SR Jönköping har bra bilder från bärgningen strax utanför Mariannelund:
sverigesradio.se
Lindman
SR Jönköping har bra bilder från bärgningen strax utanför Mariannelund:
sverigesradio.se
Lindman
Lokförare och instruktionsförare på Krösatågen / SJ
http://lindman.dk
Bärgat men ännu stopp ett tag.Ursprungligen postat av Magnus Lindman NÄSSJÖ
https://sverigesradio.se/sida/artike...rtikel=7003977
Och Corshammar är framme och hävdar att solkurvan berodde på sliten räl och dåligt fästa rälsspik. Sanningen är den att man borde gjort rälsreglering, något som varken påverkas av hur sliten rälen är eller hur spikarna sitter. Däremot kan man montera rälsvandringshinder som minskar risken för solkurva.
Vimmerby Tidning - artikel. De har dock missat det väsentliga, ingen bild loklyftet.
Fyra kranar skriver tidningen att det behövdes för det.
Göran, när du menar rälsreglering, menar du då att man ska gå ut och neutralisera spåret för en högre temperatur? Eller vad är en rälsreglering?
Ingeting är omöjligt, inte ens på järnvägen
Nja, ett skarvspår kan inte neutraliseras, men rälsreglering kan väl anses vara motsvarigheten. I ett skarvspår är rälerna rörligare i längsled, speciellt stort blir detta problem om man har en sth-nedsättning i en svacka, då kommer tågen att bromsa, både för att det är utför och för att få ned hastigheten, därmed drar de med sig rälerna mot svackan, ytterligare förstärkt av tyngdkraften.
Traditionellt gjorde man rälsreglering, om inte årligen så i vart fall med jämna intervall beroende på problemets storlek, baserat på skarvöppningarnas storlek tidig vår. Självklart kunde man minska problemet genom användning av rälsvandringshinder.
Läs gärna mer i TDOK 2014:0756
Senast redigerat av Göran Kannerby den 2018-07-23 klockan 21:32:41.
Tack för svaret!
Här är TDOKen om någon annan vill läsa
http://trvdokument.trafikverket.se/f...9-e835272ccfa5
Ingeting är omöjligt, inte ens på järnvägen
Jojo, och det skulle ju gå så himla bra med en spårgående kran, skrev ju någon på urspårningsdagen.Vimmerby Tidning - artikel. De har dock missat det väsentliga, ingen bild loklyftet.
Fyra kranar skriver tidningen att det behövdes för det.
Tramtrain - Bildgalleri
En järnvägsanställd har alltid fel ! - Gammalt PV-ordspråk...
Det fanns rälsvandringshinder på den aktuella platsen.
En kran av typen Kirow 1200, varav en finns i Sverige, lyfter ENSAM 125 ton. Vad väger en T44?
Vid vilken utliggning klaras 76 ton?
Senast redigerat av BD den 2018-07-24 klockan 09:23:26.
Ingen aning men eftersom T44:an låg delvis uppe på spåret torde behövlig utliggning vara minimal. <10m?
Kranägaren har lagt ut en film på Facebook. Jobbiga facebook, klicka bort första blaffan med Inte nu sedan går det att ta sig till inlägget.
Frågan är om bärgningen är avslutad? Hur får man tag på ett T44 som ligger på sidan? Det går ju knappast att lyfta i ramen.
När vi skulle lägga växlarna i Skabersjö så var ett av problemen just att kranen inte skulle nå/orka lyfts i växeldelarna från lastbil som stod på servicevägen 5 meter bort. Hade det gått med spårgående kran här hade dom självklart använt den.
Ingeting är omöjligt, inte ens på järnvägen
Om slipersen inte är rutten funkar kanske rälsvandringshindret.
Och ni som har FB märker att det är 4 kranar som lyfter loket, T44 eller Td vilket är svårt att se på filmen.Kranägaren har lagt ut en film på Facebook. Jobbiga facebook, klicka bort första blaffan med Inte nu sedan går det att ta sig till inlägget.
Frågan är om bärgningen är avslutad? Hur får man tag på ett T44 som ligger på sidan? Det går ju knappast att lyfta i ramen.
Om slipersen är så rutten att den inte stoppar rälsvandringshinder lär man redan ha haft problem med spårvidden under en lång tid.
Så var det!
Det är nu ett antal år sedan, slipersbeståndet var så dåligt att 1) Banan inspekterades per motortralla före tågpassage, 2) Banan inspekterades per motortralla efter tågpassage. 3) Sth 10 km/tim på en dryg halvmil av banan. 4) Sliprarna hade övertagits som bostäder av stora myror (hästmyror?)
Kommer inte ihåg om vi körde med 2 eller 3 T44:or och dvs 40-44 Lnps vagnar.
Då hade ett och annat rälsvandringshinder tom passerat slipersen.
Efter denna banunderhållsbottenkänning och diverse kontakter med olika myndigheter startade en vändning beträffande banunderhållet. Allt från slipersbyten till rälspumpning (skarvreglering).
Ett Td. Ser på strålkastarna och anordningen på gångbryggan. Frågan är var loket är nu och varför ingen bild på det lyckade lyftet?
Td 396 närmare bestämt.Ett Td. Ser på strålkastarna och anordningen på gångbryggan. Frågan är var loket är nu och varför ingen bild på det lyckade lyftet?
Behörigheter för att posta
Svara med citat