Tåg 323Ф Volgograd - Tashkent har tillbringat större delen av det senaste ett och etthalvt dygnet i öken eller halvöken. På den svaga rökstrimman från loket kan man ana att tåget nått marchfart efter uppehållet i Miskin med inväxlig av vagnar och lokbyte. Snart kommer tåget nå en högerkurva, och plötligt blir landskapet grönt och frodigt strax innan Amu Darya korsas på en lång bro. Tåget har då nått Khorezm och gör uppehåll i regionhuvudstaden Urgench, för att göra rundgång och gå tillbaks samma väg det kom och sedan ta en lång omväg genom öknen byggd på -90 talet för att nå Samarkand och Tashkent.

De nya gränserna efter Sovjetunionens upplösning har ställt till järnvägsgeografin ordentligt här. Gränsen mellan Uzbekistan och Turkmenistan slingrar sig fram och tillbaks över järnvägen som byggdes på Sovjettiden. Ironiskt nog försökte de båda ländernas blivande diktatorer hålla samman Sovjetunionen så länge som möjligt, men efter upplösningen har man stängt sina gränser bäst man kunnat, och Turkmenistan försökt isolera sig från restan av f.d. Sovjet. Många mil väg och järnväg genom obefolkade öknar och svårgenomträngliga berg har man byggt. Fast det kanske inte är det värsta i det hela..