Hur många sådana placeringar finns/fanns det? Jag kan bara komma på tre, nämligen Nyköping, Gånghester och Djursholms Ösby. (Den nya "korvkiosken" mellan spåren i Öxnered tycker jag inte kan betecknas som ett stationshus.) Svaret beror visserligen på hur stor vinkel mellan de anslutande banorna som tillåts, men vinkeln bör väl vara ganska liten för att man ska uppfatta placeringen som speciell.
Falun, Ekeby, Bånghammar, Göringen, Dannemora, Stocksund, Storå. Lanske också Ullared och Haparanda (olika spårvidder på varsin sida av stationshuset.)
Arlöv?
Stocksund får nog ses som lite av ett specialfall, för det var ju egentligen två separata banor med olika spårvidd. Senare spikades dock Långängsbanan in så att det gick att använda samma rullande materiel.Ursprungligen postat av Klas Grönqvist
Falun borde jag tänkt på och Göringen har jag också svagt minne av när du säger det. Men om vi även ska räkna in stationshus mellan m.e.m. rakspår, dvs. Ullared och Haparanda, så tillhör också Karlstad Östra det gänget.
Senast redigerat av Eriksson den 2018-09-29 klockan 15:38:38.
Fast i så fall innebär det väl att den placeras i samma kategori som Haparanda och Ullared?
Funderar på om även Karlskrona skulle kunna räknas dit, 1435 gick ju på båda sidor om stationshuset, men 1067 gick väl fram enbart på östra sidan?
Norsholm, SJ på ena sidan (1435) och NÖJ/NVHJ (891) på andra sidan. Palle i Vika.
Karlskrona C var ett kortvarigt exempel. Det var från 1956 (eller kanske ännu senare) till 1965 som Karlskrona C var station även för smalspåret.
Du får väl avgöra själv, stadsplan 1933:
'https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e8/L%C3%A5ng%C3%A4ngsbanan_1933.jpg
SRJ mot Stockholm Ö är den ut i nedre vänstra hörnet och norrut mot Djursholms Ösby etc är övre vänstra hörnet. Klykan är hamnspåret och inte någon linje. Långängsbanan är den på tvären, som efter omspikning hade anslutning via hamnspåret för att flytta fordon.
Ritning 1911 inte ens nära (obs annan orientering):
https://www.ekeving.se/b/rb/djb/sd-1435.html
Tveklöst.
Om man uppbådar en hel del god vilja så kan man också räkna in Öxnered. Det gamla stationshuset ligger onekligen i vinkeln mellan de båda banorna, och det även sedan spårkorset i modern tid har ersatts av en annan lösning. Den goda viljan behövs eftersom det inte är en spetsig vinkel mellan banorna, utan en mycket trubbig sådan. Vidare är jag osäker på om Bergslagsbanans plattformar någonsin har legat utmed stationshuset, men den saken kan nog andra reda ut. Till sist får jag sätta ett frågetecken för om stationshuset numera fungerar som ett sådant, men det frågetecknet drabbar förstås också många andra av kandidaterna, så huvudsaken är kanske att ett stationshus har haft ett läge i vinkel mellan banorna.
Senast redigerat av Hans Broman den 2018-09-29 klockan 21:34:29.
Eskilstuna S bör kunna räknas dit. Norra Södermanlands Järnväg hade Eskilstuna N som huvudstation. Öster om Kyrkbron låg Eskilstuna S stationshus mellan huvudlinjen till Saltskog (Södertälje) och den korta grenen till Eskilstuna N.
Ännu ett försök: Visby. Efter vad jag har kunnat se av äldre kartor låg Visby stationshus i den spetsiga vinkeln mellan hamnspåret och huvudlinjen. Hamnspåret var inte ett simpelt industrispår utan hade daglig persontrafik.
I så fall bör vi räkna in även Ystad.
Behörigheter för att posta
Svara med citat