När försvann sista blädderverksskylten på sista plattformen?

[Niklas Bygdestam]

Många av oss minns de gamla blädderskyltarna. Dessa skyltar som bläddrade fram destinationerna och som alldeles för ofta bläddrade fram fel ortsnamn så det kunde se komiskt ut ibland.

Men när försvann den allra sista? Och vilket station hade denna?

[banarne]

Kul att du nämner det, numera får vi njuta av LED-skyltar som visar block av färger här och var. Hur kunde TRV köpa in något så dåligt?

[Fomalhaut]

Kul att du nämner det, numera får vi njuta av LED-skyltar som visar block av färger här och var. Hur kunde TRV köpa in något så dåligt?

Konstigt. Det råkar jag nästan aldrig ut för på "mina" stationer i Västsverige. Någon gång kan informationen vara fel, men "block av färger här och var" vet jag inte om jag någonsin har sett.

[Kippu]

Konstigt. Det råkar jag nästan aldrig ut för på "mina" stationer i Västsverige. Någon gång kan informationen vara fel, men "block av färger här och var" vet jag inte om jag någonsin har sett.

De fungerar betydligt bättre än de gamla blädderskyltarna. Där fastnade ”bläddringen” ofta och helkonstiga saker kunde visas. Men visst var det en härlig känsla att se och höra när det skyltades om.

[banarne]

Konstigt. Det råkar jag nästan aldrig ut för på "mina" stationer i Västsverige. Någon gång kan informationen vara fel, men "block av färger här och var" vet jag inte om jag någonsin har sett.

Senast idag såg jag att texten visades med olika färger i "block"... Mycket märkligt fenomen.

[Ulf Berlin]

De fungerar betydligt bättre än de gamla blädderskyltarna. Där fastnade ”bläddringen” ofta och helkonstiga saker kunde visas. Men visst var det en härlig känsla att se och höra när det skyltades om.

Såsom att det stod "Berlin Berlin Berlin" som skyltning på spår 13 på Stockholm C för pendeltågen.../Ulf

[Leif D]

Kul att du nämner det, numera får vi njuta av LED-skyltar som visar block av färger här och var. Hur kunde TRV köpa in något så dåligt?

Konstigt. Det råkar jag nästan aldrig ut för på "mina" stationer i Västsverige. Någon gång kan informationen vara fel, men "block av färger här och var" vet jag inte om jag någonsin har sett.

Senast idag såg jag att texten visades med olika färger i "block"... Mycket märkligt fenomen.

Nu är det ju så att dessa skyltar, såväl blädderskyltar som dagens ledskyltar vistas i en relativt tuff miljö, ständigt utomhus i värme, kyla, regn och blåst. En miljö som faktiskt påverkar utrustningar, vare sig man vill eller inte... Dessutom kan de utsättas för olika elektriska störningar.
Vem som sköter dagen skyltar vet jag inte, men troligen är detta upphandlat från någon eller några firmor inom teleteknik. Blädderskyltarna sköttes däremot av Banverkets Teleavdelning oftast av de tekniker som skötte driftradio mm. Vad jag förstår så var det ett ständigt jobb att sköta om och rengöra blädderverken, som sen skulle bytas in i skyltar på plattformarna, för att sedan börja om med nästa uppsättning.

Troligt är ju att ledskyltarna kräver betydligt mindre underhåll, men tyvärr är det ju så att all teknik kan gå sänder och det gör den också.
Sen om de blir fel på grejena, så är det ju himla bra om någon felanmäler det, till rätt instans.
Det var nog det stora problemet med blädderskyltarna också, att ingen felanmälde. Men de skyltarna krävde ju ständig service, felen hittades ju ändå relativt snabbt, eftersom man visste att de måste skötas ständigt.

[banarne]

Nu är det ju så att dessa skyltar, såväl blädderskyltar som dagens ledskyltar vistas i en relativt tuff miljö, ständigt utomhus i värme, kyla, regn och blåst. En miljö som faktiskt påverkar utrustningar, vare sig man vill eller inte... Dessutom kan de utsättas för olika elektriska störningar.
Vem som sköter dagen skyltar vet jag inte, men troligen är detta upphandlat från någon eller några firmor inom teleteknik. Blädderskyltarna sköttes däremot av Banverkets Teleavdelning oftast av de tekniker som skötte driftradio mm. Vad jag förstår så var det ett ständigt jobb att sköta om och rengöra blädderverken, som sen skulle bytas in i skyltar på plattformarna, för att sedan börja om med nästa uppsättning.

Troligt är ju att ledskyltarna kräver betydligt mindre underhåll, men tyvärr är det ju så att all teknik kan gå sänder och det gör den också.
Sen om de blir fel på grejena, så är det ju himla bra om någon felanmäler det, till rätt instans.
Det var nog det stora problemet med blädderskyltarna också, att ingen felanmälde. Men de skyltarna krävde ju ständig service, felen hittades ju ändå relativt snabbt, eftersom man visste att de måste skötas ständigt.

Kan vi då nämna att generationen före led-skyltarna fungerade mycket bra, så varför ska man byta ned sig till något som inte fungerar...

[Knut Andvord]

Kan vi då nämna att generationen före led-skyltarna fungerade mycket bra, så varför ska man byta ned sig till något som inte fungerar...

Ålder? Tilgang på reservedeler? Behov service? Ser på Led destinasjonskjerm i BM74 og 75, så kan det være nok å ta sikringen i noen sekunder. Så virker de som normalt igjen. Vet ikke det samme kan gjøres på en stasjon

[banarne]

Ålder? Tilgang på reservedeler? Behov service? Ser på Led destinasjonskjerm i BM74 og 75, så kan det være nok å ta sikringen i noen sekunder. Så virker de som normalt igjen. Vet ikke det samme kan gjøres på en stasjon

Varför ska vi acceptera att vi inte längre kan tillverka något fungerande?

[Göran Kannerby]

Varför ska vi acceptera att vi inte längre kan tillverka något fungerande?

"Teknikutveckling"?

Sedan är det nog så att äldre lösningar ofta är mer personalkrävande och därmed dyrare.

[Bobo L]

"Teknikutveckling"?

Sedan är det nog så att äldre lösningar ofta är mer personalkrävande och därmed dyrare.

"Fungera" är sedan länge inte längre en kostnadspost i de flesta sammanhang.

För sisådär 20-25 år sedan användes ibland "Tamagochi"-samhälle. Tamagotchi var de där elektroniska husdjuren den moderna storstadsmänniskan kunde ha i bröstfickan, och ibland pep prylen och meddelade atrt den var hungrig eller behövde bajsa. Då skulle man trycka på en knapp, och vipps så hade det elektroniska husdjuret fått mat eller bajsat. Någon bajspåse behövde ju dock aldrig hanteras.

"Tamagotchi-samhälle" syftade på att beslutsfattare, handläggare, förvaltare mfl agerade likadant i sina arbetsuppgifter. Man beställde, investerade, byggde vitt och brett men så fort ärendet hade passerat själva investeringsbeslutet, eller möjligen bandklippning medelst honoratie och sax, så var den nya anläggningen bortglömd och saknade budget och organisation för förvaltningen. När anläggningen ibland sade ifrån per felanmälan eller klagomål så agerade de ansvariga i princip som med Tamagotchin, man tryckte på en knapp (eller nått motsvarande) och så ansågs saken vara avklarad. Någon fysisk åtgärd syntes aldrig till...

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tamagotchi

[Knut Andvord]

Varför ska vi acceptera att vi inte längre kan tillverka något fungerande?

Var de gamle bläddersystemene perfekte? Med behov nye skylt og service med ojamne mellanrum. Eller vil du tilbake til den tid man bytte skylt fysisk?

[Niklas Bygdestam]

En nackdel som jag minns med blädderskyltarna var att dessa hade ett begränsat antal destinationer. Det var längst ner som det fanns möjlighet att lägga in fri text. Det förekom i alla fall att det efter tidtabelsskiften kom nya destinationer som inte fanns sedan tidigare på skyltsystemet. För att lägga in en ny ort var man tvungna att offra någon annan som man inte trodde skulle användas mer. Jag vill minnas att de på Stockholm C en gång offrade Hamburg, eftersom inga direkta tåg längre gick dit. Detta skulle ju aldrig vara aktuellt idag då Hamburg istället måste ses som en viktig ort att ha på skyltarna just på Stockholm C. Tiderna förändras med andra ord.

Men dagens skyltar har fördelen att det inte begränsas av antalet destinationer. Man kan lägga in hur många namn på orter som helst.

[Mattias C]

"Fungera" är sedan länge inte längre en kostnadspost i de flesta sammanhang.

För sisådär 20-25 år sedan användes ibland "Tamagochi"-samhälle. Tamagotchi var de där elektroniska husdjuren den moderna storstadsmänniskan kunde ha i bröstfickan, och ibland pep prylen och meddelade atrt den var hungrig eller behövde bajsa. Då skulle man trycka på en knapp, och vipps så hade det elektroniska husdjuret fått mat eller bajsat. Någon bajspåse behövde ju dock aldrig hanteras.

"Tamagotchi-samhälle" syftade på att beslutsfattare, handläggare, förvaltare mfl agerade likadant i sina arbetsuppgifter. Man beställde, investerade, byggde vitt och brett men så fort ärendet hade passerat själva investeringsbeslutet, eller möjligen bandklippning medelst honoratie och sax, så var den nya anläggningen bortglömd och saknade budget och organisation för förvaltningen. När anläggningen ibland sade ifrån per felanmälan eller klagomål så agerade de ansvariga i princip som med Tamagotchin, man tryckte på en knapp (eller nått motsvarande) och så ansågs saken vara avklarad. Någon fysisk åtgärd syntes aldrig till...

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tamagotchi

Att man skiljer på investering och drift är ingen nytt. När jag gick på gymnasiet i mitten av 90 talet (det var strax före Tamagochin) hade vi väldigt svårt att förstå hur vår skola samtidigt kunde bygga ett TV studio för miljonbelopp till Medieprogrammet och samtidigt ha inköpsstopp på Naturvetenskapliga programmet så man inte ens kunde köpa whiteboardpennor att skriva på tavlan med.

Ang skyltarna, kan inte påminna mig ha sett det där med färgade block som Banarne snackar om, däremot tycker jag det står "Tillfälligt avbrott" oftare än vad jag hade varit nöjd med.

[Mattias C]

En nackdel som jag minns med blädderskyltarna var att dessa hade ett begränsat antal destinationer. Det var längst ner som det fanns möjlighet att lägga in fri text. Det förekom i alla fall att det efter tidtabelsskiften kom nya destinationer som inte fanns sedan tidigare på skyltsystemet. För att lägga in en ny ort var man tvungna att offra någon annan som man inte trodde skulle användas mer. Jag vill minnas att de på Stockholm C en gång offrade Hamburg, eftersom inga direkta tåg längre gick dit. Detta skulle ju aldrig vara aktuellt idag då Hamburg istället måste ses som en viktig ort att ha på skyltarna just på Stockholm C. Tiderna förändras med andra ord.

Men dagens skyltar har fördelen att det inte begränsas av antalet destinationer. Man kan lägga in hur många namn på orter som helst.

Var det alltid samma uppsättning på alla spår på en station? Annars fanns det ju möjlighet till ytterligare optimering...

[Gunnar Ekeving]

Var de gamle bläddersystemene perfekte? Med behov nye skylt og service med ojamne mellanrum. Eller vil du tilbake til den tid man bytte skylt fysisk?

Det allra sämsta med blädderverken var att felskyltning förekom frekvent, ibland troligen på grund av felaktiga styrdata (t ex att tåg mot Tranås konsekvent skyltades Rödby), men oftast orsakat av mekaniska brister. Kanske hade detta kunnat undvikas genom minutiöst underhåll, men grundkonstruktionen verkar inte ha varit tillräckligt ruggad för användning utomhus. De tidigare rullbandsskyltarna tycktes fungera bättre (förutom när bandet fastnade) men var förstås extremt oflexibla.

[Leif D]

Det allra sämsta med blädderverken var att felskyltning förekom frekvent, ibland troligen på grund av felaktiga styrdata (t ex att tåg mot Tranås konsekvent skyltades Rödby), men oftast orsakat av mekaniska brister. Kanske hade detta kunnat undvikas genom minutiöst underhåll, men grundkonstruktionen verkar inte ha varit tillräckligt ruggad för användning utomhus. De tidigare rullbandsskyltarna tycktes fungera bättre (förutom när bandet fastnade) men var förstås extremt oflexibla.

En gång för länge sedan (typ 1990-talet) ställde fråga till "Radio-Arne", som jobbade med dessa skyltar på Telo-Nr i Norrköping, så var problemet till mer än 95% att det "kladdade" mellan bladen. Andra fel var ytterst sällsynt då oftast orsakat av vandalism eller att utrustningen helt enkelt blev sliten.
Om sen någon programmerat fel, så blir det ju naturligtvis fel.
Man fick vackert ta ner enheterna och ta hem dem och sen tvätta rent med sprit, rätt mycket jobb alltså.

[Leif D]

Varför ska vi acceptera att vi inte längre kan tillverka något fungerande?

Det kan vi, men det måste skötas om, precis som de äldre grejerna.
Att göra omstart på någon utrustning är också ett sätt att sköta om den.
Men många vill inte inse att man kan behöva läsa in programvaran på nytt ibland.

[Leif D]

En nackdel som jag minns med blädderskyltarna var att dessa hade ett begränsat antal destinationer. Det var längst ner som det fanns möjlighet att lägga in fri text. Det förekom i alla fall att det efter tidtabelsskiften kom nya destinationer som inte fanns sedan tidigare på skyltsystemet. För att lägga in en ny ort var man tvungna att offra någon annan som man inte trodde skulle användas mer. Jag vill minnas att de på Stockholm C en gång offrade Hamburg, eftersom inga direkta tåg längre gick dit. Detta skulle ju aldrig vara aktuellt idag då Hamburg istället måste ses som en viktig ort att ha på skyltarna just på Stockholm C. Tiderna förändras med andra ord.

Men dagens skyltar har fördelen att det inte begränsas av antalet destinationer. Man kan lägga in hur många namn på orter som helst.

Särskilt få destinationer var det ju inte, om du sett en sån "rulle" med blädderblad, skulle du nog inte tycka det.
Men idag kan man ju skriva online på skyltarna, mer eller mindre, men har man inte fantasi nog så blir det ändå brister.
Nu lägger man ju in skylttext per tågnummer och kan ju skriva vad som önskas.

Var det alltid samma uppsättning på alla spår på en station? Annars fanns det ju möjlighet till ytterligare optimering...

Det var samma uppsättning i hela landet, förutsatt att det var samma skyltstorlek. Det fanns en del mindre skyltar på en del håll.