Jag har via youtube tittat på några filmer filmade från förarplats på några linjer i landet. Jag har då noterat några gånger, att när tåget efter att ha fått "stopp" ute på linjen, dröjer det en bra stund sedan "kör" visas tills tåget startar igen. Är det något jag missar i signalbilden, eller tar lokföraren det bara lugnt?/BoSC
Ofta väntar man på "kör 80 vänta kör 80", är så fallet?Ursprungligen postat av bosc
Menar du tiden tills tåget börjar rulla igen, eller menar du tiden till att föraren börjar vidta åtgärder (typ lossa bromsen och sånt)?
En liknelse: En hel del bilförare lägger ur växel och drar åt handbromsen vid rött ljus, då tar det förstås en del tid från det att man reagerat på att man fått grönt tills bilen kan rulla.
Robert har ju gett det solklara svaret.
En förare med god linjekännedom vet ju var det finns en fördröjning med exvis bommar till nästa signal. Är ju ingen ide att lägga sig i nionde körläget på "grön blink" om "kör och vänta kör" kommer inom ett antal sekunder.
Roberts svar verkar logiskt. Jag är inte särskilt kunnig när det gäller att framföra tåg eller att tolka signalbilder, därav min fråga. Jag skall leta reda på ett exempel och återkommer i ärendet./BoSC
Sen ÄR tåg senfärdiga vid start. Inte som en bil där man gasar och släpper upp kopplingen direkt, eller ännu snabbare med automatväxel.
Då blir du lokförare examinerad på Google! 😉
Ett exempel på min ursprungliga fråga finns i "LUDVIKA - GRYTHYTTAN (2005) Train Driver's Cab View from Y1 1295" - https://www.youtube.com/watch?v=GKtK9x52YYE - precis i början av filmen står tåget en stund efter att "stopp" inte längre visas. Är det något annat som händer i signalväg som jag inte ser?
För övrigt är det en trevlig film med mycket skendunk och ledsamma rester av rationaliseringarna i järnvägstrafiken./BoSC
Nu kan jag inte Y1 speciellt väl (fick köra dem på en LIA på Kinnekulle 2012), men av ljudet i filmen att döma så låter det som att föraren påbörjar starten tämligen omedelbart efter att signalen slår om till kör. Det första som verkar hända är att huvudbromskontrollen av typen D3L förs från broms till gångläge, och där tar det ett antal sekunder innan bromsen faktiskt lossar ut. Sen läggs körriktningen ut, pådrag ges, några reläer jobbar och till sist börjar dieselmotorerna att mullra och tåget sätts igång.
Det finns fordon som är mer automatiserade och kommer igång betydligt fortare, men på många (främst äldre) fordon är det ett antal moment som ska göras när ett tåg ska sättas igång från stopp.
Senast redigerat av Simon B den 2018-05-27 klockan 22:12:01.
Jag instämmer helt i din analys!
Senast redigerat av Bernt Talbrant den 2018-05-27 klockan 22:11:05.
Jag påminns om Tales from the Krug, en amerikansk förare som bloggade på sin hemsida innan bloggningen var uppfunnen. Han var van vid lite slöa diesellok men fick en gång prova på att köra ett av de större bevarade ångloken. Han blev förvånad hur snabbt loket reagerade när han rörde regulatorn, svaret kom direkt. Var det bättre förr?
Ja och nej, även om ett ånglok reagerar snabbare har det långsammare acceleration och skulle därför ganska snabbt hinnas ikapp av det initialt senfärdiga dieselloket.
Jag borde inte svara men nu pratar vi amerikanska ånglok som är i en klass för sig.
Behörigheter för att posta
Svara med citat