Jag har alltid gått omkring och trott att längsta nattågssträckan i Europa är Stockholm - Narvik. Ända fram till en dag i våras, den 14 april närmare bestämt. Jag går upp till stationen i Cefalù för att spana in lite tåg. Cefalù ligger så där sju, åtta mil öster om Palermo på Sicilien.
Efter att ha sett några tämligen ointressanta elmotorvagnståg dånar plötsligt denna raritet in framför mig på spår 1.
E656 var ganska vanliga dragare i fjärrtågen på stamlinjerna i Italien på 80- och 90-talen. Man kan säga att de är Italiens svar på Krokodilen. Fast i Italien har de fått namn efter krokodilens mindre släkting kajmanen (Il Caimano). Fler än 450 Kajmaner tillverkades i slutet av 70-talet. Nu lär det bara finnas åtta ganska skamfilade maskiner kvar och alla är i tjänst på Sicilien, där de drar expresstågen till och från fastlandet på sträckan Palermo och Messina.
E656 099 har som det visar sig ICN 1963 i kroken. Det vill säga nattåget från Milano varifrån det avgick för nästan ett dygn sedan. I Cefalù tilläts naturligtvis bara avstigande. Jag går fram till det tryckta anslaget utvisande stationens ankommande resandetåg (ja, sådana anslag finns fortfarande i Italien) och begrundar denna imponerande proveniens:
Frågan är om inte tågen 93/94 ligger i lä här. Jag kollar i en dator och får fram att Stockholm - Narvik är 1467 km men Milano - Palermo är nästan 10 mil längre (1548 km).
Om vi bortser ifrån de ryska tågen, Europas längsta sovtåg kanske?