Ett persontåg med Hg och B6 vänder i Svartå 1972

[stinsx]

Tåget ska gå tillbaka till Örebro kl 17.18. Tågnumret är 4068. På vägen till Örebro C är det två fasta uppehåll, Fjugesta och Latorpsbruk. Dessutom är det 15 behovsuppehåll för av- och påstigning samt ett uppehåll för enbart avstigning(Örebro S). Tågklareraren har varit och lagt klotväxlarna mellan spår 1 och 2 i normalläge efter rundgången på spår 2, ett trafikbiträde håller på att koppla loket till tågsättet, och ska därefter göra ett förenklat bromsprov. Stationen håller på att få ett nytt ställverk SJ modell 59F inför att FJB ska införas Laxå - Kristinehamn. Biljett- och resgodsexpeditionen är öppen 8.00 - 20.00 M-F, 8.00 - 16.00 L.

[Henke]

Tack för detta! Har alltid funderat på Svartå och Svartåbanan när jag kört godstågen förbi. Vet att det finns en hemsida om banan http://www.svartabanan.se/ där man kan läsa en hel del intressant. Undra om detta var de enda fordon SJ hade att tillgå eller varför man inte körde rälsbuss av något slag? Måste ju varit mycket enklare med alla rundgångar loktåg medför! För övrigt kan man ju tycka att nedläggningen av denna bana var bland det värsta som dåvarande asfalt och betongpolitiker genomdrev. Den hade ju perfekt dragning för att vara en länk mellan Örebro och östra Värmland samt ett bra upptagningsområde för lokal pendling. Dessutom elektrifierad!

[Göran Kannerby]

Tack för detta! Har alltid funderat på Svartå och Svartåbanan när jag kört godstågen förbi. Vet att det finns en hemsida om banan http://www.svartabanan.se/ där man kan läsa en hel del intressant. Undra om detta var de enda fordon SJ hade att tillgå eller varför man inte körde rälsbuss av något slag? Måste ju varit mycket enklare med alla rundgångar loktåg medför! För övrigt kan man ju tycka att nedläggningen av denna bana var bland det värsta som dåvarande asfalt och betongpolitiker genomdrev. Den hade ju perfekt dragning för att vara en länk mellan Örebro och östra Värmland samt ett bra upptagningsområde för lokal pendling. Dessutom elektrifierad!

Bland de mer märkliga företeelserna var väl att tågen Hallsberg-Karlstad inte gjorde uppehåll i Svartå (möjligen med något undantag), tågresor till/från Svartå kunde således (nästan?) enbart ske via Örebro.

[TKO]

Tack för detta! Har alltid funderat på Svartå och Svartåbanan när jag kört godstågen förbi. Vet att det finns en hemsida om banan http://www.svartabanan.se/ där man kan läsa en hel del intressant. Undra om detta var de enda fordon SJ hade att tillgå eller varför man inte körde rälsbuss av något slag? Måste ju varit mycket enklare med alla rundgångar loktåg medför! För övrigt kan man ju tycka att nedläggningen av denna bana var bland det värsta som dåvarande asfalt och betongpolitiker genomdrev. Den hade ju perfekt dragning för att vara en länk mellan Örebro och östra Värmland samt ett bra upptagningsområde för lokal pendling. Dessutom elektrifierad!

Det förekom även trafik med elektriska rälsbussar.
Resandet på banan var inte speciellt stort så att påstå att nedläggningen "var bland det värsta som dåvarande asfalt- och betongpolitiker genomdrev" är en lätt överdrift. Hade banan gått till via Karlskoga hade det varit en annan sak, men nu gjorde den ju inte det...

Thomas K Ohlsson
uppvuxen i Örebro

[TKO]

Bland de mer märkliga företeelserna var väl att tågen Hallsberg-Karlstad inte gjorde uppehåll i Svartå (möjligen med något undantag), tågresor till/från Svartå kunde således (nästan?) enbart ske via Örebro.

Persontågen på stambanan gjorde uppehåll i Svartå, så länge det fanns sådana.
Och om jag inte minns fel var de sista åren trafiken på Svartåbanan väster om Fjugesta rätt sparsam.

/TKO

[Åke K]

Kollade tidtabellen från 1973. 27 km, 18 behovsuppehåll, restid drygt en timme. Mer en spårvägslinje än järnväg.

[Hans Broman]

Persontågen på stambanan gjorde uppehåll i Svartå, så länge det fanns sådana.
Och om jag inte minns fel var de sista åren trafiken på Svartåbanan väster om Fjugesta rätt sparsam.
/TKO

Persontåg på stambanan fanns t o m den 17 juni 1973. I varje fall under den sista tidtabellsperioden dessförinnan fanns det emellertid bara ett persontågspar (rälsbuss, troligen diesel). Dock stannade under den perioden också ett snälltåg i varje riktning i Svartå. De totalt fyra resandetågsuppehållen per dag på stambanan var inte alls samordnade tidsmässigt med de fåtaliga tåg på Svartåbanan som nådde fram till Svartå.

Trafiken på Svartåbanan fortsatte att bedrivas med loktåg i ytterligare några år efter den 17 juni 1973. X17 hade inte tagit över i januari 1975 men däremot i januari 1979.

[TKO]

Persontåg på stambanan fanns t o m den 17 juni 1973. I varje fall under den sista tidtabellsperioden dessförinnan fanns det emellertid bara ett persontågspar (rälsbuss, troligen diesel). Dock stannade under den perioden också ett snälltåg i varje riktning i Svartå. De totalt fyra resandetågsuppehållen per dag på stambanan var inte alls samordnade tidsmässigt med de fåtaliga tåg på Svartåbanan som nådde fram till Svartå.

Trafiken på Svartåbanan fortsatte att bedrivas med loktåg i ytterligare några år efter den 17 juni 1973. X17 hade inte tagit över i januari 1975 men däremot i januari 1979.

När X17 tog över trafiken tror jag dessa var stationerade i Kristinehamn. Var turerna till/från Kristinehamn upplåtna för resande eller var det tjänstetåg?
(I någon flytt försvann min tidtabellssamling så jag kan inte kolla själv. Ja det är mycket möjligt att dom finns i en låda som aldrig blivit upppackad längst inne i källarförrådet. Det vore en välgärning om ett representativt urval av Sv Kom skannades in och gjordes allmänt tillgängliga på nätet. Jag tror att JvM har påbörjat ett sådant projekt, men är långt i från framme vid 1970-talet)

/TKO

[Staffan Sävenfjord]

När X17 tog över trafiken tror jag dessa var stationerade i Kristinehamn. Var turerna till/från Kristinehamn upplåtna för resande eller var det tjänstetåg?
(I någon flytt försvann min tidtabellssamling så jag kan inte kolla själv. Ja det är mycket möjligt att dom finns i en låda som aldrig blivit upppackad längst inne i källarförrådet. Det vore en välgärning om ett representativt urval av Sv Kom skannades in och gjordes allmänt tillgängliga på nätet. Jag tror att JvM har påbörjat ett sådant projekt, men är långt i från framme vid 1970-talet)

/TKO

Jo, det stämmer att placeringsorten flyttade till Kristinehamn och tågen gick som tjänstetåg Kristinehamn-Svartå. Man brukade dock få åka med om man pratade vänligt med lokföraren. Förutsättningen var dock då att man hukade sig ner vid tågmöten. Det fanns tydligen lokförarkollegor som inte drog sig för att tjalla.

[Jonas Lind]

När X17 tog över trafiken tror jag dessa var stationerade i Kristinehamn. Var turerna till/från Kristinehamn upplåtna för resande eller var det tjänstetåg?
/TKO

När jag åkte banan i början av januari 1985 var det tjänstetåg till/från Kristinehamn. Hade man velat ha anslutningar till tågen på stambanan hade det ju gått att upplåta tågen för resande åtminstone till och från Degerfors, men Svartåbanan var väl först och främst en förbindelse för arbetspendling till Örebro med Svartå som någon slags bortre gräns för pendlingen.

[Lennart Petersen]

Tack för detta! Har alltid funderat på Svartå och Svartåbanan när jag kört godstågen förbi. Vet att det finns en hemsida om banan http://www.svartabanan.se/ där man kan läsa en hel del intressant. Undra om detta var de enda fordon SJ hade att tillgå eller varför man inte körde rälsbuss av något slag? Måste ju varit mycket enklare med alla rundgångar loktåg medför! För övrigt kan man ju tycka att nedläggningen av denna bana var bland det värsta som dåvarande asfalt och betongpolitiker genomdrev. Den hade ju perfekt dragning för att vara en länk mellan Örebro och östra Värmland samt ett bra upptagningsområde för lokal pendling. Dessutom elektrifierad!

Ja rälsbuss X16,X17 hade säkert varit mycket effektivare. Men ett problem var att det fanns så få av dessa vagnar, sammanlagt bygdes det bara 30 X16,X17 och de blev en bristvara överallt där de användes eller där de kunde ha använts, alltså lokaltrafik på elektrifierade banor. Samtidigt beställde man floder av dieselvarianterna Y6,Y7 och dessa användes även på elektrifierade sträckor. Har åkt sådana på Halmstad-Helsingborg bl.a

[Henke]

Jag är övertygad om att det fanns en dold agenda i SJs ledning om att köra ner dessa banor i botten därför lades tidtabeller som omöjliggjorde anslutningar och övergångsresenärer! Då jag både är uppväxt utmed och mina första år jobbat vid Falköping-Landeryd vet jag hur man gjorde där! Exempelvis avgick tågen från Landeryd mot Ulricehamn/Falköping 10 minuter INNAN tåg från Halmstad ankom Landeryd.... Helgturerna anpassades enbart efter förarnas arbetstider vilket bland annat medförde att eftermiddagståget på banan söderut inte anslöt i Landeryd till HNJ utan vändes i Smålands Burseryd. Naturligtvis blev det på detta sätt ett ytterst fåtal resenärer. Och vad gäller Svartåbanan borde man med lite fantasi och planering kunnat få till en riktigt bra pendeltrafik mot Örebro! Tågen skulle kanske utgått från Degerfors i stället för Svartå? Men då hade man fått resenärer och inte kunnat visa dåligt underlag.....

[Bengtsson]

Tåget ska gå tillbaka till Örebro kl 17.18. Tågnumret är 4068. På vägen till Örebro C är det två fasta uppehåll, Fjugesta och Latorpsbruk. Dessutom är det 15 behovsuppehåll för av- och påstigning samt ett uppehåll för enbart avstigning(Örebro S). Tågklareraren har varit och lagt klotväxlarna mellan spår 1 och 2 i normalläge efter rundgången på spår 2, ett trafikbiträde håller på att koppla loket till tågsättet, och ska därefter göra ett förenklat bromsprov. Stationen håller på att få ett nytt ställverk SJ modell 59F inför att FJB ska införas Laxå - Kristinehamn. Biljett- och resgodsexpeditionen är öppen 8.00 - 20.00 M-F, 8.00 - 16.00 L.

Kul att se bilder från Svartå. Pappa var Tkl i Svartå under 60-talet och på den plattformen har man sprungit och lekt mycket med bagagekärrorna. Kanske inte den bästa lekplatsen men på den tiden ”var det inte så farligt som det är idag”. Skämt åsido, minns också att man fick åka med på rundgången med Hg:n. Om jag inte minns fel (snart 50 år sedan) så var tyfonen ett snöre som hängde uppe i taket på loket.

[Ulf Broman]

Jag är övertygad om att det fanns en dold agenda i SJs ledning om att köra ner dessa banor i botten därför lades tidtabeller som omöjliggjorde anslutningar och övergångsresenärer! Då jag både är uppväxt utmed och mina första år jobbat vid Falköping-Landeryd vet jag hur man gjorde där! Exempelvis avgick tågen från Landeryd mot Ulricehamn/Falköping 10 minuter INNAN tåg från Halmstad ankom Landeryd.... Helgturerna anpassades enbart efter förarnas arbetstider vilket bland annat medförde att eftermiddagståget på banan söderut inte anslöt i Landeryd till HNJ utan vändes i Smålands Burseryd. Naturligtvis blev det på detta sätt ett ytterst fåtal resenärer. Och vad gäller Svartåbanan borde man med lite fantasi och planering kunnat få till en riktigt bra pendeltrafik mot Örebro! Tågen skulle kanske utgått från Degerfors i stället för Svartå? Men då hade man fått resenärer och inte kunnat visa dåligt underlag.....

Fast i tidtabellen (sommaren 1972) ser det ut som att prioriteringen på Svartå-banan var just arbetspendling mot Örebro.
Först M-F (det hette inte så då):
På morgonen ankom tåg från Svartå till Örebro 6.27, 7.58 och 10.12. Det första av dessa gick tillbaka till Svartå för att gå som det tredje.
Mitt på dagen en turochretur tilll Fjugesta.
Sen avgick det tåg från Örebro till Svartå 16.05, 17.05 och 18.30. Det första av dessa gick tillbaka till Örebro för att gå som det tredje.
Lördag:
På morgonen ankom tåg från Svartå till Örebro 9.15, avgick till Svartå 13.30, och kom sen till Örebro 15.47, och sen inget mer.
Söndag. Bara ett sent kvällståg 20.35 till Svartå.

Restiden var mellan 1.05 och 1.11, och längre än så pendlade man inte på den tiden. Jag minns när min svägerska gick på någon kurs det året, i Uppsala (eller Stockholm) och det var några män som dagpendlade från Västerås. Det var ovanligt på den tiden, så Degerfors-bor pendlade nog inte till Örebro.

Jag undrar var loktågen hörde hemma, och om något av de två tågsätten stod över natt i Svartå, eller om det fanns en massa tjänstetåg som inte annonserats (och vart; Örebro eller direkt till Hallsberg?). Körningen på helgen skulle kanske antyda att tågen i veckorna stod i Svartå, men fanns det plats (och övernattade lokpersonalen ständigt där?)?

[Mattias Jansson]

Jag är övertygad om att det fanns en dold agenda i SJs ledning om att köra ner dessa banor i botten därför lades tidtabeller som omöjliggjorde anslutningar och övergångsresenärer! Då jag både är uppväxt utmed och mina första år jobbat vid Falköping-Landeryd vet jag hur man gjorde där! Exempelvis avgick tågen från Landeryd mot Ulricehamn/Falköping 10 minuter INNAN tåg från Halmstad ankom Landeryd....

Jag kollade 1976 års tdt och då var det direkttåg två gånger, och en god anslutning den tredje turen söderut, medan det tidiga morgontåget (avg 5.56) saknade anslutning söderifrån, men det hade krävt ett tåg före fem från Halmstad, eller att man låtit skolbarnen komma försent till Ulricehamn i andra änden.

Sedan kollade jag 1984, vilket var ungefär samma tidtabell som man hade de sista fem åren fram till nedläggningen, och det är goda anslutningar för tågen på vardagar, så din minnesbild stämmer inte riktigt överens med vad tidtabellerna säger. Endast ett tåg på söndagar saknar anslutning, söderut då det inte fanns något tåg alls som kunde ansluta, norrut är det ett sådant glapp som du beskriver. En tur i veckan alltså.

Helgturerna anpassades enbart efter förarnas arbetstider vilket bland annat medförde att eftermiddagståget på banan söderut inte anslöt i Landeryd till HNJ utan vändes i Smålands Burseryd. Naturligtvis blev det på detta sätt ett ytterst fåtal resenärer.

Fast lördagsvändningen i Burseryd var alltså en av en trafikveckas 13 förbindelser (2 M-F, 1 ytterligare F söderut, L norrut, en S och en ToR till Burseryd), och som du skriver så kanske det hade med helgarbetstider att göra?

Hursomhelst så hade södra delen av banan tolv eller tretton tåg per vecka under de sista åren, och alla av dessa utom en eller två helgturer hade ordentliga anslutningar i Landeryd, så om det fanns en agenda så verkar man i just det fallet ha varit ganska värdelösa konspiratörer...

[TKO]

Det florerar många konspirationsteorier kring nedläggning av järnvägar (och spårvägar)…
Det är dock svårt att hitta riktigt bra exempel att järnvägar med gott resandeunderlag lagts ner. Nej den enkla sanning är i de allra flesta fall att folk valde andra resesätt, i de flesta fall den egna personbilen.

anser
Thomas K Ohlsson

[Jan L]

Det florerar många konspirationsteorier kring nedläggning av järnvägar (och spårvägar)…
Det är dock svårt att hitta riktigt bra exempel att järnvägar med gott resandeunderlag lagts ner. Nej den enkla sanning är i de allra flesta fall att folk valde andra resesätt, i de flesta fall den egna personbilen.

anser
Thomas K Ohlsson

Jo visst, men sedan kan man fundera över vad som är orsak och verkan. Två eller tre tåg om dagen, kanske på tider som omöjliggör arbetspendling, lockar inte många, varken då eller nu.

[Anders.k.]

Fast i tidtabellen (sommaren 1972) ser det ut som att prioriteringen på Svartå-banan var just arbetspendling mot Örebro.
Först M-F (det hette inte så då):
På morgonen ankom tåg från Svartå till Örebro 6.27, 7.58 och 10.12. Det första av dessa gick tillbaka till Svartå för att gå som det tredje.
Mitt på dagen en turochretur tilll Fjugesta.
Sen avgick det tåg från Örebro till Svartå 16.05, 17.05 och 18.30. Det första av dessa gick tillbaka till Örebro för att gå som det tredje.
Lördag:
På morgonen ankom tåg från Svartå till Örebro 9.15, avgick till Svartå 13.30, och kom sen till Örebro 15.47, och sen inget mer.
Söndag. Bara ett sent kvällståg 20.35 till Svartå.

Restiden var mellan 1.05 och 1.11, och längre än så pendlade man inte på den tiden. Jag minns när min svägerska gick på någon kurs det året, i Uppsala (eller Stockholm) och det var några män som dagpendlade från Västerås. Det var ovanligt på den tiden, så Degerfors-bor pendlade nog inte till Örebro.

Jag undrar var loktågen hörde hemma, och om något av de två tågsätten stod över natt i Svartå, eller om det fanns en massa tjänstetåg som inte annonserats (och vart; Örebro eller direkt till Hallsberg?). Körningen på helgen skulle kanske antyda att tågen i veckorna stod i Svartå, men fanns det plats (och övernattade lokpersonalen ständigt där?)?

Har en graf från 1972.
Måndag till Torsdag övernattar högst troligt två tågsätt i Svartå.
19:40 lämnar ett tjänstetåg Svartå på Fredagar för färd mot Örebro , 20:25 ankommer det Örebro, så utan uppehåll tar resan 45 minuter.
Lördagar kör persontåg 4070 avgång Svartå 09:07 .
Senare på Lördagen kommer ju persontåg 4077 till Svartå 14:35 och avgår som 4078 14:42 mot Örebro igen.

Söndagar kör enbart ett tåg ,4075 avgång från Örebro 20:35 ankommer Svartå 21:35 , består troligtvis av två tågsätt till Måndagens tåg .

M.V.H Anders.k.

[Gunnar Ekeving]

Jo, det stämmer att placeringsorten flyttade till Kristinehamn och tågen gick som tjänstetåg Kristinehamn-Svartå. Man brukade dock få åka med om man pratade vänligt med lokföraren. Förutsättningen var dock då att man hukade sig ner vid tågmöten. Det fanns tydligen lokförarkollegor som inte drog sig för att tjalla.

Jag åkte från någon station längs linjen till Kristinehamn under tiden det var X17-trafik. Det gick att lösa biljett till Kristinehamn, och inget nämndes om att huka sig ner, så kanske hade det blivit officiellt accepterat att ta med passagerare även om trafiken inte annonserades?

Så länge det gick B6 i tågen var det vissa tider många resenärer till/från Örebro; har för mig att det gick upp till tre B6 i vissa tåg. Men annars kunde det räcka med en ensam B6.

Graf från 1981-1982 en bit ner i denna pdf-fil: https://ekeving.se/hi/SJdok/grafT81/38-39.pdf

Fler grafiska tidtabeller: https://ekeving.se/hi/SJdok/graftdt.html

[Gunnar Ekeving]

Några bilder från trafiken med loktåg:

Tåg 3068 i Latorpsbruk 1977. Dessa tåg med ett lok i varje ände delades typiskt i Fjugesta.


Tåg 3071 avgår från Latorpsbruk 1977


Tåg 4068 från Svartå på väg in till Fjugesta 1975

Elmotorvagnståg 1978:

Jag får vänta vid en plankorsning nära Örebro S medan tåg 3067 passerar


Tåg 3073 mellan Örebro S och Karlslund


Tåg 3072 mellan Karlslund och Lindbacka