Kritiken mot nya Burlövs station fortsätter

[Bengt Larsson]

Ja absolut, det är det första man lär sig på trafikskolan. Anpassa hastigheten efter situationen.

För att kunna anpassa hastigheten efter situationen måste man kunna se situationen på ett bra sätt.
Om man till exempel sätter dit ett vanligt farthinder i en tunnelmynning på en rak och bred 80-väg utan någon uppmärkning, så kommer många bilar skadas, och kanske personer också,
fast folk kan skylla på dem att de inte anpassat hastigheten efter situationen.

I mörkret i tunneln är det svårt att se kanten i tunneln i Burlöv.
Om man möter någon just i kurvan kan man komma att cykla in på gångbanan och sedan träffa kanten och välta, även i låg hastighet.

Sveriges radio har en intervju med den 80-åriga damen och med Trafikverkets projektledare.
https://sverigesradio.se/artikel/bri...yqdndo8pjxgy7e

Trafikverket har nyligen målat en mittlinje för att få cyklister ut ur tunneln att hålla sig på sin halva och inte tvinga ut de på väg in i tunneln att cykla in på gångbanan och dess straffälla.
Trafikverket ska också sätta upp reflexstolpar längs kanten för att göra den synlig.

[pnott]

Ja men den är inte bra den heller, cykelbanan må vara rak men den är liksom mitt i gångvägen och det känns otryggt att gå där då den inbjuder till att cykla i rätt hög hastighet. Och det står ”Led cykeln” på tunnelväggen och det tänkte jag att det tycker väl inte cyklisterna om så det måste vara en dålig lösning.

Jag vet inte om jag har snöat in på ett sidospår här men jag upplever att det huvudsakliga temat i debatten om fel på olika cykelbanor verkar vara att det tar för lång tid att komma fram och att lösningen i alla delar består av att på olika sätt möjliggöra högre hastigheter. Men nu säger ni att det är inte de cyklisterna som gör sig mest illa utan det är typ tant Elisabeth (eller vad nu tanter heter numera) som ibland inte bara slår ut tänderna utan även kör ihjäl sig och då verkar det ju såklart vettigt att investera i att åtgärda de riskerna.

Men det låter som ett riktigt omfattande arbete i förhållande till utbytet, man får nog många mil vajerräcke för de pengarna?

Visst har det förekommit en del diskussion om dåliga cykellösningar rent generellt, men temat är ändå huvudsakligen att trafikverket inför trafikfarliga lösningar vid nybyggnation. Något som är antagligen hade kunnat undvikas om man hade tänkt "rätt" redan i planeringsskedet.

[pnott]

En fråga som jag inte kan påminna mig har diskuterats: Är det någon skillnad på hur lösningarna ser ut om de sker inom en järnvägsplan eller inom en vägplan?

Jag tänkte: regelverket är ju det samma, men vid framtagande av en järnvägsplan är ju fokus järnvägen och man kan tänka sig att (cykel)-vägtrafik kan bli lite styvmoderligt behandlad.

[Herrolsson]

En fråga som jag inte kan påminna mig har diskuterats: Är det någon skillnad på hur lösningarna ser ut om de sker inom en järnvägsplan eller inom en vägplan?

Jag tänkte: regelverket är ju det samma, men vid framtagande av en järnvägsplan är ju fokus järnvägen och man kan tänka sig att (cykel)-vägtrafik kan bli lite styvmoderligt behandlad.

Nej.

Sen är faktiskt inte cykelvägen med alls i järnvägsplanen utan ska enligt det här dokumentet bekostas och planeras av Burlövs kommun. Cykelvägen är således med i detaljplanen för området.

https://www.burlov.se/download/18.5d...tagsvägen.pdf

[Mattias Thorslund]

Nej.

Sen är faktiskt inte cykelvägen med alls i järnvägsplanen utan ska enligt det här dokumentet bekostas och planeras av Burlövs kommun. Cykelvägen är således med i detaljplanen för området.

https://www.burlov.se/download/18.5d...tagsvägen.pdf

Ursäkta, länkade du till rätt detaljplan? Den här tycks behandla enbart ett område direkt väster om järnvägen.

[Herrolsson]

Ursäkta, länkade du till rätt detaljplan? Den här tycks behandla enbart ett område direkt väster om järnvägen.

Ja, detta är enligt Burlövs kommun den gällande området för där den aktuella cykelvägen ligger.

[Göran Kannerby]

En fråga som jag inte kan påminna mig har diskuterats: Är det någon skillnad på hur lösningarna ser ut om de sker inom en järnvägsplan eller inom en vägplan?

Jag tänkte: regelverket är ju det samma, men vid framtagande av en järnvägsplan är ju fokus järnvägen och man kan tänka sig att (cykel)-vägtrafik kan bli lite styvmoderligt behandlad.

Det avgörande är huruvida VGU gäller eller inte, detta har inget samband med typ av plan utan är relaterat till vem som är väghållare. De flesta kommuner tillämpar VGU, men det kan naturligtvis hända att de missar att ställa det kravet om Trafikverket bygger vägen. Trafikverket tillämpar VGU på sina egna vägar, annars inte (om det inte krävs via avtal).

[pnott]

Nej.

Sen är faktiskt inte cykelvägen med alls i järnvägsplanen utan ska enligt det här dokumentet bekostas och planeras av Burlövs kommun. Cykelvägen är således med i detaljplanen för området.

https://www.burlov.se/download/18.5d...tagsvägen.pdf

Tack för länken, Herrolsson.
Rampen ner till tunneln ingår i detaljplanen men inte själva tunneln.

[pnott]

Det avgörande är huruvida VGU gäller eller inte, detta har inget samband med typ av plan utan är relaterat till vem som är väghållare. De flesta kommuner tillämpar VGU, men det kan naturligtvis hända att de missar att ställa det kravet om Trafikverket bygger vägen. Trafikverket tillämpar VGU på sina egna vägar, annars inte (om det inte krävs via avtal).

Jag förstår ditt resonemang, och vi har sett i Herrolssons länk att rampen ingår i detaljplanen och den kommer sannolikt att ha kommunen som väghållare. Men tunneln ingår inte i detaljplanen utan sannolikt i järnvägsplanen. Trafikverket är väl också normalt ägare till broar över och tunnlar under spårområde.

[Herrolsson]

Jag förstår ditt resonemang, och vi har sett i Herrolssons länk att rampen ingår i detaljplanen och den kommer sannolikt att ha kommunen som väghållare. Men tunneln ingår inte i detaljplanen utan sannolikt i järnvägsplanen. Trafikverket är väl också normalt ägare till broar över och tunnlar under spårområde.

Järnvägsbron, alltså det som är gc-tunneln finns med här
https://bransch.trafikverket.se/cont...karp-arlov.pdf

[Göran Kannerby]

Jag förstår ditt resonemang, och vi har sett i Herrolssons länk att rampen ingår i detaljplanen och den kommer sannolikt att ha kommunen som väghållare. Men tunneln ingår inte i detaljplanen utan sannolikt i järnvägsplanen. Trafikverket är väl också normalt ägare till broar över och tunnlar under spårområde.

Det är därmed inte givet att Trafikverket är väghållare för den väg som passerar under järnvägen. För att vara ännu tydligare är det i princip så att Trafikverket är väghållare för vägdelen i plankorsningar, ändå tillämpas inte VGU där om den inte tillämpas på omgivande väg.

[Bobo L]

Det är därmed inte givet att Trafikverket är väghållare för den väg som passerar under järnvägen. För att vara ännu tydligare är det i princip så att Trafikverket är väghållare för vägdelen i plankorsningar, ändå tillämpas inte VGU där om den inte tillämpas på omgivande väg.

Vad i VGU skulle kunna äga tillämpning inom området mellan kryssmärkena?

[Göran Kannerby]

Vad i VGU skulle kunna äga tillämpning inom området mellan kryssmärkena?

Kraven på plankorsning mellan väg och järnväg?

Vägbredd? Vägprofil? Tillåten hastighet på vägen? Hänsyn till GCM-trafik vid korsning med spår? Vägbelysning? Krav på sidoområden?

[pnott]

Järnvägsbron, alltså det som är gc-tunneln finns med här
https://bransch.trafikverket.se/cont...karp-arlov.pdf

Det är därmed inte givet att Trafikverket är väghållare för den väg som passerar under järnvägen. För att vara ännu tydligare är det i princip så att Trafikverket är väghållare för vägdelen i plankorsningar, ändå tillämpas inte VGU där om den inte tillämpas på omgivande väg.

Intressant beteckning: "Ny järnvägsbro över kommunal GC-tunnel".

Vad jag förstår av era svar så är det väghållaren (i det här fallet kommunen), inte Trafikverket, som bestämmer vägens standard. Därmed borde det väl vara kommunen som i det här fallet ska ställas till svars för utformningen snarare än Trafikverket?

[Herrolsson]

Intressant beteckning: "Ny järnvägsbro över kommunal GC-tunnel".

Vad jag förstår av era svar så är det väghållaren (i det här fallet kommunen), inte Trafikverket, som bestämmer vägens standard. Därmed borde det väl vara kommunen som i det här fallet ska ställas till svars för utformningen snarare än Trafikverket?

Eftersom inte jag, eller någon annan här, har 100% insyn över vems ansvaret faktiskt är så får vi nog det vara osagt.

[Göran Kannerby]

Intressant beteckning: "Ny järnvägsbro över kommunal GC-tunnel".

Vad jag förstår av era svar så är det väghållaren (i det här fallet kommunen), inte Trafikverket, som bestämmer vägens standard. Därmed borde det väl vara kommunen som i det här fallet ska ställas till svars för utformningen snarare än Trafikverket?

Det är utgångsläget. Sedan skulle det kunna vara så att avtal mellan kommunen och Trafikverket innebär att Trafikverket tar ansvar för utformningen. Det skulle däremot förvåna mig om Trafikverket även skulle ta ansvar för framtida drift och underhåll.

[Anders Norén]

Det avgörande är huruvida VGU gäller eller inte, detta har inget samband med typ av plan utan är relaterat till vem som är väghållare. De flesta kommuner tillämpar VGU, men det kan naturligtvis hända att de missar att ställa det kravet om Trafikverket bygger vägen. Trafikverket tillämpar VGU på sina egna vägar, annars inte (om det inte krävs via avtal).

Som jag skrev i en annan tråd:

---

Jag har varit med om att i ett tidigt skede så meddelade Trafikverket med bestämdhet att inga riktlinjer för infrastrukturens utformning fick finnas eftersom Trafikverket inte får arbeta efter andra styrdokument än VGU. Sedan i projekteringsskedet visade det sig att Trafikverkets projektledare inte hade läst VGU utan beställt något enligt "så här har vi alltid gjort"-principen vilket skilde sig kraftigt från VGU. Målet var inte längre att genomföra det som stod i åtgärdsvalsstudien utan att istället bygga enklast möjliga anläggning till lägsta möjliga kostnad och det fick gärna bli mycket pengar över jämfört med ursprunglig budget.

VGU är ett dokument som man kan använda för att avfärda alla kritiska synpunkter i förvissningen om att ingen ändå vet vad som står där och skulle någon mot förmodan ha läst VGU så kan man peka på den lilla brasklappen om att avsteg alltid kan göras "efter Beställarens godkännande".

---

VGU läses selektivt av både Trafikverket och kommunerna. Särskilt portalparagrafen i kapitel 8 brukar få planhandläggare och projektörer att känna sig obekväma.