Är det någon som vet eller kan hitta en beskrivning över vad man skall göra här? Vad jag såg när jag kom igår var att man bytt ytterrälsen i den långa kurvan väster om Landvetter fd station. Dessutom höll man på att gräva ner en ny återgångsledning i "min" tunnel. Detta ingick i ett arbete som kallades "Lågkontaktledning". Vad jag kunde se hade man inte gjort något åt kontaktledningen här men det finns fler tunnlar.
https://www.trafikverket.se/contenta..._1840_1849.pdf
Sida 34 så står det om veckans arbete. Verkar vara arbete med(som du skriver) "låg kontaktledning tunnel", rälsbyte och banarbetsvecka!
Ingeting är omöjligt, inte ens på järnvägen
Misstänker att spåret måste sänkas då man efter många års spårjusteringar nått max höjd för att kontaktledningen inte ska gå i tunneltaket alternativet är att spränga mera höjd i tunneln
Senast redigerat av Nizze den 2018-10-06 klockan 09:57:08.
Här har vi en nackdel med att det hela tiden startas nya trådar om ämnen som nyligen avhandlats. Som jag redan konstaterat är den planerade åtgärden att höja kontaktledningen, vilket jag har från säker källa. Jag tvivlar på att spåret höjts något nämnvärt, möjligen har man i något läge sänkt kontaktledningen för att få bättre marginal till tunneltaket.Ursprungligen postat av Nizze
Ja, man saknar överblicken på vad som har avhandlats.
Vad jag fått veta efter att grottat lite så finns det max 30mm att höja ledningen alternativt att bygga om till kontaktskena tunneln är förmodligen byggd när det vara 41 eller 43kg räl och träslipers nu tror jag att det är 50/60kg räl och betongsliper vilket gör en del i höjdskillnad vet inte om banan var elektrifierad vid byggandet men tror knappt det så det är många faktorer som påverkar
Tack. Jag undrar vad man menar med lågkontaktledning? Lite kryptiskt. Kan det vara återgångsledningen? Fö verkar man vara färdig i tunneln, inget arbete sker idag. Lite kuriöst att man plastat in hastighetstavlan vid utfarten från tunneln, så tågen skall tydligen fortsätta i 65.
I de långa Landvettertunnlarna la man in träslipers vid banupprustningen på 90-talet, just för höjden.
Nej, det är så att själva kontakttråden sitter så lågt att den kommer alltför nära vissa fordon.
Genom att använda träslipers vann man höjd på två sätt, dels är träslipersen något lägre, dels kan den läggas med något mindre ballast under beroende på att den i sig själv är mer elastisk än betongslipers.
Då tycker jag det borde vara två ord. Din källa visste möjligen inte att berätta vilken eller vilka tunnlar? Det finns 5 st.
"Syftet är att i första hand höja kontaktledningen till minsta höjd 5 meter samt även säkerställa att krav för lastprofil A uppfylls för anläggningen.
Tunnlarna som är aktuella är Långenäs, Hasseldalen, Hällsnäs, Landvetter 1 och Landvetter 2.
BAP- och BUP-tider är fastställda för år 2018 och inlämnade för år 2019."
Vidare (för den som fortfarande tror att spåret ska sänkas):
"Då åtgärden endast är anmälningspliktig till Transportstyrelsen (anpassning av Ktl, enligt TDOK 2014:0071 punkt EL-9)..."
(spåråtgärder är i princip alltid godkännandepliktiga och anges dessutom med en annan punkt än EL-9)
Tackar, dvs alla tunnlarna. Utom den längre österut i Hindås. Förmodligen krävs det en del sprängningsarbeten. Man sprängde lite vid banupprustningen men det var nog mer punktinsatser där det var som värst. Sen har nog kraven ökat. Spårsänkning tror inte jag på heller, man var nere på minimum redan då.
Tog en liten promenad för att plocka svamp och den passerade de två korta tunnlarna vid Hasseldalen. Där hade man gjort samma som i "min" tunnel, grävt ner återgångsledningen. Hos mig gick den redan i en nergrävd kabel men den var från elektrifieringen och var nog inte så fräsch. Vid Hasseldalen var det luftkabel men en som var spänd mot tunneltaket vilket kanske inte var så lämpligt. Om mitt minne har rätt. I de tunnlarna är det nog inget problem med kontaktledningen, det finns även plats att höja den mer. De tunnlarna är lite nyare, sprängdes ut vid en trafikomläggning i början av förra seklet.
Göteborg–Borås Järnväg invigdes 1895 och lär inte varit elektrifierad då. Tunnlarna måste ha byggts då eftersom det inte finns någon gammal banvall, cykelbana, väg el dyl som dugt i kurv och höjdprofil för järnväg.
Det måste ha varit mycket arbeten med tunnel och broombyggnad under de stora elektrifieringarna 1920-1950.
Senast redigerat av Bengt Larsson den 2018-10-11 klockan 18:05:03.
Inte helt rätt. De båda Landvettertunnlarna tillkom vid bygget 1892-94. Långenästunneln sprängdes ut 1915, innan dess gick järnvägen närmare sjön i en skärning och skarpa kurvor. Dår går vägen till Långenas och Hällsnäs nu. Därefter utsprängdes tunnlarna vid Hällsnäs och Hasseldalen, klart 1918. Även där går vägen till Hällsnäs på den gamla banvallen närmare sjön i skarpa kurvor och med rasrisk.
I vilket fall alla byggda innan elektrifieringen.
Japp, dock utsprängda med större profil så kontaktledningen får bättre plats. Sprängtekniken gick framåt på 20 år.
Det handlade nog inte om sprängteknik utan om regler. Elektrifiering hade påbörjats i Sverige 1915 och man hade nog infört regler om större fritt rum kring järnvägar för nybyggen.
Behörigheter för att posta
Svara med citat