Sydsvenskan skriver idag "Både fjärrtågen och regiontågen har de sämsta siffrorna någonsin för sena och inställda tåg."
Jag gissar även att andelen infrastrukturfel aldrig varit större.
Tja, vad sägen man?
Sydsvenskan skriver idag "Både fjärrtågen och regiontågen har de sämsta siffrorna någonsin för sena och inställda tåg."
Jag gissar även att andelen infrastrukturfel aldrig varit större.
Tja, vad sägen man?
Detta gäller Skåne. I sin helhet har Trafikverket har en annan uppfattning.
https://www.trafikverket.se/om-oss/n...n-i-september/
Pensionär. Tidigare anställd vid Trafikrestauranger, SJ och Tågkompaniet.
Man kan säga att Trafikverket säger att punktligheten i september är 3 procent bättre än den var i augusti.
Så, vad har Sydsvenskan för underlag och vilken period har de tittat på?
Det är en betalartikel, men det som framgår i ingressen är att det bara avser Skåne, och siffrorna anges bara för Skånetrafiken och Öresundståg.
Har dessa haft några problem (som inte är infrastruktur) senaste tiden, eller under den period man mätt?
Vad står det mer i artikeln?
Edit: Dessutom verkar de i första hand jämfört absoluta tal (8113 timmar). Då ökar det talet, om man kör fler tåg men med samma förseningsgrad (t.ex. 90% i tid). Med det sättet att mäta måste t.ex. Tyskland ha mycket mer förseningar än Skåne. Men som sagt, jag har inte läst artikeln.
Senast redigerat av Ulf Broman den 2018-10-24 klockan 10:01:03. Anledning: Tillägg
Märkligt, är det tågtrafiken i samma land som Trafikverket och Trafikanalys beskriver?
Trafikanalys, Punktlighet på järnväg 2018 kvartal 3
I Trafikverkets text listas ett antal händelser och banarbeten som påverkat i september.
Men bara en är i Skåne, fast det nämns i löpande text om ett elfel i Lund 21/9.
Sex negativa händelser och två banarbeten på Västra Stambanan.
Så varför har Skåne fått sämre punktlighet?
Vad är det som är märkligt?
Förutom att det bara är att titta i tabellen för att se att det finns sämre månader än september, så tror jag inte heller att påståendet om sämsta punktligheten hittills är sann. Tabellen går bara ett fåtal år bakåt och man har hattat med defintionen av sena tåg över tid. Sedan är årets statistik bland annat kryddad med avstängningen av Getingmidjan. Detta bidrog knappast positivt till statistiken om man tittar på totalsumman och lägger man sedan på större haverier här och var så blir det som det blir. Tittar man här så ser man ungefär samma siffror som hittills för året för 2011, även om fördelningen är lite annorlunda mellan tågtyperna:
https://www.trafikverket.se/om-oss/v...ktlighet-2014/
Senast redigerat av ztenlund den 2018-10-24 klockan 11:13:45.
Fråga inte mig, jag vet inte. Jag vet inte ens om Skåne fått sämre punktlighet, eller om det beror på hur man mäter. Jag tror att Sydsvenskans uppgifter avser hela året hittills.
Det jag saknar i Trafikverkets egna siffror är hur september var gentemot september förra året. Det finns ju årstidsvariationer (mer banarbeten sommarhalvåret som kan störa).
Edit: Dessutom har man problemet att i sammanfattningen i Trafikanalys rapport så för fjärrtåg (=långdistanståg) så anger man fortfarande rätt tid inom 5 minuter. Man får leta efter siffrorna för rätt tid inom 15 minuter (de har under året varierat mellan 76.4 och 87.9%), vilket ju är det som anges för inrikesflyg, och som väl är det färdmedel man jämför med. Att man för kortdistans (där tåg ofta kan gå i kvartstrafik) anger inom 5 minuter är förstås rimligt.
Senast redigerat av Ulf Broman den 2018-10-24 klockan 11:30:14. Anledning: Tillägg
Det där är väl ungefär som när ÖTRAF hojtar om sämre tåglägen för T19... Dels ser man bara på sitt eget revir och värderar inte helhet det minsta, dels så skriker man högt och får media att gå i spinn.
Vad gäller Skånetrafiken och Öresundstågen, så har man väl en del konflikter under ytan med sina operatörers personal. Sånt kan ju faktiskt bidra till man lägger manken till lite sämre, tex...
Knepigt detta när man jämför, särskilt som man ändrar på definitionerna över tid, vilket vissa varken känner till eller ta hänsyn till. Men "allt går att bevisa med statistik" är ju bevingade ord.
Generellt så kan man väl säga att detta året har varit tämligen översållat med olika typer av banarbeten på de flesta håll här, i vart fall i södra delarna av landet, något som väl bara accelererat under sommaren och hösten. Med tanke på det och att del haverier hänt, så har man väl klarat trafiken relativt hyfsat trotts allt.
Senast redigerat av Leif D den 2018-10-24 klockan 11:39:20.
En aspekt är också hur kunderna upplevt sina resor. Är man lika nöjd/missnöjd eller tycker man det blivit bättre/sämre? Sen har det ju också stor betydelse om ett försenat tåg har 30 eller 300 resande.