Varför inte påkörningsskydd längre från järnvägsövergångarna?

[Johnjohn]

Med tanke på dagens rivning undrar jag varför man inte har påkörningsskydd för kontaktledningen längre från järnvägsövergången där det går? Plankorsningarna är ganska få på våra dubbelspåriga stambanor och trafikstörningar är dyra. Därför borde det vara möjligt att på de flesta övergångar bygga påkörningsskydd så att chauffören hinner bromsa innan kontaktledningen blir riven. Finns det någonstans redan? Erfarenheter i så fall?

Låter nästan som en investering för tex Region Örebro Län att göra vid mer trafikerade korsningar för att höja tillförlitligheten hos tågtrafiken.

[Göran Kannerby]

Med tanke på dagens rivning undrar jag varför man inte har påkörningsskydd för kontaktledningen längre från järnvägsövergången där det går? Plankorsningarna är ganska få på våra dubbelspåriga stambanor och trafikstörningar är dyra. Därför borde det vara möjligt att på de flesta övergångar bygga påkörningsskydd så att chauffören hinner bromsa innan kontaktledningen blir riven. Finns det någonstans redan? Erfarenheter i så fall?

Låter nästan som en investering för tex Region Örebro Län att göra vid mer trafikerade korsningar för att höja tillförlitligheten hos tågtrafiken.

Skulle egentligen vara av ännu större värde för att hindra påkörning av broar över vägen, men problemet är ofta att det är vägkorsningar tätt inpå vilket gör att man skulle behöva ett antal påkörningsskydd för att åstadkomma ett effektivt skydd. Påkörningsskydd som därmed också skulle drabbas av många onödiga påkörningar.

Sedan finns det ett historiskt-juridiskt skäl: Järnvägens möjligheter att sätta upp anordningar längs vägen är begränsad till själva plankorsningsområdet, tillkommande påkörningsskydd skulle således behöva sättas upp av väghållaren, inget nämnvärt problem när Trafikverket har båda rollerna, men oftare än man tror är väghållaren någon annan.

[Leif D]

Med tanke på dagens rivning undrar jag varför man inte har påkörningsskydd för kontaktledningen längre från järnvägsövergången där det går? Plankorsningarna är ganska få på våra dubbelspåriga stambanor och trafikstörningar är dyra. Därför borde det vara möjligt att på de flesta övergångar bygga påkörningsskydd så att chauffören hinner bromsa innan kontaktledningen blir riven. Finns det någonstans redan? Erfarenheter i så fall?

Låter nästan som en investering för tex Region Örebro Län att göra vid mer trafikerade korsningar för att höja tillförlitligheten hos tågtrafiken.

Det har aldrig använts annat än vanliga bondfångare som skydd för elfaran vid plankorsningar. Det finns på snabbtågslinjerna förstärkta bondfångare med reflexskyltar på stolparna, men dessa skyddar inte på mer sätt än de vanliga.
Inget av dessa skyddar det minsta om en 30-tons lastbil med en kran uppfälld kommer dundrande i 30-70 km/h. Frågan är bara hur mycket man sliter ner.
För att skydda, får man nog sätta upp skapliga betongbarriärer. Det känns ju som det egentligen vore bättre om dessa sk. chaufförer skulle försöka sig på att ha lite koll på vad de pysslar med.

[Göran Kannerby]

Det har aldrig använts annat än vanliga bondfångare som skydd för elfaran vid plankorsningar. Det finns på snabbtågslinjerna förstärkta bondfångare med reflexskyltar på stolparna, men dessa skyddar inte på mer sätt än de vanliga.
Inget av dessa skyddar det minsta om en 30-tons lastbil med en kran uppfälld kommer dundrande i 30-70 km/h. Frågan är bara hur mycket man sliter ner.
För att skydda, får man nog sätta upp skapliga betongbarriärer. Det känns ju som det egentligen vore bättre om dessa sk. chaufförer skulle försöka sig på att ha lite koll på vad de pysslar med.

En intressant variant vore annars en rörlig barriär som vid påkörning lyfter en klaff framför fordonet med påföljd att detta stoppas eller gör en luftfärd, beroende på hastigheten. Kanske inte så realistiskt, men det borde bli effektivt.

[Leif D]

En intressant variant vore annars en rörlig barriär som vid påkörning lyfter en klaff framför fordonet med påföljd att detta stoppas eller gör en luftfärd, beroende på hastigheten. Kanske inte så realistiskt, men det borde bli effektivt.

Kanske dax för fler såna här då ???



Kontaktledningshissen i Norrköping, foto 2013-05-20 Leif D.

[Åke K]

Det funkar i USA.

https://www.youtube.com/watch?v=USu8vT_tfdw

[Jan L]

Det funkar i USA.

https://www.youtube.com/watch?v=USu8vT_tfdw

Funkar och funkar...

[Åke K]

Funkar och funkar...

Jo, järnvägen drabbas inte av försumliga lastbilsförare.

[Lars Ödlund]

Det har aldrig använts annat än vanliga bondfångare som skydd för elfaran vid plankorsningar. Det finns på snabbtågslinjerna förstärkta bondfångare med reflexskyltar på stolparna, men dessa skyddar inte på mer sätt än de vanliga.
Inget av dessa skyddar det minsta om en 30-tons lastbil med en kran uppfälld kommer dundrande i 30-70 km/h. Frågan är bara hur mycket man sliter ner.
För att skydda, får man nog sätta upp skapliga betongbarriärer. Det känns ju som det egentligen vore bättre om dessa sk. chaufförer skulle försöka sig på att ha lite koll på vad de pysslar med.

Problemet som jag nämnt ett antal ggr är att så länge vi har människor som den sista barriären så kommer det också att ske misstag, sedan kan det ske olika stora misstag med olika stora skador som följd men det finns knappast någon förare av något vägfordon eller spårfordon som inte någon gång begått ett misstag, just höjdskador är ju något som försäkringsbolagen inte vill ha och därför är självriskerna betydligt högre för sådana, men det förutsätter ju att man har försäkrat fordonet utöver den obligatoriska trafikförsäkringen.
Höjdskador genom att arbetsredskap inte sänkts under fordonshöjden är något som i teorin borde vara enkelt att lösa, men så är det ju inte i praktiken, en lastbilsmonterad kran gör ju minimal om någon skada alls på en viadukt men river med lätthet ner en kontaktledning.

[Johnjohn]

För att skydda, får man nog sätta upp skapliga betongbarriärer. Det känns ju som det egentligen vore bättre om dessa sk. chaufförer skulle försöka sig på att ha lite koll på vad de pysslar med.

Mina antaganden var att man bromsar när man kör på något och de flesta ofta trafikerade korsningar med dubbelspår är i tätbebyggt område med lite lägre hastigheter. Då behöver man inte ha en barriär utan samma skydd som idag men längre ifrån det man skyddar/varnar för.

Där Trafikverket har hand om vägen också borde det ju gå att ordna..

[Peter Berggren]

Skulle egentligen vara av ännu större värde för att hindra påkörning av broar över vägen, men problemet är ofta att det är vägkorsningar tätt inpå vilket gör att man skulle behöva ett antal påkörningsskydd för att åstadkomma ett effektivt skydd. Påkörningsskydd som därmed också skulle drabbas av många onödiga påkörningar.

Sedan finns det ett historiskt-juridiskt skäl: Järnvägens möjligheter att sätta upp anordningar längs vägen är begränsad till själva plankorsningsområdet, tillkommande påkörningsskydd skulle således behöva sättas upp av väghållaren, inget nämnvärt problem när Trafikverket har båda rollerna, men oftare än man tror är väghållaren någon annan.

Inne i Karlstad, där kommunen är väghållare, finns påkörningsskydd bygga av grova stålprofiler för att hindra att man kör på järnvägsbron som går över Klarälvens västra gren. På ömse sidor om Klarälven finns vägar som går under järnvägsbroar. Dessa balkkonstruktioner har gjort stor nytta i snart 20 och fångar ofta för höga lastbilar.

Hoppas länken från Våxnäsgatan fungerar: https://www.google.se/maps/@59.38075...7i13312!8i6656

[Åke K]

Inne i Karlstad, där kommunen är väghållare, finns påkörningsskydd bygga av grova stålprofiler för att hindra att man kör på järnvägsbron som går över Klarälvens västra gren. På ömse sidor om Klarälven finns vägar som går under järnvägsbroar. Dessa balkkonstruktioner har gjort stor nytta i snart 20 och fångar ofta för höga lastbilar.

Hoppas länken från Våxnäsgatan fungerar: https://www.google.se/maps/@59.38075...7i13312!8i6656

Pricis såna barriärer skulle behövas lite varstans. Det syns ju tyvärr av alla småskador att de har fungerat ett flertal gånger.

[Ville]

Inne i Karlstad, där kommunen är väghållare, finns påkörningsskydd bygga av grova stålprofiler för att hindra att man kör på järnvägsbron som går över Klarälvens västra gren. På ömse sidor om Klarälven finns vägar som går under järnvägsbroar. Dessa balkkonstruktioner har gjort stor nytta i snart 20 och fångar ofta för höga lastbilar.

Hoppas länken från Våxnäsgatan fungerar: https://www.google.se/maps/@59.38075...7i13312!8i6656

Pricis såna barriärer skulle behövas lite varstans. Det syns ju tyvärr av alla småskador att de har fungerat ett flertal gånger.

Karlstadsborna kanske har studerat konstruktionen på Gregson Street, Durham, North Carolina.
Nu är ju dessa relativt låga konstruktioner 3,7 meter, respektive 3,55 m. De verkar också ta stöd i betongfundamenten.

Kontaktledningen ligger väl på 4,5 meter å bygga något lika stabilt vid plankorsningar blir nog stort och dyrt.

[Göran Kannerby]

Karlstadsborna kanske har studerat konstruktionen på Gregson Street, Durham, North Carolina.
Nu är ju dessa relativt låga konstruktioner 3,7 meter, respektive 3,55 m. De verkar också ta stöd i betongfundamenten.

Kontaktledningen ligger väl på 4,5 meter å bygga något lika stabilt vid plankorsningar blir nog stort och dyrt.

Kontaktledningen ligger i plankorsningar på 5,5 m, men bondfångaren på strax över 4,5.