Resultat 1 till 5 av 5

Ämne: Bergsjöbanan på 1950 talet

  1. #1
    1. Klass
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    79

    Bergsjöbanan på 1950 talet

    I anledning av min artikel i senaste TÅG fick jag nedanstående minnen mig tillsända av en f.d. kollega inom naturgeografi vid Uppsala Universitet;
    "Hej Lennart!
    Vad hemskt roligt att få artikeln om Bergsjöbanan!! Jag åkte ju med den till Harmånger för att ta bredspåriga tåget till Hudik, när jag flyttat till Bergsjö 1951. Kommer särskilt ihåg när konduktören gick och tände gaslampora i taket. Kommer inte ihåg när bussen började gå från Bergsjö direkt till Hudik. Min farmor brukade resa med tåg och hälsa på oss. Eftersom hennes man varit lokförare fick hon en biljett varje år så hon reste runt till sina barn på den biljetten. Sista gången hon reste till oss var min bror på tåget hem. Han pratade med konduktören som ordnade så att tåget stannade före stationen så hon inte behövde gå så långt hem till oss.
    Tack så hemskt mycket för artikeln. Ska vidarebefordra den till mina fyra syskon.
    Hälsningar
    M"


  2. #2
    Moderator / Sekr SJK Mattias Janssons avatar
    Medlem
    sep 2017
    Inlägg
    1 078

    Sv: Bergsjöbanan på 1950 talet

    Citat Ursprungligen postat av Lennart Strömquist Visa inlägg
    I anledning av min artikel i senaste TÅG fick jag nedanstående minnen mig tillsända av en f.d. kollega inom naturgeografi vid Uppsala Universitet;
    "Hej Lennart!
    Vad hemskt roligt att få artikeln om Bergsjöbanan!! Jag åkte ju med den till Harmånger för att ta bredspåriga tåget till Hudik, när jag flyttat till Bergsjö 1951. Kommer särskilt ihåg när konduktören gick och tände gaslampora i taket. Kommer inte ihåg när bussen började gå från Bergsjö direkt till Hudik. Min farmor brukade resa med tåg och hälsa på oss. Eftersom hennes man varit lokförare fick hon en biljett varje år så hon reste runt till sina barn på den biljetten. Sista gången hon reste till oss var min bror på tåget hem. Han pratade med konduktören som ordnade så att tåget stannade före stationen så hon inte behövde gå så långt hem till oss.
    Tack så hemskt mycket för artikeln. Ska vidarebefordra den till mina fyra syskon.
    Hälsningar
    M"
    Buss direkt till Hudiksvall fanns redan på 30-talet, så under flera decennier så fanns både tåg och buss som alternativ.

    Jag tittade nyligen på hösten 1939, egentligen mer allmänt för att se de snabba effekterna av krigsutbrottet, men vad gäller just Bergsjöbanan så hade den sommaren 1939 fyra rälsbussturer per dag. Hälften av dessa drogs in från mitten av september och så var det åtminstone 1939 ut. Samtidigt minskade bussförbindelserna också, men tidtabellerna berättar inte lika exakt omfattningen av inskränkningarna där.

    Hur som helst framstår buss och tåg både före, under och efter kriget mer som komplement än som konkurrenter.


  3. #3
    Passagerare Arnes avatar
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    733

    Sv: Bergsjöbanan på 1950 talet – relativa spårvidder

    Citat Ursprungligen postat av Lennart Strömquist Visa inlägg
    I anledning av min artikel i senaste TÅG fick jag nedanstående minnen mig tillsända av en f.d. kollega inom naturgeografi vid Uppsala Universitet;
    "Hej Lennart!
    Vad hemskt roligt att få artikeln om Bergsjöbanan!! Jag åkte ju med den till Harmånger för att ta bredspåriga tåget till Hudik, när jag flyttat till Bergsjö 1951. Kommer särskilt ihåg när konduktören gick och tände gaslampora i taket. Kommer inte ihåg när bussen började gå från Bergsjö direkt till Hudik. Min farmor brukade resa med tåg och hälsa på oss. Eftersom hennes man varit lokförare fick hon en biljett varje år så hon reste runt till sina barn på den biljetten. Sista gången hon reste till oss var min bror på tåget hem. Han pratade med konduktören som ordnade så att tåget stannade före stationen så hon inte behövde gå så långt hem till oss.
    Tack så hemskt mycket för artikeln. Ska vidarebefordra den till mina fyra syskon.
    Hälsningar
    M"
    En liten fundering om alltings relativitet! Upplevde folk på 50-talet Bergsjöbanans 891 mm spårvidd som 'normalspår' och Ostkustbanans respektive Statsbanan Ljusdal-Hudiksvalls 1435 mm normalspår som 'bredspåret'? Min blåmarkering i inlägget ovan.

    Det beror förstås på från vilket håll man betraktar spårvidderna så därför kan man givetvis ett normalspår vara bredspåret om man kommer från det egna hemtama smalspåret. Det senare var ju det normala för människorna längs den järnvägslinjen.

    Men sett i ett större perspektiv så är det nog en fördel om man håller sig till de normala spårviddsbeteckningarna som att 1520/1524 mm är bredspår, 1435 mm är normalspår och spårvidder som 891 mm respektive 1067 mm är smalspår.

    Senast redigerat av Arne den 2018-06-15 klockan 20:43:28. Anledning: ändrat bokstavsfel
    /Arne, en Kungsholmsbos syn på den moderna järnvägens sanna ansikte.

  4. #4
    1. Klass
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    3 826

    Sv: Bergsjöbanan på 1950 talet – relativa spårvidder

    Citat Ursprungligen postat av Arne Visa inlägg
    En liten fundering om alltings relativitet! Upplevde folk på 50-talet Bergsjöbanans 891 mm spårvidd som 'normalspår' och Ostkustbanans respektive Statsbanan Ljusdal-Hudiksvalls 1435 mm normalspår som 'bredspåret'? Min blåmarkering i inlägget ovan.

    Det beror förstås på från vilket håll man betraktar spårvidderna så därför kan man givetvis ett normalspår vara bredspåret om man kommer från det egna hemtama smalspåret. Det senare var ju det normala för människorna längs den
    järnvägslinjen.
    Men sett i ett större perspektiv så är det nog en fördel om man håller sig till de normala spårviddsbeteckningarna som att 1520/1524 mm är bredspår, 1435 mm är normalspår och spårvidder som 891 mm respektive 1067 mm är smalspår.
    Det beror nog på vem man är, för folk som bodde vid smalspårsbanor var det nog rätt naturligt att i dagligt tal,prata om bredspår och bredspåret för de vanliga 1435banorna, man kom ju knappast i kontakt med någotnannat. Möjligen då i Haparanda , men det var där det. För järnvägsfolk , professionella och tågentusiaster , är det ju förstås självklart att benämna 1435 som normalspår , och smalspår som sådant . Och att det finns bredare än 1435 vet man ju förstås.
    Och internationellt brukar 1435 benämnas standard gauge, om man använder engelska. Sen varierarbdet lite, i t.ex Indien talar man om broad gauge, metre gauge och narrow gauge där det sista är 610 och 762, meterspår är alltså inte smalspår. Ofta brukar man också tala om submetregauges eftersom meter och 1067 spår ofta är rätt storskaliga. I Sydafrika benämns inte 1067 som något särskilt men 610 betecknas sommnarrow gauge som också syns på loklittera. På senare tid har man ju också fått en 1435bana i Johannesburg.


  5. #5
    1. Klass
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    79

    Sv: Bergsjöbanan på 1950 talet – relativa spårvidder

    Detta blev ju en teknisk diskussion om vad som är bredspår eller ej. Jag tror, men vet ej, att det inte var så noga då i Sveriga utan att många sade just bredspår. OKB och SJ avsatte pengar till en ”Bredspårsfond” för breddning av fd NHJ, något som aldrig blev av. Pengarna gick vid nedläggningen till näringslivsutveckling i kommunen. Dessutom kallade tidningen Signalen,Järnvägsmannaförbundets tidning, en sida för Smalspårigt och Bredspårigt, det var en sida med historier och skrönor från järnvägens värld.


Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •