Ja, det kan den. Och det är ingen pricipiell skillnad mellan en dvärgsignal och huvuddvärgsignal. Båda kontrollerar det som finns bakom signalen. Men just detta är ett nödvändigt undantag där det finns okontrollerade växeltungor mycket nära bakom signalen och kontrollen av dessa måste då ske av den som startar rörelsen. Att det ser ut så på många ställen beror på att växlarna ligger tätt i varandra, dvs växeltungorna ligger inte hinderfritt i förhållande till nästa växel. Hade de gjort det så hade signalen placerats vid hinderfrihetspunkten.
Som exempel på flera sådana konstruktioner kan vi titta på nedanstående instruktionsritning. Visserligen är instruktionsritningen från 1983 och flera av spåren nyligen upprivna, men den kan tjäna som exempel.
Huvuddvärgsignal 913 reglerar utfart från flera spår och står före tungorna i en klotväxel. Dessutom finns det en spårspärr 912b (med fyra klossar) som manövreras kopplad med växel 912a. Dvärgsignal 898 är ett annat exempel, men den kan inte signalera tågväg, helt enkelt för att inga tåg utgår från stallet/skivan, som ligger t v om den. Även vid den finns en spårspärr, 911b, som är kopplad med korresponderande tungor i två dubbla korsningsväxlar, dvs tre objekt läggs om inom samma objekt.
Dvärgsignal 925 är en riktig specialare ställverkstekniskt. Dels gäller den för flera sammanlöpande spår dels kontrollerar den läget av klotväxeln 922a och spårspärren 922b i omlagt läge. Dessa klotväxlar kontrolleras således i båda sina lägen och växlingsväg kan signaleras åt båda håll. Motsvarande gäller för spårspärr 920.