Oförutsett: Elektriska tåg kräver elektricitet för att rulla

[Gunnar Ekeving]

I Svenska Dagbladet https://www.svd.se/tvarbanan-klarar-...r-stromavbrott finns en artikel om att SL:s spårvagnar av typ A35 måst förses med en effektbegränsning för att inte överbelasta elmatningen. De äldre vagnarna av typ A32 har till skillnad från A35 inbyggd automatik som hanterar situationer när de inte kan få full effekt från kontaktledningen. Det nämns också i artikeln att Tvärbanans ATP-system (tågskyddssystem) http://www.ekeving.se/tk/SSC/index.html inte kunnat tas i bruk vilket gör att vagnarna, oavsett vagntyp, inte ens på egen banvall kan köra så fort som det var tänkt.

Alltnog, mest intressant i SvD-artikeln är kanske påståendet att Trafikförvaltningen i samband med utbyggnad för ökad trafik på Roslagsbanan inte beaktat att tätare trafik (vilket möjliggörs genom 22 nya motorvagnssätt) kräver förstärkt elmatning. Nu skall man dock bygga fem ytterligare likriktarstationer, och kostnaden för detta skall belasta budget för "oförutsedda händelser". Allt enligt SvD. Jag vill minnas att någon person med goda kunskaper kring elektrisk järnvägsdrift för några år sedan skrev något om detta i gamla Postvagnen.

[JDS]

Jag tror att det bl a var framlidne H Lundén som påpekade detta om Roslagsbanan. Nuvarande vagnar har en finurlig strömriktarkonstruktion och är lätta och strömsnåla. Nya fordon är alltid tyngre och (åtminstone vid likspänningsdrift) mer effektkrävande.

Detta är inget nytt. När C20 infördes gällde kraftiga effektbegränsningar på både T-bana 2 och T-bana 3 (visserligen av helt olika skäl, på T-bana 2 hade det att göra med tillfälliga åtgärder innan strömgapen hunnit förlängas men på T-bana 3 var det en verklig strömbegränsning med hänsyn till likriktarnas kapacitet) och Saltsjöbanan hade under hela perioden från 1976 till förra året restriktioner för samtidigt pådrag med långa tåg. Och Rc-loken på Siljansbanan ska vi väl inte ens tala om...

Sen är det ju väldigt mycket psykologi i det här. Elmatning är nog en rätt abstrakt grej för väldigt många...

[/jes]

Trafikverket har identifierat högt elkraftutnyttjande för tågplan 2018 i södra och
västra Skåne (...). Dessa områden behöver analyseras och bevakas.
Vid driftstörningar kan åtgärder behöva vidtas som minskat antal tåg, minskat
antal dragkraftsenheter, samt påbud om mjukare körning.

Denna skrivning har väl återkommit i de senaste fem årens tågplaner hos Trafikverket. Med andra ord, det är alldeles för många tågrörelser i västra Skåne? I konsekvensens namn borde man skära ner ordentligt på trafiken?? Eller åtgärda problemet, men varför i efterhand?

Inte problem bara hos Trafikverket, utan även hos SL med Tvärbanan. När det gäller Roslagsbanan tycks man identifiera problemen på förhand.

Stillsamt inställer sig frågan - kör man över ansvariga för elförsörjningen eller blir de inte ens konsulterade? Vänstra handen vet inte vad den högra gör? Samma sak med det evinnerliga ältandet om underhållsskulden hos Trafikverket. Är det inte bara så att man har beviljat alldeles för många tåglägen i förhållande till kapacitet och underhållsstatus och de behov som följer därav. Det verkar vara för mycket brandsläckning och för lite eldningsförbud.

[Göran Kannerby]

Stillsamt inställer sig frågan - kör man över ansvariga för elförsörjningen eller blir de inte ens konsulterade? Vänstra handen vet inte vad den högra gör? Samma sak med det evinnerliga ältandet om underhållsskulden hos Trafikverket. Är det inte bara så att man har beviljat alldeles för många tåglägen i förhållande till kapacitet och underhållsstatus och de behov som följer därav. Det verkar vara för mycket brandsläckning och för lite eldningsförbud.

Det vore onekligen ett intressant sätt att angripa sänkta underhållsanslag, ska man kompensera dem krävs dock rejäla neddragningar av trafiken, kanske så mycket som en halvering redan vid ganska måttliga sänkningar.

[CS]

Det vore onekligen ett intressant sätt att angripa sänkta underhållsanslag, ska man kompensera dem krävs dock rejäla neddragningar av trafiken, kanske så mycket som en halvering redan vid ganska måttliga sänkningar.

Hur menar du nu?

Om man studerar Trv årsredovisningar 2015-2017 ser man att
2015 fick Trafikverket 42 227 764 000 kr för kostnadsposterna 1:1 Utveckling och 1:2 och vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
2015 lämnade Trafikverket tillbaka 2 033 393 000 kr till staten av medel man inte kunde förbruka inom de här kostnadsposterna

2016 fick Trafikverket 45 991 821 000 kr för kostnadsposterna 1:1 Utveckling och 1:2 och vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
2016 lämnade Trafikverket tillbaka 5 230 854 000 kr till staten av medel man inte kunde förbruka inom de här kostnadsposterna

2017 fick Trafikverket 50 897 544 kr för kostnadsposterna 1:1 Utveckling och 1:2 vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
2017 lämnade Trafikverket tillbaka 6 855 149 000 kr till staten av medel man inte kunde förbruka inom de här kostnadsposterna

[Göran Kannerby]

Hur menar du nu?

Om man studerar Trv årsredovisningar 2015-2017 ser man att
2015 fick Trafikverket 42 227 764 000 kr för kostnadsposterna 1:1 Utveckling och 1:2 och vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
2015 lämnade Trafikverket tillbaka 2 033 393 000 kr till staten av medel man inte kunde förbruka inom de här kostnadsposterna

2016 fick Trafikverket 45 991 821 000 kr för kostnadsposterna 1:1 Utveckling och 1:2 och vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
2016 lämnade Trafikverket tillbaka 5 230 854 000 kr till staten av medel man inte kunde förbruka inom de här kostnadsposterna

2017 fick Trafikverket 50 897 544 kr för kostnadsposterna 1:1 Utveckling och 1:2 vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
2017 lämnade Trafikverket tillbaka 6 855 149 000 kr till staten av medel man inte kunde förbruka inom de här kostnadsposterna

Intressant! Och är det så att Utveckling och Vidmakthållande hanteras genom ett gemensamt anslag skulle jag vilja hävda att denna upprepade återbetalning närmast är att anse som ett tjänstefel, behoven är ju extrema.

[Ulf Broman]

Intressant! Och är det så att Utveckling och Vidmakthållande hanteras genom ett gemensamt anslag skulle jag vilja hävda att denna upprepade återbetalning närmast är att anse som ett tjänstefel, behoven är ju extrema.

Men är det inte så att de budgeterade medlen delas ut (övrförs till Trv) med förbehållet att de måste förbrukas under det aktuella året, annars måste pengarna betalas tillbaka? Dvs när arbetet väl kan utföras (efter årsskiftet) får man ta pengar från nästa års budget?

Sen får väl Trafikverket påpeka detta och ta höjd för denna återlämning (på samma sätt som jag var med i en förening där vi alltid budgeterade mer för ledarutbildning än vad som verkligen gick åt, bara för att vi aldrig skulle neka någon utbildning pga penningbrist).

Det är väl inget bra (för samhället) om Trv vid slutet av året snabbt upphandlar några arbeten till skyhöga kostnader (typ flyger in material med helikoptrar) bara för att få något litet arbete klart innan årsskiftet och alltså förbruka hela budgeten?

[CS]

Intressant! Och är det så att Utveckling och Vidmakthållande hanteras genom ett gemensamt anslag skulle jag vilja hävda att denna upprepade återbetalning närmast är att anse som ett tjänstefel, behoven är ju extrema.

Kostnadsposten vidmakthållande och kostnadsposten utveckling är separata kostnadsposter.

En annan intressant berättelse på temat underhållsbudgeten separerad från investeringsbudgeten jag hörde om sträckan Tillberga-Ransta. Spåret var så slitet att Trv satte ner hastigheten eftersom man inte kunde hitta investeringsmedel till spårbyte. På så sätt fick man ägna sig åt mer avhjälpande underhåll i stället för att göra en reinvestering. Det gav ju mer möjlighet att spendera underhållspengar i stället för att investera sig ur ett eftersläpande underhåll.

Så när du läser ordet underhållsskuld på en powerpoint eller ett pressmeddelande så betyder det att det är vår tids ursäkt för att inte ha koll på läget.

Man skulle kunna tänka sig att man i stället för att ge Trv anslag skapar en infrastrukturfond så att Trv lättare kan hantera periodicieringsproblemet.

[Göran Kannerby]

Kostnadsposten vidmakthållande och kostnadsposten utveckling är separata kostnadsposter.

En annan intressant berättelse på temat underhållsbudgeten separerad från investeringsbudgeten jag hörde om sträckan Tillberga-Ransta. Spåret var så slitet att Trv satte ner hastigheten eftersom man inte kunde hitta investeringsmedel till spårbyte. På så sätt fick man ägna sig åt mer avhjälpande underhåll i stället för att göra en reinvestering. Det gav ju mer möjlighet att spendera underhållspengar i stället för att investera sig ur ett eftersläpande underhåll.

Så när du läser ordet underhållsskuld på en powerpoint eller ett pressmeddelande så betyder det att det är vår tids ursäkt för att inte ha koll på läget.

Man skulle kunna tänka sig att man i stället för att ge Trv anslag skapar en infrastrukturfond så att Trv lättare kan hantera periodicieringsproblemet.

Men då vore det betydligt mer intressant att få veta hur mycket som återlämnas just avseende 1.2 Vidmakthållande, för det återlämnas avseende andra poster får ändå inte användas för vidmakthållande.

[Göran Kannerby]

Men är det inte så att de budgeterade medlen delas ut (övrförs till Trv) med förbehållet att de måste förbrukas under det aktuella året, annars måste pengarna betalas tillbaka? Dvs när arbetet väl kan utföras (efter årsskiftet) får man ta pengar från nästa års budget?

Sen får väl Trafikverket påpeka detta och ta höjd för denna återlämning (på samma sätt som jag var med i en förening där vi alltid budgeterade mer för ledarutbildning än vad som verkligen gick åt, bara för att vi aldrig skulle neka någon utbildning pga penningbrist).

Det är väl inget bra (för samhället) om Trv vid slutet av året snabbt upphandlar några arbeten till skyhöga kostnader (typ flyger in material med helikoptrar) bara för att få något litet arbete klart innan årsskiftet och alltså förbruka hela budgeten?

Myndigheterna har en viss anslagskredit som gör att mindre summa kan flyttas över årsskiftet, men jag kan inte detaljerna.

[Ulf Broman]

Myndigheterna har en viss anslagskredit som gör att mindre summa kan flyttas över årsskiftet, men jag kan inte detaljerna.

Men varför tycker du ändå att det är tjänstefel?

[Göran Kannerby]

Men varför tycker du ändå att det är tjänstefel?

Det är återlämnandet som jag anser är tjänstefel om det avser vidmakthållande. Återlämnande innebär att medel går tillbaka till statskassan, antingen beroende på att kvarvarande medel är mer än anslagskrediten eller för att man inte anser sig ha behov av dem, det förstnämnda för anses vara ett misslyckande, det sistnämnda en felaktig verklighetsbild.