Bild från Savignyplatz i Berlin alldeles nyss...
Bild från Savignyplatz i Berlin alldeles nyss...
Det är resan som är målet. Hemstation Sst.
Det är i sådana här lägen man hade hoppats att tråden vore en bildgåta.Ursprungligen postat av Jan L
Bild från Savignyplatz i Berlin alldeles nyss...
Men jag får väl nöja mig med att gissa på att gatan heter Bleibtreustraße.
Det var väl tur att det inte var en bildgåta, för ditt svar var fel. Bleibtreustrasse går ett kvarter från själva Savignyplatz, under S-banans plattformsände vid stationen med samma namn. Det som syns på min bild är själva Savignyplatz östra sida.
Det är resan som är målet. Hemstation Sst.
Är det kostnadstillägg om vill ha järnvägsutsikt?
Ett rum med utsikt här
På Frälsningsarméns hotell vid Burggrevegatan i Göteborg var på sin tid rummen mot järnvägen billigare. Anledningen förstod man om man bokade ett sådant rum i syfte att sova. Det väsnades mycket från personbangården men i synnerhet spårvagnarn,a som gick precis nedanför hotellet, upplevdes som milt sagt störande.
[QUOTE=Jan L;14655]Bild från Savignyplatz i Berlin alldeles nyss...
Jasså, det är därför det inte kommit in
några fina gamla tågbilder på ett tag..
Nej, det är en bonus när man bott här mer än fem gångerAllvarligt skämtat - det är första gången jag har fått ett rum åt "rätt" håll.
Det är resan som är målet. Hemstation Sst.
Är herr Tågredaktör emeritus möjligen på väg söderöver till tåglandet par preference, Helvetia? 😁Bild från Savignyplatz i Berlin alldeles nyss...
För det är ju ett halvår för tidigt för att kunna vara bara ett besök på InnoTrans i Berlin.
/Arne, en Kungsholmsbos syn på den moderna järnvägens sanna ansikte.
Är det samma som sedan blev Hotel Rica och nu något annat? I så fall kan jag intyga riktigheten, tågen hördes knappt men spårvagnarna gnisslade på ordentligt i kurvan.
Då bor du rätt nära restaurang Zillemarkt, med uteservering längs samma järnvägssträckning. Där har jag ätit Eisbein. Rekommenderas!Bild från Savignyplatz i Berlin alldeles nyss...
https://zillemarkt.de/
Det kan finnas andra skäl till att åka till Tyskland. Detta till exempel:
Allt handlar inte bara om tåg
Det är resan som är målet. Hemstation Sst.
Jag bodde där en natt hösten 1975. Jag har inte något minne av att tåg och spårvagnar störde mig, trots att jag vill minnas att rummet låg mot järnvägen. Däremot var det en annan sak, som gjorde att jag sov mycket dåligt. Rummet låg intill en urinoar, som ljudligt automatspolades uppskattningsvis var tionde minut.
Beelitzer sedan du är i Berlin?
/En som ogillar den där saken
Nej, det blev Zwei warme Berliner Bouletten till lunch.Beelitzer sedan du är i Berlin?
/En som ogillar den där saken
Det är resan som är målet. Hemstation Sst.
Ingen bild även av dessa berlinska 'lunchpannbiffar'?Nej, det blev Zwei warme Berliner Bouletten till lunch.
undrar matintresserade pansjisen på kungens holme
/Arne, en Kungsholmsbos syn på den moderna järnvägens sanna ansikte.
Kan inte vara lätt så här års? Varje tysk restaurang med självaktning har ju en extra meny med "Unser spargelangebot"Beelitzer sedan du är i Berlin?
/En som ogillar den där saken
Nej, tyvärr. Jag gör annat än fotograferar ibland när jag är på resa...Ingen bild även av dessa berlinska 'lunchpannbiffar'?
undrar matintresserade pansjisen på kungens holme
Det är resan som är målet. Hemstation Sst.
Nja, den vi besökte ikväll i Berlin meddelade stolt att dom inte hade någon "Spargelmenu". Dom finns även om dom är sällsynta.
Det är resan som är målet. Hemstation Sst.
Ja den som kommer till Tyskland vid den här tiden undgår nog inte att färsk sparris av någon anledning är eftertraktat. Ett folkligt uttryck: ”Bis Johannis nicht vergessen sieben Wochen Sparris essen”.
Sju veckor fram till midsommar ska man alltså äta sparris, vete gudarna om det är SÅ gott.
Savignyplatz, namnet på den S-bahn-stationen väcker minnen. Jag och min flickvän var på Berlinbesök år 1975, och vi bodde i närheten (dock inte på Jan L:s hotell). En av dagarna hade vi tagit oss över på studiebesök till "Berlin, Hauptstadt der DDR", alltså Östberlin. Innan vi skulle åka ”hem” till Västberlin därifrån tyckte jag att det skulle vara lite intressant att se hur en Östberlinsk förort såg ut. Vi åkte till Marsahn, i nordost. Ja, det var lika trist där som man kunde vänta sig. Vi skulle sedan ta S-bahntåget från Marzahn till Bahnhof Friedrichstrasse för att där ta oss genom gränskontrollen och sedan åka vidare till Savignyplatz.
Det var östtyska Deutsche Reichsbahn som på den drev S-bahn även i Västberlin. Kanske kan man köpa biljett direkt, tänkte jag. Vi hade ju blivit tvungna att växla till östmark och hade pengar kvar som inte skulle komma till någon användning. Inte för att det skulle gå åt så mycket; en S-bahnbiljett inom Östberlin kostade 40 Pfennig.
Det var ganska mycket folk i väntsalen i Marzahn, och folk stod och småpratade med varandra. Jag gick till biljettluckan för att köpa mina biljetter. Där bakom luckan stod en ung kvinna, och längre in på expeditionen såg jag en äldre kvinna i den typiska mellanblåa tjänstedräkten av städrockstyp. ”Zweimal nach Savignyplatz, bitte”, sa ja till den unga. ”Wie bitte?” Hon verkade inte ha uppfattat vad jag sa. Jag upprepade min begäran med starkare röst. Det blev dödstyst i väntsalen. Alla stirrade på mig och min flickvän. Den unga kvinnan vände sig till sin äldre kollega och sa något. Hon fick ett kort och bistert svar: ”Berlin West.” Jag fick mina biljetter. De kostade 2 Mark 70 Pfennig styck. Sannolikt var det väldigt sällan som sådana biljetter såldes i Marzahn. Trots att det var kallt och fuktigt ute gick vi ut på plattformen för att vänta på tåget, för att undvika alla blickarna.
/up
Behörigheter för att posta
