En central växel i Danmark har suttit fast sedan maj, som gjort att trafik till Esbjerg och Padborg fortfarande får ta en omväg om Fredericia och dessutom ändra riktning. Hur kan detta vara möjligt? Skulle något sådant kunna ske i Sverige?
https://www.dr.dk/nyheder/regionale/...g-i-maanedsvis
Tyvärr, ja. Grundfelet är att bygga med krökta växlar. Nästa fel är att inte ta hem utbytesdelar i god tid när växeln börjar bli sliten. Även om man tar hem delar när man kan förutse utbytesbehov kan man råka ut för oförutsedda bytesbehov, exempelvis i form av rälsbrott eller sprickor i vitala delar.Ursprungligen postat av steisi
Det låter ju helt fantastiskt men är tydligen sant. Och det är ju inte vilken stump som helst utan det är sträcka Snoghöj-Taulov som bildar en genväg förbi Fredericia ner mot Esbjerg och Padborg. Bl.a alla godståg från Sverige går normalt den vägen och måste nu köra upp till Fredericia och göra rundgång.
Det forklarer hvorfor venstre hovedspor sydfra var helt brunt av rust da jeg reiste for en uke siden.
Det har väl alltid byggts bara precis vad som behövs, även i Danmark. I Sverige har det ju varit så lång tid, även om man tycks börja inse att flaskhalsar är farligt för driften.
Sen är det ju naturligtvis viktigt att tänka driftsäkerhet även när man konstruerar en anläggning, alltså undvika specialgrejer (växlar). Liksom underhållet måste veta vad som är viktigt att ha grejer till i lager.
Annars får man ju lära sig den hårda vägen... Fast konstruktörer och underhållsfolk behöver ju inte bry sig om att någon stackare får hålla på att köra omvägar och göra extra rundgångar osv...
Flaskhalsar kommer vi aldrig att komma ifrån. Problemet i detta fall är snarare att man bygger med krökta växlar. I Sverige var sådana i stort sett bannlysta ändra fram till ungefär 1970, men när sedan bannet släpptes blev det närmast ingenjörernas lekstuga och det projekterades krökta växlar även av de som inte behärskade konsten, än mindre beaktade ökade underhållskostnader och problemet med reservdelshållning.
I Norge är krökta växlar fortfarande (i stort sett) bannlysta.
Det måste vara en lockelse, som gör att ett stort statligt verk som Banedanmark köper den här typen av växlar. Det verkar för en icke initierad samhällsintresserad person vara ansvarslöst mot resenärer och godsbefraktare, i det här fallet också svenska sådana. Varför köper man alltså sådana här växlar? Gör även Trafikverket det? Vilken är motsvarande "skandal" i Sverige, alltså lång tid att byta en viktig växel. Det var många frågor, men det är frivilligt att svara på dem.Flaskhalsar kommer vi aldrig att komma ifrån. Problemet i detta fall är snarare att man bygger med krökta växlar. I Sverige var sådana i stort sett bannlysta ändra fram till ungefär 1970, men när sedan bannet släpptes blev det närmast ingenjörernas lekstuga och det projekterades krökta växlar även av de som inte behärskade konsten, än mindre beaktade ökade underhållskostnader och problemet med reservdelshållning.
I Norge är krökta växlar fortfarande (i stort sett) bannlysta.
I bästa fall beror det på att det skulle varit väsentligt dyrare att placera växeln i rakspår, exempelvis genom att ha två parallella spår tills det finns ett rakspår. Sådant förekommer även i Sverige. I de fall jag känner till i Sverige har det tagit lång tid att byta delar i växeln efter oförutsedd skada.
Hur är det med korsningsväxlar? Har för mig jag sett att det kan vara knepigt med reservdelar till en del.
I Norge har man väl inte mycket rakspår alls, så det blir svårt att lägga in växlar med rakspårFlaskhalsar kommer vi aldrig att komma ifrån. Problemet i detta fall är snarare att man bygger med krökta växlar. I Sverige var sådana i stort sett bannlysta ändra fram till ungefär 1970, men när sedan bannet släpptes blev det närmast ingenjörernas lekstuga och det projekterades krökta växlar även av de som inte behärskade konsten, än mindre beaktade ökade underhållskostnader och problemet med reservdelshållning.
I Norge är krökta växlar fortfarande (i stort sett) bannlysta.
En fråga jag har är: Varför måste man (enligt artikeln) köra både gods och passagerare via Fredericia med riktningsbyte?
Det är dubbelspår och man borde kunna använda det andra spåret?
(det är kanske så man ofta gjort men inte alltid, artikeln är otydlig på om alla eller bara många tåg omletts via Fredericia )
Ändå lyckas de!I Norge har man väl inte mycket rakspår alls, så det blir svårt att lägga in växlar med rakspår
Ja, så gör man om det går. Jag har passerat där tre gånger under våren och sommaren och kommit den rätta vägen vid alla tre tillfällena. En gång meddelade man i tågets högtalare att man skulle gå via Fredericia, men sedan kom ett glatt meddelande att så blev det inte!
Det är resan som är målet. Hemstation Sst.
Jag passar på att visa denna bild från Schweiz, ett land vars topografi ofta tvingar fram lösningar som inte innehåller standardväxlar. (Eller det kanske det är - i form av en lokal standard) Ett eldorado för den som gillar kurvväxlar...
Det är resan som är målet. Hemstation Sst.
Aha, där har vi nog förklaringen till den långa åtgärdstiden för växeln. Det går att köra den rätta vägen på det andra spåret. Ingen panik med andra ord. Det framgick inte av artikeln, vad jag kan minnas, utan det gällde tvångsdirigering över Fredericia. Nåväl, skickliga PV-medlemmar kom på hur det måste ligga till.
Alltså som jag tolkar det så går det bara att använda spåret västerut i riktning Fredericia, inte genvägen Snoghöj-Taulov.
I motsatt riktning går det alltså att köra genvägen. Teoretiskt skulle ju även västgående tåg kunna byta spår tidigare och komma rätt men betänk att det här är ett av Banedanmarks mest trafikerade spår med tät trafik så man kör inte gärna i motriktning på ”fel spår”.
Tycker spårkonfigurationen är förvillande lik Karlberg.Jag passar på att visa denna bild från Schweiz, ett land vars topografi ofta tvingar fram lösningar som inte innehåller standardväxlar. (Eller det kanske det är - i form av en lokal standard
Jag vet inte om det var annorlunda på privatbanorna men i västra änden på Landvetter station fanns det minst en kurvväxel när det begav sig, kanske tom 3 st.
Man får väl göra det om det behövs. Man har kört mycket på fel spår mellan Alingsås och Herrljunga under sommaren pga spårbyte och det gick det också.
Med kraftigtt reducerad trafik och rejäla förseningar.
Det tycker inte jag, det fattas t ex ett gäng spår... men visst, en del av den påminner om en del av ena Karlbergskrysset fast snyggare...Tycker spårkonfigurationen är förvillande lik Karlberg.
Behörigheter för att posta
Svara med citat