kommer ikapp".
Politisk framtid alltså, för att sådana skärpningar av principer för kvalitet, säkerhet och miljö kommer inte av sig själva utan någon politiker eller chef har infört dem, ofta utan hänsyn till kostnad.
Eftersom dessa och anhängarna inte vill ta ansvar för beslutens kostnadskonsekvenser (den som bygger får ju betala för att uppfylla regler) så låtsas dessa att reglerna kommit av sig själva eller egentligen funnits hela tiden.
Om inte mitt minne sviker mig var historien bakom Kymlinge följande;
Staten var markägare genom Byggnadsstyrelsen, som vägrade att släppa fram T-banan, om inte Landstinget förberedde en station.
Hade det varit en privat markägare som uppträtt på detta sätt, hade Landstinget kunnat begära expropriation av den mark som behövdes för att passera genom området.
Landstinget gick då till det statliga Vägverket, och begärde statsbidrag för försvarsarbetena, det fanns ingen stadsplan för området, som var tänkt för statliga förvaltningsbyggnader.
Under planprocessen kom besluten att utlokalisera ett antal statliga verk, så staten behövde inte mera kontorsyta i Storstockholm.
Byggnadsstyrelsen ville då sälja marken till kommunen, men begärde ett så högt pris att kommunen inte var intresserad.
Därför har ett markområde beläget i anslutning till befintlig kollektivtrafik, legat obebyggt i 40 år, medan andra stadsdelar vuxit upp i områden med dålig kollektivtrafikbetjäning.
Svara med citat
