
Ursprungligen postat av
Lasse Hållander
Slutpunktsstopplykta 81 står ca 100 m före den följande mellansignalen 31 på spår 2 som skymtar i bakgrunden. På spår 1 finns ingen motsvarande slutpunktsstopplykta ("83"), för bortom mellansignal 33 på spår 1 mot Hjältevad finns en skyddsväxel som används som skydd vid samtidig infart.
I motsatt riktning ser vi baksidan av slutpunktsstopplykta 84 på spår 2, den som godståget har stannat vid. Det finns en motsvarande slutpunktsstopplykta 82 på spår 1, dold bakom motorvagnen. 82 och 84 står båda 100 m före mellansignalerna 32 och 34, på spår 1 resp. spår 2.
Det är ingen "Igelbodalösning" med möjlighet till infart från båda håll till spår 2, utan det är Eksjös synnerligen korta hinderfria spårlängd, bara 180 m på spår 2, som har lett till 81 och 84 står "om lott" med varandra jämfört med en vanlig mötesstation med samtidig infart.
Ett "korkat" persontågsmöte blir det, som du skriver Lasse Hållander, om man har "högertrafik" vid möte med samtidig infart, eftersom tåget från Nässjö då inte kommer längre än till stopplykta 81 på spår 2. Men konstruktören har uppenbarligen förutsatt att man ska "vänstermöte", för då kan tåget från Nässjö tas in ända fram till mellansignal 33 på spår 1 (p.g.a. skyddsväxeln bakom) samtidigt som tåget från Hultsfred tas in till stopplykta 84 på spår 2.
Är det någon som blir förvirrad av signalbeteckningarna? Inte konstigt. Normalt används 81, 31, 82 och 32 som beteckningar på signaler på normalhuvudspåret, medan 83, 33, 84 och 34 normalt används på avvikande huvudspår. I Eksjö är spår 2 normalhuvudspåret, men av obegriplig anledning har man i riktning mot Nässjö kastat om numreringen så att 82 och 32 finns på avvikande huvudspåret medan 84 och 34 finns på normalhuvudspåret. Mycket förvirrande!
/up