Dagens glada nyhet

[Ola Zackrisson]

Vi är många här i Postvagnen som klagar på allt möjligt och jag bidrar duktigt på egen hand. I synnerhet om det handlar om SJ.

Jag blev glad idag när jag såg ett långt godståg med Rd-lok passera Osby.

Senast jag reste med nattåg 1 blev jag både glad och mindre glad. Somnade redan på Stockholm C och vaknade innan Nässjö. Misslyckad resa men höll mig vaken resterande tiden och njöt.

Jag blir glad när jag reser norrut från Hässleholm och det blir knäpptyst när vi passerat över till nybygget norr om Ballingslöv.

Jag blir glad varje gång jag reser med Snälltåget.

Jag blir glad av att resa med tåg och slötitta på landskapet.

Jag blir glad av att ligga i sängen på övervåningen i Osby och lyssna på ett långt godståg.

Jag är glad över att vara både järnvägs- och flygnörd.

Doften av järnväg gör mig upprymd om vi bortser från Stockholm C.

Om jag vaknar här hemma mitt i natten så brukar jag fantisera om ljudet från en kupé i en WL4.

Jag blir glad när jag beställt Snälltågets veganska franska lantgryta serverad på porslin.

Dagens gnäll: SJ Snabbtåg är en produkt som havererat.

[Sven-Erik Björklund]

På vad vis har SJs snabbtåg havererat ?

Mitt svar (Ola Zackrisson)

"Osynlig och omotiverad personal. Jag förstår varför. De är lite vassare Stockholm-Göteborg där de har konkurrens av MTRExpress. De som sliter ombord på jobbet Stockholm-Malmö verkar av förklarliga skäl inte trivas på jobbet. De har en tuff arbetssituation.

En trist kiosk som kallas bistro, dåliga gångegenskaper osv. En 1kl som inte är värd namnet osv.

Ofta trasiga toaletter.

SJ lådsas som att det är en prestigeprodukt. Tyvärr osynlig ledning som inte är närvarande i verksamheten."

[Ulf Broman]

Vi är många här i Postvagnen som klagar på allt möjligt och jag bidrar duktigt på egen hand. I synnerhet om det handlar om SJ.

Jag blev glad idag när jag såg ett långt godståg med Rd-lok passera Osby.

Senast jag reste med nattåg 1 blev jag både glad och mindre glad. Somnade redan på Stockholm C och vaknade innan Nässjö. Misslyckad resa men höll mig vaken resterande tiden och njöt.

Jag blir glad när jag reser norrut från Hässleholm och det blir knäpptyst när vi passerat över till nybygget norr om Ballingslöv.

Jag blir glad varje gång jag reser med Snälltåget.

Jag blir glad av att resa med tåg och slötitta på landskapet.

Jag blir glad av att ligga i sängen på övervåningen i Osby och lyssna på ett långt godståg.

Jag är glad över att vara både järnvägs- och flygnörd.

Doften av järnväg gör mig upprymd om vi bortser från Stockholm C.

Om jag vaknar här hemma mitt i natten så brukar jag fantisera om ljudet från en kupé i en WL4.

Jag blir glad när jag beställt Snälltågets veganska franska lantgryta serverad på porslin.

Dagens gnäll: SJ Snabbtåg är en produkt som havererat.

Roligt du är glad.
Angående ditt gnäll:
Jag åkte SJ X2000 idag i 1 klass, och det var bara bra.
Det fanns vatten resp kaffe och muffins att hämta när jag ville ha, toaletten i vagnen fungerade, jag slapp leta fram biljetterna, vi hade fått precis de 2 platser vi vill ha, och tåget anlände 1 minut före annonserad ankomst.
Personalen gav mig precis den service jag efterfrågade, dvs det jag nämnt ovan.

Så, något totalhaveri kan det inte röra sig om.

[Arne]

Roligt du är glad.
Angående ditt gnäll:
Jag åkte SJ X2000 idag i 1 klass, och det var bara bra.
Det fanns vatten resp kaffe och muffins att hämta när jag ville ha, toaletten i vagnen fungerade, jag slapp leta fram biljetterna, vi hade fått precis de 2 platser vi vill ha, och tåget anlände 1 minut före annonserad ankomst.
Personalen gav mig precis den service jag efterfrågade, dvs det jag nämnt ovan.

Så, något totalhaveri kan det inte röra sig om.

Intressant tågspaning! Är det alltså så att detta som Ulf B nämner om hans X2000-resa idag är dagens normalitet? Dvs. det som förr var en helt vanlig och självklar normalsituation – som alltså inte behövde framhävas som något ovanligt – numer är den allra minsta servicegraden på hela Sveriges järnväg? Man förväntar sig tydligen inte mer idag!

Att resa i 1 klass borde emellertid enligt min ringa pensionärsmening vara något mer än att enbart få kaffe eller vatten, vara garanterad de önskade sittplatserna och/eller att tåget avgår och anländer i tid. Då har man nog väldigt låga krav på sin tågresa i dagens tåg-Sverige! 😎🚂🙃⛄️

[Björn A]

Intressant tågspaning! Är det alltså så att detta som Ulf B nämner om hans X2000-resa idag är dagens normalitet? Dvs. det som förr var en helt vanlig och självklar normalsituation – som alltså inte behövde framhävas som något ovanligt – numer är den allra minsta servicegraden på hela Sveriges järnväg? Man förväntar sig tydligen inte mer idag!

Att resa i 1 klass borde emellertid enligt min ringa pensionärsmening vara något mer än att enbart få kaffe eller vatten, vara garanterad de önskade sittplatserna och/eller att tåget avgår och anländer i tid. Då har man nog väldigt låga krav på sin tågresa i dagens tåg-Sverige! ������������������⛄️

Å vad skulle det vara då?

[Lennart Petersen]

Å vad skulle det vara då?

Och vad i all världen skulle detta extra vara som man kan förvänta sig ? Jag åker gärna X2000 1kl, i vart fall om prisskillnaden inte är orimligt och jag trivs alldeles utmärkt i X2000 1kl. Det är ordentligt med utrymmen, jag sitter skönt och har förmodligen valt ut en framåtvänd singelplats. Och nästan alltid är det lugnt och tyst där. Och historiskt under de år jag rest frekvent har 1kl varit detsamma som bättre utrymmen (undantag är X40) och det har man ju. Som lite extra trivsel har kaffehörnan tillkommit och det är ju i vart fall lite extra service.

[Mattias C]

Intressant tågspaning! Är det alltså så att detta som Ulf B nämner om hans X2000-resa idag är dagens normalitet? Dvs. det som förr var en helt vanlig och självklar normalsituation – som alltså inte behövde framhävas som något ovanligt – numer är den allra minsta servicegraden på hela Sveriges järnväg? Man förväntar sig tydligen inte mer idag!

Att resa i 1 klass borde emellertid enligt min ringa pensionärsmening vara något mer än att enbart få kaffe eller vatten, vara garanterad de önskade sittplatserna och/eller att tåget avgår och anländer i tid. Då har man nog väldigt låga krav på sin tågresa i dagens tåg-Sverige! ����������������� ��⛄️

Det är ju vad SJ erbjuder sitt prospekt? Förväntar man sig mer än så är det faktiskt förväntningarna och inte produkten det är fel på!

Att efterfråga en produkt som inte finns på marknaden och sedan klaga över att den produkt man köpte istället inte motsvarar det man egentligen ville ha är lite märkligt.

[Ulf Broman]

Intressant tågspaning! Är det alltså så att detta som Ulf B nämner om hans X2000-resa idag är dagens normalitet? Dvs. det som förr var en helt vanlig och självklar normalsituation – som alltså inte behövde framhävas som något ovanligt – numer är den allra minsta servicegraden på hela Sveriges järnväg? Man förväntar sig tydligen inte mer idag!

Att resa i 1 klass borde emellertid enligt min ringa pensionärsmening vara något mer än att enbart få kaffe eller vatten, vara garanterad de önskade sittplatserna och/eller att tåget avgår och anländer i tid. Då har man nog väldigt låga krav på sin tågresa i dagens tåg-Sverige! 😎🚂🙃⛄️

Jag beskrev hur jag upplevde min resa, och utgick från vad jag själv förväntade från just denna resa, under rådande omständigheter. Jag skulle inte byta, så jag behövde inte någon hjälp med sådan info, jag hade inte valt något materbjudande. I morgon däremot vankas räksmörgås.
Jag glömde en sak: Wi-fi fungerade så jag kunde t.ex. läsa Postvagnen utan problem.

Jag ville bara berätta att jag inte alls upplevde något haveri, till skillnad från Ola.

Jag undrar också vilka extra krav du Arne har på en snabbtågsresa, oavsett klass.

[Ulf Broman]

Jag beskrev hur jag upplevde min resa, och utgick från vad jag själv förväntade från just denna resa, under rådande omständigheter. Jag skulle inte byta, så jag behövde inte någon hjälp med sådan info, jag hade inte valt något materbjudande. I morgon däremot vankas räksmörgås.
Jag glömde en sak: Wi-fi fungerade så jag kunde t.ex. läsa Postvagnen utan problem.

Jag ville bara berätta att jag inte alls upplevde något haveri, till skillnad från Ola.

Jag undrar också vilka extra krav du Arne har på en snabbtågsresa, oavsett klass.

För att fullborda min uppfattning om snabbtågsresor med SJ så får jag väl rapportera om dagens resa hem igen.
Tåget var tidigt, vi anlände Stockholm C 6 minuter tidigt, och detta trots att detta var det första fjärrtåget ut från Göteborg mot Stockholm efter nattens och morgonens banarbeten (sånt är ju alltid en riskfaktor), och allt som fungerade igår fungerade även idag.

Vi fick våra förbeställda räkmackor vid den tid vi själva fick önska och vi erbjöds även kaffe, och när ombordaren såg att vi redan hade hunnit hämta, så erbjöds vi påtår.

Så, jag tror att dessa två resor är ganska alldagliga, dvs många svenska tåg går i tid, och SJ kan servera. Eftersom jag (och många andra) inte verkade vilja köpa mat ombord, så vet jag inte om kassasystemet fungerade eller ej, men det skedde inget utrop eller något sånt om några problem.
Och förmågan att hantera olika störningar sattes ju inte på prov heller.
För min del var denna resa en ren transport, jag har åkt sträckan förr, och även om jag kikade vad som pågick vid enkelspåret i höjd med Hallsbergs rangerbangård, så ägnade jag en hel del tid åt surfning och tidningsläsning.

Så jag hoppas fortfarande att Arne vill förklara vad det är för fler krav man skall ställa!

[Arne]

Intressant tågspaning! Är det alltså så att detta som Ulf B nämner om hans X2000-resa idag är dagens normalitet? Dvs. det som förr var en helt vanlig och självklar normalsituation – som alltså inte behövde framhävas som något ovanligt – numer är den allra minsta servicegraden på hela Sveriges järnväg? Man förväntar sig tydligen inte mer idag!

Att resa i 1 klass borde emellertid enligt min ringa pensionärsmening vara något mer än att enbart få kaffe eller vatten, vara garanterad de önskade sittplatserna och/eller att tåget avgår och anländer i tid. Då har man nog väldigt låga krav på sin tågresa i dagens tåg-Sverige! 😎🚂🙃⛄️

Jag beskrev hur jag upplevde min resa, och utgick från vad jag själv förväntade från just denna resa, under rådande omständigheter. Jag skulle inte byta, så jag behövde inte någon hjälp med sådan info, jag hade inte valt något materbjudande. I morgon däremot vankas räksmörgås.
Jag glömde en sak: Wi-fi fungerade så jag kunde t.ex. läsa Postvagnen utan problem.

Jag ville bara berätta att jag inte alls upplevde något haveri, till skillnad från Ola.

Jag undrar också vilka extra krav du Arne har på en snabbtågsresa, oavsett klass.

För att fullborda min uppfattning om snabbtågsresor med SJ så får jag väl rapportera om dagens resa hem igen.
Tåget var tidigt, vi anlände Stockholm C 6 minuter tidigt, och detta trots att detta var det första fjärrtåget ut från Göteborg mot Stockholm efter nattens och morgonens banarbeten (sånt är ju alltid en riskfaktor), och allt som fungerade igår fungerade även idag.

Vi fick våra förbeställda räkmackor vid den tid vi själva fick önska och vi erbjöds även kaffe, och när ombordaren såg att vi redan hade hunnit hämta, så erbjöds vi påtår.

Så, jag tror att dessa två resor är ganska alldagliga, dvs många svenska tåg går i tid, och SJ kan servera. Eftersom jag (och många andra) inte verkade vilja köpa mat ombord, så vet jag inte om kassasystemet fungerade eller ej, men det skedde inget utrop eller något sånt om några problem.
Och förmågan att hantera olika störningar sattes ju inte på prov heller.
För min del var denna resa en ren transport, jag har åkt sträckan förr, och även om jag kikade vad som pågick vid enkelspåret i höjd med Hallsbergs rangerbangård, så ägnade jag en hel del tid åt surfning och tidningsläsning.

Så jag hoppas fortfarande att Arne vill förklara vad det är för fler krav man skall ställa!

Bäste Ulf, jag har inte glömt din fråga från igår vilken du nu upprepar. Mina tidigare kommentarer om snabbtågsresorna var tänkta som en slag tågspaning (du vet trendspanarna i det kända radioprogrammet med samma namn) där jag konstaterar att man numer tydligen måste notera särskilt att det hela (läs: tågresan) har fungerat utan mankemang.

Dvs. att när jag började åka tåg i mina föräldrars sällskap på slutet av 40-talet och början på 50-talet så förväntades att tågen skulle hålla sig på spåren och att man avgick och kom fram i någorlunda rätt tidtabellstid – om nu inte landet var helt förlamat av en snöstorm! Det var alltså normalsituationen och behövde därför inte särskilt konstateras.

Vilka minimikrav som idag kan ställas generellt på tågresorna oavsett klass är väl att man ska kunna lita på att tågen går i rätt tid och ankommer i rätt tid samt att man ska få den service som utlovas av tågoperatören. Det är ju i grunden det transportuppdraget som man betalar för med sin tågbiljett. Vad sedan den servicen ska innebära mer i detalj beror i sin tur på aktuell tågoperatör och vald 'produkt'!

Att jag sedan kan tycka att 1 klass ska/borde innebära något mer påtagligt än enbart en resa från punkt A till B är egentligen en kvarleva från den tid då normalresan (före 1956) företogs i 3 klass, kanske t.o.m. på träbänkar. Då var det en klar komfortskillnad mellan klasserna. Numer konkurrerar man inte med komforten i första hand (man sitter lika bra i 2 som 1 klass) utan olika mervärden som fri wi-fi (vilket numer dock verkar att vara minimistandard även i 2 klass) ombord etc. och exempelvis möjlighet till matservering vid sittplatsen, dock ej varm mat!

Men det är säkert så att vi alla har olika krav på våra tågresor så det som är minimikrav för mig kanske inte är det för dig! Dock anser jag som vän av ordning att en resa i 1 klass ska innebära något mer påtagligt mervärde än att man ska få fritt kaffe eller vatten och en reserverad sittplats! 😊👍

[Lennart Petersen]

Bäste Ulf, jag har inte glömt din fråga från igår vilken du nu upprepar. Mina tidigare kommentarer om snabbtågsresorna var tänkta som en slag tågspaning (du vet trendspanarna i det kända radioprogrammet med samma namn) där jag konstaterar att man numer tydligen måste notera särskilt att det hela (läs: tågresan) har fungerat utan mankemang.
Dvs. att när jag började åka tåg i mina föräldrars sällskap på slutet av 40-talet och början på 50-talet så förväntades att
tågen skulle hålla sig på spåren och att man avgick och kom fram i någorlunda rätt tidtabellstid – om nu inte landet var helt förlamat av en snöstorm! Det var alltså normalsituationen och behövde därför inte särskilt konstateras.
Vilka minimikrav som idag kan ställas generellt på tågresorna oavsett klass är väl att man ska kunna lita på att tågen går i
rätt tid och ankommer i rätt tid samt att man ska få den service som utlovas av tågoperatören. Det är ju i grunden det transportuppdraget som man betalar för med sin tågbiljett. Vad sedan den servicen ska innebära mer i detalj beror i sin tur på aktuell tågoperatör och vald 'produkt'!
Att jag sedan kan tycka att 1 klass ska/borde innebära något mer påtagligt än enbart en resa från punkt A till B är egentligen en kvarleva från den tid då normalresan (före 1956) företogs i 3 klass, kanske t.o.m. på träbänkar. Då var det en
klar komfortskillnad mellan klasserna. Numer konkurrerar man inte med komforten i första hand (man sitter lika bra i 2 som
1 klass) utan olika mervärden som fri wi-fi (vilket numer dock verkar att vara minimistandard även i 2 klass) ombord etc. och exempelvis möjlighet till matservering vid sittplatsen, dock ej varm mat!
Men det är säkert så att vi alla har olika krav på våra tågresor så det som är minimikrav för mig kanske inte är det för dig!
Dock anser jag som vän av ordning att en resa i 1 klass ska innebära något mer påtagligt mervärde än att man ska få fritt
kaffe eller vatten och en reserverad sittplats! ������������

Och jag förstår fortfarande inte vad det är för skillnad du efterfrågar. Jag upplever i vart fall en påtaglig standardskillnad mellan X2000 1kl och 2kl. Definitivt större utrymme med 1+2 sittning , 48 platser i 1kl mot 72 i 2kl. Avskiljt från 2kl och inga rabatter för barn ger en lite lugnare atmosfär. Tillgång till kaffehörnan är ett litet plus som inte fanns förr och möjlighet att beställa mat till sittplatsen är något annat
. Vore det ingen skillnad alls så skulle väl ingen boka 1kl , folk handlar ju rationellt och skulle man upptäcka att 2kl är helt likvärdigt skulle det inte finnas marknad för 1kl men ändå ser man att det ofta är fullbokat i 1kl särskilt på Vsb.

[Ola Zackrisson]

Nu svarar jag för mig själv som Ola och inte som Arne. Min upplevelse är att X2000 sett bättre dagar. När jag började resa regelbundet Stockholm-Hässleholm höll den förbeställda maten betydligt högre standard inklusive ett riktigt glas. Det fanns dedikerad personal i vagn 1/2 och du kunde även på plats köpa enklare smårätter, chips osv. även om du inte beställt mat. Under en period såldes en tapastallrik. I begynnelsen levererades även våtvarma handdukar så visst har servicen förenklats. Lite längre tillbaka rullades en serveringsvagn genom hela tåget inklusive 2klass där det även erbjöds presentartiklar osv. Du behövde inte själv micra din varmrätt i bistron vilket jag betraktar som det verkliga bottennappet. Jag behöver inte ens värma min varmkorv på Pressbyrån.

Produkten har förenklats och det är kanske vad marknaden efterfrågar?

Backar vi bandet längre bak till tiden innan X2000 så erbjöds enbart mera utrymme förutom den udda produkten "Sittplats special" på vissa avgångar. Så småningom erbjöds dagstidningar. CityExpress blev ett kort mellanspel innan X2000 gjorde sitt inträde och som sagt med betydligt högre svansföring jämfört med idag.

Dagens resenärer kanske bara vill åka A till B och jobba med sin laptop?

Varför behöver saker förenklas till det sämre frågar jag mig ibland och det gäller inte endast järnvägen.

[Mattias C]

Nu svarar jag för mig själv som Ola och inte som Arne. Min upplevelse är att X2000 sett bättre dagar. När jag började resa regelbundet Stockholm-Hässleholm höll den förbeställda maten betydligt högre standard inklusive ett riktigt glas. Det fanns dedikerad personal i vagn 1/2 och du kunde även på plats köpa enklare smårätter, chips osv. även om du inte beställt mat. Under en period såldes en tapastallrik. I begynnelsen levererades även våtvarma handdukar så visst har servicen förenklats. Lite längre tillbaka rullades en serveringsvagn genom hela tåget inklusive 2klass där det även erbjöds presentartiklar osv. Du behövde inte själv micra din varmrätt i bistron vilket jag betraktar som det verkliga bottennappet. Jag behöver inte ens värma min varmkorv på Pressbyrån.

Produkten har förenklats och det är kanske vad marknaden efterfrågar?

Backar vi bandet längre bak till tiden innan X2000 så erbjöds enbart mera utrymme förutom den udda produkten "Sittplats special" på vissa avgångar. Så småningom erbjöds dagstidningar. CityExpress blev ett kort mellanspel innan X2000 gjorde sitt inträde och som sagt med betydligt högre svansföring jämfört med idag.

Dagens resenärer kanske bara vill åka A till B och jobba med sin laptop?

Varför behöver saker förenklas till det sämre frågar jag mig ibland och det gäller inte endast järnvägen.

Så, du vill köpa en produkt som inte erbjuds så istället köper du en enklare produkt och klagar över att den inte motsvarar de förväntningar du hade haft på den produkt du egentligen önskat?

SJ har levererat vad de utlovat. Att du egentligen ville ha något annat de inte säljer kan ju inte vara SJs fel?

[Gunnar Olson]

Så, du vill köpa en produkt som inte erbjuds så istället köper du en enklare produkt och klagar över att den inte motsvarar de förväntningar du hade haft på den produkt du egentligen önskat?

SJ har levererat vad de utlovat. Att du egentligen ville ha något annat de inte säljer kan ju inte vara SJs fel?

Om det är SJ:s fel vet jag inte, men det skulle mycket väl kunna vara det. Det är inte alls säkert att SJ gjort en korrekt bedömning av vad det är för tjänst som befintliga och potentiella kunder efterfrågar och som SJ kunde tjäna lite mera på att erbjuda. Det är som min Coop-butik har slutat sälja den mjölk jag brukar köpa (som brukade gå åt; ofta slutsåld), varför jag går till Ica, när jag behöver mjölk. Då är det Coop-butikens fel, tycker jag. En bagatell, men den tjänar som illustration till min tes om SJ.

[Gunnar Olson]

Så, du vill köpa en produkt som inte erbjuds så istället köper du en enklare produkt och klagar över att den inte motsvarar de förväntningar du hade haft på den produkt du egentligen önskat?

SJ har levererat vad de utlovat. Att du egentligen ville ha något annat de inte säljer kan ju inte vara SJs fel?

Dubbelpost.

[Göran Kannerby]

Så, du vill köpa en produkt som inte erbjuds så istället köper du en enklare produkt och klagar över att den inte motsvarar de förväntningar du hade haft på den produkt du egentligen önskat?

SJ har levererat vad de utlovat. Att du egentligen ville ha något annat de inte säljer kan ju inte vara SJs fel?

Nja, det är SJs fel på en annan nivå, om det nämligen finns ett behov av tillräcklig storlek och de inte upptäcker det kan de knappast skylla på någon annan. Alternativet vore att hävda planekonomi.

[Björn A]

Nu svarar jag för mig själv som Ola och inte som Arne. Min upplevelse är att X2000 sett bättre dagar. När jag började resa regelbundet Stockholm-Hässleholm höll den förbeställda maten betydligt högre standard inklusive ett riktigt glas. Det fanns dedikerad personal i vagn 1/2 och du kunde även på plats köpa enklare smårätter, chips osv. även om du inte beställt mat. Under en period såldes en tapastallrik. I begynnelsen levererades även våtvarma handdukar så visst har servicen förenklats. Lite längre tillbaka rullades en serveringsvagn genom hela tåget inklusive 2klass där det även erbjöds presentartiklar osv. Du behövde inte själv micra din varmrätt i bistron vilket jag betraktar som det verkliga bottennappet. Jag behöver inte ens värma min varmkorv på Pressbyrån.

Produkten har förenklats och det är kanske vad marknaden efterfrågar?

Backar vi bandet längre bak till tiden innan X2000 så erbjöds enbart mera utrymme förutom den udda produkten "Sittplats special" på vissa avgångar. Så småningom erbjöds dagstidningar. CityExpress blev ett kort mellanspel innan X2000 gjorde sitt inträde och som sagt med betydligt högre svansföring jämfört med idag.

Dagens resenärer kanske bara vill åka A till B och jobba med sin laptop?

Varför behöver saker förenklas till det sämre frågar jag mig ibland och det gäller inte endast järnvägen.

Att vagnen med presentartiklar du skriver om är borta, beror säkert på att den kosta mer att ha än vad som man fick in på den. Om utbud ändras och vissa saker helt tas bort så beror det oftast på att det är en väldigt dålig efterfrågan på det, och kostnaderna blir för stora.
Sedan får man acceptera att allt förändras, allt kan inte vara lika som det var när X2000 introducerades, den ekonomin finns inte längre.

[Ulf Broman]

Att vagnen med presentartiklar du skriver om är borta, beror säkert på att den kosta mer att ha än vad som man fick in på den. Om utbud ändras och vissa saker helt tas bort så beror det oftast på att det är en väldigt dålig efterfrågan på det, och kostnaderna blir för stora.
Sedan får man acceptera att allt förändras, allt kan inte vara lika som det var när X2000 introducerades, den ekonomin finns inte längre.

Jag instämmer om presentartiklarna, andra bra (äldre exempel) är väl telefonen med telefonkort, biodelen av biovagnen, och kanske även dagstidningarna (de försvinner ju även på flygen har jag fått för mig). Sakerna efterfrågas inte längre.

Men visst:
Det går att ha tre sorters 1-klasskoncept:

1. Det gamla från 1950-tal fram till kanske 1990-tal. Glest belagt, alltid mycket dyrare än 2 klass. Bredare säten, precis som nu, men (nästan) ingen extra service. Då fanns det tjänsteresenärer och "fint folk" som betalade rejält extra för att få åka 1 klass.

2. Business Class-modellen, som infördes av flyget på 1980-talet och senare av SJ. Riktigt fin service med mat, riktigt porslin, och i övrigt samma finesser som i punkt 1. Det var fint att åka Business Class, men inte bara för så fint folk som åkte gamla 1 klass (och detta gäller väl både flyg och tåg). Priset på tåg var fortfarande mycket dyrare än 2 klass. Men, att detta försvunnit från SJ ligger väl i takt med att det till stor del försvunnit på flyget.

3. Den som kommit kanske de senaste 10 åren, som följd av yield management (intäktsoptimering). Fortfarande bredare säten, och faktiskt bättre service än i den klassiska (punkt 1) men förstås sämre än Business Class. Det är välbelagt, och om tåget är fullbokat är det (nästan) fullbokat i 1 klass också, för priset är ibland inte alls mycket högre än 2 klass, så många utan familje- eller studeranderabatt kan finna det attraktivt. Merkostnaden de betalar skulle inte täcka in den gratismåltid som fanns i punkt 2.
Denna har tillkommit för att SJ funnit att tågen ofta går fulla och då är det bäst att fylla hela tåget, och för att konkurrensen från andra färdmedel ökat, så att priserna måste vara mycket lägre (för många i alla fall) än vad de var på 1960-talet (och det gäller i båda klasserna). På 1950-talet tordes ingen tränga sig in i 1 klass om det var fullsatt i 2 klass, men det gäller nog inte i dagens läge utan personer skulle gå in och sätta sig i 1-klass med en 2-klassbiljett utan bokad sittplats, därför är det taktiskt rätt att fylla upp 1-klassvagnarna.

Frågan är: När Business Class till största delen försvunnit på andra ställen, varför skulle det finnas en marknad just för tågtransporter? MTR har väl beskrivit att det är fin service i deras finaste nivå, men jag har fått för mig att det är väldigt få resenärer som ändå väljer den.
Mitt svar är att jag vill inte betala extra för att SJ skall få lägre intäkter för att försöka köra en Business Class eller avdela en personal som serverar maträtter till de som förbeställt.

Sen kan man förstås undra om SJ kommer att ändra förhållningssätt, i alla fall på Göteborgslinjen (och några till) när de uppfräschade X2000 rullats ut, och det bara är 1 1-klasssvagn och inte 2. Kommer priset kunna läggas högre, och kan det möjliggöra att man kan erbjuda bättre service i någon form?

[Simon B]

Nu svarar jag för mig själv som Ola och inte som Arne. Min upplevelse är att X2000 sett bättre dagar. När jag började resa regelbundet Stockholm-Hässleholm höll den förbeställda maten betydligt högre standard inklusive ett riktigt glas. Det fanns dedikerad personal i vagn 1/2 och du kunde även på plats köpa enklare smårätter, chips osv. även om du inte beställt mat. Under en period såldes en tapastallrik. I begynnelsen levererades även våtvarma handdukar så visst har servicen förenklats. Lite längre tillbaka rullades en serveringsvagn genom hela tåget inklusive 2klass där det även erbjöds presentartiklar osv. Du behövde inte själv micra din varmrätt i bistron vilket jag betraktar som det verkliga bottennappet. Jag behöver inte ens värma min varmkorv på Pressbyrån.

Produkten har förenklats och det är kanske vad marknaden efterfrågar?

Backar vi bandet längre bak till tiden innan X2000 så erbjöds enbart mera utrymme förutom den udda produkten "Sittplats special" på vissa avgångar. Så småningom erbjöds dagstidningar. CityExpress blev ett kort mellanspel innan X2000 gjorde sitt inträde och som sagt med betydligt högre svansföring jämfört med idag.

Dagens resenärer kanske bara vill åka A till B och jobba med sin laptop?

Varför behöver saker förenklas till det sämre frågar jag mig ibland och det gäller inte endast järnvägen.

Din spaning stämmer säkert, men du har glömt en viktig faktor. Priset.
Jag kan förstås ha fel, men jag misstänker att X2000 inte bara var en bättre utan också markant dyrare produkt på den tiden. Idag är det stommen i SJ's fjärrtrafik, och för att kunna vara konkurrenskraftiga så måste priserna hållas nere. Det innebär förstås också kompromisser. Jag tror inte att gemene man skulle vara beredda att offra så mycket pengar som det skulle krävas för att få den servicen som du begär. Samma sak gäller för affärsresenärer där resepolicyn idag ofta är betydligt mer åtstramad än förr.

Edit: Jag såg nu att Ulf Broman har skrivit ned ungefär samma sak som jag, fast betydligt bättre och mer detaljerat.

[Ulf Broman]

Nu svarar jag för mig själv som Ola och inte som Arne. Min upplevelse är att X2000 sett bättre dagar. När jag började resa regelbundet Stockholm-Hässleholm höll den förbeställda maten betydligt högre standard inklusive ett riktigt glas. Det fanns dedikerad personal i vagn 1/2 och du kunde även på plats köpa enklare smårätter, chips osv. även om du inte beställt mat. Under en period såldes en tapastallrik. I begynnelsen levererades även våtvarma handdukar så visst har servicen förenklats. Lite längre tillbaka rullades en serveringsvagn genom hela tåget inklusive 2klass där det även erbjöds presentartiklar osv. Du behövde inte själv micra din varmrätt i bistron vilket jag betraktar som det verkliga bottennappet. Jag behöver inte ens värma min varmkorv på Pressbyrån.

Produkten har förenklats och det är kanske vad marknaden efterfrågar?

Backar vi bandet längre bak till tiden innan X2000 så erbjöds enbart mera utrymme förutom den udda produkten "Sittplats special" på vissa avgångar. Så småningom erbjöds dagstidningar. CityExpress blev ett kort mellanspel innan X2000 gjorde sitt inträde och som sagt med betydligt högre svansföring jämfört med idag.

Dagens resenärer kanske bara vill åka A till B och jobba med sin laptop?

Varför behöver saker förenklas till det sämre frågar jag mig ibland och det gäller inte endast järnvägen.

Jag håller med dig om att X2000 har haft perioder där service och matutbud har varit mycket högre. Men, jag ser det som en observation, inte som att detta är en för mig avgörande försämring.

Ja, jag försökte nog i mina inlägg peka på att min egen del av marknaden efterfrågar inte så mycket mera än de saker jag faktiskt erbjudits, en behaglig transport.

En sak angående mat på tåg, främst i bistro: Visst finns det idag mycket mera färdigmat (från bredda smörgåsar över pastasallader till en yakiniku-låda) och färdiga kaffe (i pappmuggar med lock) att köpa på t.ex. stationen och ta med, jämfört med för t.ex. 20 år sedan. Detta gör väl att färre behöver ta med bredda mackor hemifrån och termos, och färre behöver förbeställa mat till 1-klass eller gå till bistron och handla.