Används JRL-tillsatserna fortfarande i nya anläggningar? På de bilder jag sett på dessa så innehåller några varianter telereläer. Om nu tillverkning av nya tillsatser sker använder man fortfarande telereläer eller är dessa utbytta mot någon annan relätyp?
Det finns en hel hoper av JRL-tillsatser. Vissa innehållande kondensatorer, andra telefonreläer och andra transformatorer. JRL talar egentligen mest om storlek och anslutningar på själva lådan. I nya anläggningar är det mig veterligen bara JRL 10237 som används. Det är ett linjeblockfilter utan telefonreläer.
Vad kallas den där lilla likriktaren som används för att släcka strömrusningen efter att ett relä ska falla?
Diod.Ursprungligen postat av stefan skoglund
Eller kanske zenerdiod?
Jag är inte säker på vad du avser men om det stämmer med den omformulerade frågan:
"Vad kalas den där lilla likriktaren som används för att ta hand om den spänningsspik som annars skulle uppstå över reläspolen när strömmen till den snabbt bryts ?"
så är en vanlig benämning frihjulsdiod
Senast redigerat av Bengt Löfgren den 2018-06-18 klockan 13:42:49.
Min tanke var väl egentligen om:
1 har jrl-apparater ersatts av liknande tillsatser (materialservice kan leverera ett antal obestyckade komponentplattor
som ute i falt förses med exv dioder) ?
2 exv frihjulsdioden ska skydda den reläkontakt (eller utgång i exv en plc) som precis har brutit spolströmmen
så var den äldre utrustningen exv el-med-el mer immun mot kontaktbränning ?
Tack för infon.
Materialservice kan leverera även bestyckade komponentplattor. Jag antar att det är det vanliga, men kolla gärna med materialservice. Det jag själv har sett (i Södertälje Hamn, Cst-ställverk byggt 2014, tillbyggt 2018) är att komponentplattor är det som används nuförtiden.
Om el-med-el är mer immuna mot kontaktbränning vet jag inte.
Det finns även andra sätt att ta hand om spänningspiken än att kortsluta den med en diod. Man kan exempelvis ha ett motstånd, kondensator, eller RC-krets.
Ja, komponentplattor är det vanliga idag. Synd, för det gör relärummet rörigare och komponenterna saknar ofta en skyddande kåpa, vilket JRL-tillsatsen ju har.
Fällman tar i sitt reläkompendium upp ett antal av dessa skyddskomponenter. Hans samlingsnamn för dem var induktionsskydd.Det finns även andra sätt att ta hand om spänningspiken än att kortsluta den med en diod. Man kan exempelvis ha ett motstånd, kondensator, eller RC-krets.
Behörigheter för att posta
Svara med citat
