Är det någon som har en uppfattning om hur många procent av persontågen får nytt tågnummer p.g.a. omledning eller andra anledningar (där ändå tåget når den planerade slutstationen)?
Är det någon som har en uppfattning om hur många procent av persontågen får nytt tågnummer p.g.a. omledning eller andra anledningar (där ändå tåget når den planerade slutstationen)?
Senast redigerat av Anders Björk den 2018-10-20 klockan 11:46:55.
Ett nytt tekniskt tågnummer får alla som leds om, däremot visas mot allmänheten samma som tidtabellernas.
Ex. Tåg 528 - som idag som enda SJ tåg på Malmölinjen, från idag Osby, kör helt in till Stockholm C.
På jvgfoto.se trafikplats Flen kan man se de tekniska för samma tåg. 10528-99328 vidare 99329 Flen-Kolbäck-Stockholm C.
Senast redigerat av Ville den 2018-10-20 klockan 12:20:06.
Det kanske underlättar om vi får veta vad syftet med frågan är.
Om jag får gissa lite så kanske det handlar om hur viss statistik ska tolkas?
Eller har det med detta att det vid akuta omledningar tar (för) lång tid att få ut nya tågnummer (eller egentligen: Få fram en ny körplan med detaljerade tider för det nya tågnumret)?
I så fall borde man väl räkna bort (eller separatredovisa) de nya tågnummer som tilldelats lång tid i förväg.
Instämmer att en bakgrund till frågan skulle underlätta.
Senast redigerat av Anders Björk den 2018-10-21 klockan 11:30:53.
Aha, det var en ganska annorlunda fråga.
Å ena sidan bör väl Trv om de anger denna uppgift (2.5%) se det ur kundens synvinkel. dvs når det tåg som kunden ser som ett tåg sin slutstation; oavsett planerade eller oplanerade tågnummerbyten. Dvs de 2.5% borde inte bero på att tåget når slutstationen med ett annat tågnummer än enligt tågplanen.
Å andra sidan måste det väl finnas flera andra skäl till att ett tåg inte når sin slutstation (utöver rena fordonsfel och tågnummerbyte):
- Banan spärrad för trafik och vettig omledning omöjlig.
- Tåget så försenat så det bedöms bättre avbryta i förtid (eller ställa in helt) för resenärerna åkte/åker ändå med ett annat tåg, eller för att snabbare kunna vända till nästa tåg i omloppet.
- Personalbrist (vilket kan inkludera att föraren inte får köra längre).
Dessutom har jag den bestämda uppfattningen att tågresor i Sverige i genomsnitt har (avrundat) noll byten. Alltså, det absolut vanligaste är att man reser utan byte (med tåg; sen kanske någon tar buss eller tunnelbana till tåget, men då är inte Trafikverkets siffror inblandade). Mitt minne är att siffran kanske är någonstans 0.2 - 0.3 byten, och inte 1.0.
Om du nu ändå anger att det handlar om 0,2 à 0,3 finns det väl ingen anledning att ange det till noll? Om inte annat är den verbala framställningen otydlig med huruvida "noll" avser 0 eller 0,0, eller kanske t o m ännu mer precis noll.
Sedan var jag dessutom noga med att skriva "om genomsnittsresan innehöll ett byte".
Fast nu gällde väl frågan inte försenade tåg, utan tåg som inte når sin slutdestination.
Jag tror att det är lättare att ersätta ett tåg med få resande med en buss (t.ex. Tjustbanan och Stångådalsbanan) på delsträcka (eller helt) än att ersätta ett fullbokat X2000 med 6-8 bussar.
Så, jag håller med Mattias.