Radioprogrammet Språket inledde nyss med en språkspaning från SJ-tåg:
Vi anländer snart Stockholm/We will shortly arrive Stockholm
Välkomna ombord detta tåg
Tillskrivna hade SJ svarat: "Det heter så"
Radioprogrammet Språket inledde nyss med en språkspaning från SJ-tåg:
Vi anländer snart Stockholm/We will shortly arrive Stockholm
Välkomna ombord detta tåg
Tillskrivna hade SJ svarat: "Det heter så"
Oaktat prepositioner:Ursprungligen postat av Göran Kannerby
Hur ofta KLIVER man av ett tåg egentligen? Själv anser jag att ett kliv är i stort sett dubbelt så långt som ett steg.
Men tack och lov så används ännu inte avklivning på vänster/höger sida.
"Språket" har en del att ta tag i nuförtiden.
Senast redigerat av 1524 den 2018-08-29 klockan 07:44:35. Anledning: tillägg av ord
Förr var det högre golv och lägre plattformar och brantare trappor/stegar. Då fanns inga handikappregler och det kunde det vara lite svårare att gå av. Därfrån kommer väl talesättet.Oaktat prepositioner:
Hur ofta KLIVER man av ett tåg egentligen? Själv anser jag att ett kliv är i stort sett dubbelt så långt som ett steg.
Men tack och lov så används ännu inte avklivning på vänster/höger sida.
"Språket" har en del att ta tag i nuförtiden.
Oaktat prepositioner:
Hur ofta KLIVER man av ett tåg egentligen? Själv anser jag att ett kliv är i stort sett dubbelt så långt som ett steg.
Men tack och lov så används ännu inte avklivning på vänster/höger sida.
"Språket" har en del att ta tag i nuförtiden.Intressant hur olika "kliv" uppfattas, för mig är det varken högre eller längre än om man stiger av tåget.
När det däremot gäller bilar är det väl sedan länge så att man i de flesta snarare kryper in.
Alla dessa suvar som verkar vara ett krav om man bor i city och ska ha bil kliver man upp i mer än kryper in i.Intressant hur olika "kliv" uppfattas, för mig är det varken högre eller längre än om man stiger av tåget.
När det däremot gäller bilar är det väl sedan länge så att man i de flesta snarare kryper in.
Kanske det ha sitt ursprung där. Men i tidningstexter har "kliva av" stormat in under de senaste decennierna och i praktiken ersatt "stiga av".
Snart kanske man får höra ombordpersonal fråga efter "Nypåklivna"?
Ofta säger dom inte ens nypåstigna idag utan ofta frågar dom efter "Nya resanden" idag. Detta uttryck känns vanligare än "nypåstigna" idag. Kommer konduktören in och frågar efter nypåklivna så skulle man nog reagera.
Senast redigerat av Alexander Lukas den 2018-08-29 klockan 14:20:03.
Eller som när det omedelbart efter avgång från Stockholm Ö frågas efter "nypåstigna", vad skulle man annars vara?
"Jag har redan blippat mitt kort på de numera införda stolparna på plattformen."Eller som när det omedelbart efter avgång från Stockholm Ö frågas efter "nypåstigna", vad skulle man annars vara?
"Nyponstigna"väcker också munterhet(utom hos vissa dysterkvistar)/Ulf
Oaktat prepositioner:
Hur ofta KLIVER man av ett tåg egentligen? Själv anser jag att ett kliv är i stort sett dubbelt så långt som ett steg.
Men tack och lov så används ännu inte avklivning på vänster/höger sida.
"Språket" har en del att ta tag i nuförtiden.Intressant hur olika "kliv" uppfattas, för mig är det varken högre eller längre än om man stiger av tåget.
När det däremot gäller bilar är det väl sedan länge så att man i de flesta snarare kryper in.Ordet 'nypåklivna' är en neologism som jag hoppas får dö den bildliga sotdöden!
Men det förvånar något att verbet ’kliva’ känns så främmande för en del här i vagnen. Att stiga av tåget är tydligen mer bekvämt för flertalet. Men att kliva är ju ett minst lika gammalt verb i det svenska språket som att stiga så det är inget konstigt med att använda det förstnämnda verbet även i tågsammanhang när man debarkerar tåget.
Och läser man vad Svenska Akademiens Svenska ordbok (SO) har att meddela om verben ’kliva’ respektive ’stiga' och deras konstruktioner med olika prepositioner samt verbens historik så ser man följande:
SO om ’kliva’:
KONSTRUKTION: kliva (fram/in/upp) (ngnstans), kliva av/i/ur (ngt)
HIST.: sedan förra hälften av 1300-talet Uplands-Lagen fornsv. kliva ’kliva; klättra’; gemens. germ. ord, urspr. ’klibba fast vid; klänga sig fast vid’; besl. med klibba, klister
SO om 'stiga':
KONSTRUKTION: stiga av/fram/in/på/upp/ur (ngnstans), stiga av/ur/på (ngt), stiga upp (TID)
HIST.: sedan början av 1300-talet Skåne-Lagen fornsv. stigha; gemens. germ. ord, besl. med bl.a. lat. vesti´gium ’fot¬steg’; jfr steg, stege, stegra
Det är en styrka att ett språk har olika synonymer; det gör att man kan finjustera betydelsen av det skrivna. Synonymer är ju inte alltid 100-procentiskt likvärdiga utan det skiljer ofta i nyanserna hos orden. Så personligen kommer jag att både stiga av respektive kliva av tåget även i fortsättningen. Det beror lite på omständigheterna och tåg-/vagnstyp vilket verb som jag kommer att använda i ferroviala sammanhang!
/Arne, en Kungsholmsbos syn på den moderna järnvägens sanna ansikte.
Det är väl väldigt ofta som man kliver av i så fall. Att gå av tåget som om du bara tog ett vanligt steg på ett vanligt golv kan möjligen fungera på Saltsjöbanan (och Arlandabanan?) men annars behöver man nog ta just det som du kallar ett "kliv".
Annars tror jag att man oftast säger "gå av/på" eller "kliva av/på", medan "stiga av/på" mest förekommer i skrift.
En mycket smal dam gick på tåget i Linköping, hon gick av i Alvesta.
i mitt tycke bättre version: Steg på i Karlstad och var så smal att hon gick av i Skåre.En mycket smal dam gick på tåget i Linköping, hon gick av i Alvesta.
De får hellre fråga efter "Nya resande" om de ska tala korrekt svenska.Ofta säger dom inte ens nypåstigna idag utan ofta frågar dom efter "Nya resanden" idag. Detta uttryck känns vanligare än "nypåstigna" idag. Kommer konduktören in och frågar efter nypåklivna så skulle man nog reagera.
Om nu den nämnda damen var så smal att hon KLEV av i Skåre, då blev det ju så kallat spårspring av missödet.
Kanske till gagn för det lokala miljöpartiet eller till PV:s ännu så länge längsta tråd.
Det gör de väl vanligtvis också, jag tror att det är en felhörning. (Hur många hörn har en sådan?)
Antal hörn: Fel
Det finns ett ord som alltid stavas fel.
Den enligt uppgift sanna historia, som jag hörde var om en konduktör, som hade berättat med ungefär den lydelse jag återgav. (Han kanske broderade ut det litet mera; han var värmlänning.) Det var på den tiden Skåre fortfarande hade uppehåll för resandeutbyte.Om nu den nämnda damen var så smal att hon KLEV av i Skåre, då blev det ju så kallat spårspring av missödet.
Kanske till gagn för det lokala miljöpartiet eller till PV:s ännu så länge längsta tråd.
Behörigheter för att posta
Svara med citat