Ett stilla muller från två Tb-lok kunde höras vid Stadshuset idag. Det gula loket hade ett kort makadamtåg i kroken medan det orangefärgade loket höll tag i ett tåg som sysslade på med upptagning av gamla träslipers på nedspåret.
Ny makadam och nytt spår ligger nu klart på uppspåret genom Riddarholmstunneln. Här är ett smakprov.
Så här såg det ut för några veckor sedan.
Mvh/Alex
Senast redigerat av Alex den 2018-07-26 klockan 13:40:17.
Det måste vara premiär för betongslipers där, hittills har det varit trä. Vilket jag tycker är konstigt. Den här korta sträckan har ju varit extremt trafikbelastad och är både kurvig och backig. Därtill ständigt utsatt för både accelerationer och inbromsningar i och med läget nära Cst och på grund av täta signaler. Finns det någon särskild anledning till att man inte lagt in betongslipers tidigare?
Kan väl bero på att något så här stort arbete inte har gjorts tidigare?Ursprungligen postat av IB
Aha! Man har inte gjort det förr för att man inte har gjort det förr.
Fantastiskt. Då förstår jag. Lysande logik. Briljant rentav. Grazie mille!
Eller inte...
Men kanske någon annan som kanske inte är lika allvis men i stället besitter någon kunskap i själva sakfrågan skulle kunna svara:
Sedan man började lägga in betongsliprar på 60-talet har man väl inte alltid gjort en sådan totalrenovering av banan som det är frågan om här. Ofta bytte man väl bara ballast och sliprar. Sträckan mellan broarna är så kort så det borde ha varit genomförbart att byta sliprar - åtminstone i etapper - nån gång för t ex 30 - 40 år sedan innan trafiken blev så tät som den varit under senare år.
Om man hade velat, men det ville man tydligen inte. I så fall undrar jag varför. Eller kanske man ville men inte kunde och då är jag förstår nyfiken på orsaken till detta.
Ber om ursäkt för mångordigheten men man kan uppenbarligen aldrig vara för tydlig.
Faktum kvarstår. Man har avvaktat till nu med med allting som inte är akut och med sådant som kräver längre trafikavbrott. Tråkigt att det inte duger som svar.Aha! Man har inte gjort det förr för att man inte har gjort det förr.
Fantastiskt. Då förstår jag. Lysande logik. Briljant rentav. Grazie mille!
Eller inte...
Men kanske någon annan som kanske inte är lika allvis men i stället besitter någon kunskap i själva sakfrågan skulle kunna svara:
Sedan man började lägga in betongsliprar på 60-talet har man väl inte alltid gjort en sådan totalrenovering av banan som det är frågan om här. Ofta bytte man väl bara ballast och sliprar. Sträckan mellan broarna är så kort så det borde ha varit genomförbart att byta sliprar - åtminstone i etapper - nån gång för t ex 30 - 40 år sedan innan trafiken blev så tät som den varit under senare år.
Om man hade velat, men det ville man tydligen inte. I så fall undrar jag varför. Eller kanske man ville men inte kunde och då är jag förstår nyfiken på orsaken till detta.
Ber om ursäkt för mångordigheten men man kan uppenbarligen aldrig vara för tydlig.
Det kan bero på att ballastdjupet varit otillräckligt, då är träslipers att föredra. Under den långa avstängningen har man haft möjlighet att fördjupa utrymmet.
Det kan också vara så enkelt att detta är första möjligheten till totalbyte. Man skulle visserligen kunnat gjort det genom att börja i ena änden och byta några slipers under varje avstängning. Man kan i vilket fall inte blanda trä- och betongslipers.
Jag har någonstans i bakhuvudet att på hårt belastade sträckor med mycket trafik kan det vara en fördel att ha träslipers eftersom de är lättare att byta ut snabbt jämfört betong. Malmbanan var tidigare ett sådant exempel.
Kan vara att sträckan över Riddarholmen har varit bytt tidigare (spår och slipers) men man gjorde det enklare och snabbare.
Tack! Det var den här sortens svar jag önskade.
Banan går väl i betongtråg här, så det kan ju ha varit svårt att öka ballastdjupet inte minst inne i tunneln och vid anslutningarna till broarna utan att behöva ge sig på betongen. Så det är ju en god teori.
Att träsliprarna är lättare att byta ut kan förstås också bidragit till att man ansett sig kunna avvakta.
Sträckan över Riddarholmen har lappats och lagats en hel del under åren. Det har jag kunnat iaktta eftersom jag promenerat längs den i stort sett varje vardag i mer än tre decennier på väg till och från jobbet.
Framförallt har man bytt räls. Ibland hela sträckan men ibland bara ytterrälerna i den kurviga delen. De slets uppenbarligen väldigt hårt, det gick att se med blotta ögat från gatan intill hur innerdelen av rälshuvudet var deformerat.
Några mer omfattande byten av slipers minns jag inte, Men jag har intrycket av att de varit rätt fräscha överlag, antagligen bytte man enstaka allteftersom.
Det var svårt o få långa avstängningtider i spår. 2 månader e helt unikt. Har nog inte hänt sen 50 talet om ens då.
Men man har gamblat, slitaget är stort beslutsvägarna enormt krångliga o statiska.
Stockholms spår o växlar förfaller mer än det renoveras, underhållsskuldberget växer.
På Getingmidjan har det nog aldrig hänt med längre avstängning än några dygn, andra banor har stängts av betydligt längre än två månader.
När det gällde Emmaboda-Karlskrona kunde man räkna avstängningen i år, har dock glömt hur många.
Liknande med Blekinge Kustbana. Var det två år?
Rekord bör väl vara Söderhamn-Kilafors som stängde 2010 och beräknas öppnas i December 2018. Och från 2019 räknar SJ med att leda ett nattåg från Göteborg den vägen så efter många år utan persontrafik blir det återöppning.
Senast redigerat av Lennart Petersen den 2018-08-04 klockan 19:59:49.
Persontrafiken nedlagd 1971 så då handlar det väl om nästan 48 år om man bortser från tillfälliga omledningar.
Fast nedläggningen 1971 var väl inte för att det skulle arbetas på banan.
Det var det nu ingen som sa heller. Avstängningen för upprustning av banan var från 2010 vilket bör vara en rekordlång avstängning. Och även återupptagen persontrafik efter 48år kan också vara något av rekord, dock förstås inte riktigt samma trafik som de gamla lokaltågen på banan.
Varför har det tagit så lång tid?
Har för mig att det varit brist på pengar och anslag så att arbetet tidvis gått på sparlåga och delvis legat nere.
Kanske inte heller så högprioriterat heller utan man väntar på att godstrafiken på Botniabanan ska komma igång på allvar.
helahälsingland.se - hade en artikel i november 2009. Då var planen att bygget skulle stå klart 2014. Nu blir det alltså trafikstart 2018.
Är det inte träslipers på alla spår vid Stockholm c.
När man byggde om Västerås C la man in träslipers på spår ett men betongslipers på övriga spår.
Kan det vara så att tåg går tystare på trä slipers.
Svara med citat
