Tågljud

[Jan Långström]

Utan tvivel har en god del av Postvagnsåkarna lärt sig känna igen hur olika tåg låter. Naturligtvis har det att göra med intresset. Min musikaliska hustru med i det närmaste absolut gehör, förstår däremot inte alls hur jag kan känna igen ett containertåg på bara ljudet, även om hon numera har lärt sig känna igen en hjulplatta.

Det var länge sedan man hörde min barndoms klingande av kättingarna på O-vagnarnas stolpar (någon annan som minns?), men jag tycker ju inte det är så svårt med de tåg som idag passerar mitt enkla tjäll. Här och där i ett containertåg brukar det finnas kylaggregat med sitt speciella ljud. Det tåg GC brukar dra ibland med Hbis-vagnar förbi mig gnisslar fruktansvärt eftersom vagnarna är omoderna och därför osmorda. Timmertågen som är så lätta när de är olastade har i synnerhet på vintern större eller mindre hjulskador, fast det var värre förut då det inte fanns några detektorer mellan deras ändstationer Piteå och Murjek.

Har man en gång hört Railcares TMZ dra på, glömmer man det aldrig bland alla ljudmässigt mesiga ellok. Ja, vi har ju Mb förstås. Deras vinande ljud röjer dem med en gång. Var ljudet uppstår vet jag inte - är det motorer eller någon reaktor eller transformator? Detaljer om nyare elloks innanmäte är inte ofta allmänt tillgängliga, så är det någon som vet?

En sak blir jag inte riktigt klok på. Det är nattågen till övre Norrland. I några av vagnarna uppstår (hastighet när de passerar c:a 60 km/h) ett brummande ljud. Det kan vara WL4 eller WL 6, men jag är inte säker. Kan det vara luftkanalerna i bromsskivorna? Skulle vara trevligt om någon kunde komma med närmare upplysningar.

[BD]

Det var länge sedan man hörde min barndoms klingande av kättingarna på O-vagnarnas stolpar (någon annan som minns?), men jag tycker ju inte det är så svårt med de tåg som idag passerar mitt enkla tjäll.

Jo, även jag minns kättingklingandet. Var det möjligen så att tyskarna "klagade bort" kättingarna? Ett annat omisskännligt ljud var Ob-vagnarnas dundrande tunga gång beroende på att vagnens vikt överfördes igenom fyra vridrullar med kuggar mellan vagn och boggier. Boggier modell 34.
Systemet har antagligen ursprungligen hämtats från amerikanska ångloks släpboggi och vidare till godsvagn litt So (Se vagnläran sid 96 - 98). Antagligen rullade inte alltid den släta rullen utan stannade och fick en flacka. Ett sätt att komma bort från den släta rullen var en pendel med(Om jag minns rätt) ett par "kuggsegment" i nedre änden.

[Bertil Bengtsson]

Ob-vagnarna lät, för varje rälsskarv, då-dång - då-dång. Glömmer det aldrig.
Ja - så har vi då hur Oa-loken lät! Det enda ljud de gav ifrån sig var "skorret" från koppelstängerna, eller rättare sagt, skorret från snedstängerna från motorn till blindaxeln. I övrigt var de tämligen tysta varelser, man kunde på sin höjd höra ett svagt vinande från den enda kylfläkten - som kylde både huvudtransformator och motorer i ett och samma luftflöde.
Ja - och så har vi ljudet från malmtågen med Mas-vagnar.: da-da-dang - da-da-dang - osv i någon sorts tretakt. Där jag bodde i Boden, två-tre hundra meter från "malmspåret", gungade hela marken i takt med Mas-vagnarna!
Svårt förklara i text hur det lät...
Berra

[Niklas Bygdestam]

Ett ljud som jag aldrig glömmer är från 1980-talet i Uppsala. Det passerade malmtåg genom Uppsala som drogs av trippel-Da och treaxliga malmvagnar litt E och El. Avståndet mellan hjulaxlarna var alldeles precis jämnt. Det var samma avstånd mellan sista hjulaxeln på den ena vagnen och den första hjulaxeln på nästa vagn som det var mellan hjulaxlarna på själva vagnarna. Detta gjorde att om man stod vid en rälsskarv sp blev det ett alldeles jämnt dunkade. Tågen gav därför ifrån sig ett ljud så det lät tam-tam-tam-tam-tam-tam när det rullade över en skarv. Detta är ett ljud som jag aldrig kommer att glömma

[Ola Zackrisson]

Undrar om Järnvägsmuseum samlar på tågljud? Många idag har aldrig åkt på skarvspår eller hört ljudet från snurran i en biljettlucka.

[jorgen3]

Rc loket ban motorer. Jag diggar det ljudet högt. Bodde i barndomen vid rundspåret i Ånge och man kunde höra godstågen accelerera inne på bangården på väg mot Bollnäs vidare
och man hörde frekvensen långsamt öka och sedan passerade tåget oss och ljudet studsande över Ångesjön och tillbaka.

Tomas P har fångat det ljudet rätt bra. Länk

[JDS]

Ja, vi har ju Mb förstås. Deras vinande ljud röjer dem med en gång. Var ljudet uppstår vet jag inte - är det motorer eller någon reaktor eller transformator?

Har nog aldrig hört ett sådant lok men de ”el-ljud” som framförallt fordon med elektroniska pådrag ger ifrån sig brukar tydligen framförallt utvecklas i de komponenter som har lindningar: drivmotorer, reaktorer, induktorer och vad det kan vara. Dessa sätts ju i vibration av växelströmmen och fungerar då som högtalare.

[Mattias Thorslund]

Undrar om Järnvägsmuseum samlar på tågljud? Många idag har aldrig åkt på skarvspår eller hört ljudet från snurran i en biljettlucka.

Ja och det finns inte många tågtyper kvar där man kan tillägna sig ljudupplevelsen från ett öppet fönster. På nattågen kanske, men de gånger jag rest har i så fall ingen öppnat dem. Och skarvspåren är borta på de flesta håll.

På Kust-till-kustbanan fanns det flera sträckor där det förekom ett smattrande ljud från hjulen och spåret, förutom skenskarvsdunket alltså. Jag fick aldrig klart för mig vad det kom ifrån. Ojämnheter i rälhuvudet på ytterrälen i kurvor?

Biljettsnurran vid biljettluckan är en klassiker. Den finns nog på ett par av museibanornas stationer.

[Nizze]

Är det inte från de här treaxliga vagnarna som man tagit fram urspårnings farliga fel når man mäter ramptal mm. då man ansåg att de här vagnarna var mest urspårningsbenägna

[Frederik]

Undrar om Järnvägsmuseum samlar på tågljud? Många idag har aldrig åkt på skarvspår eller hört ljudet från snurran i en biljettlucka.

Skarvspår och Y1 är ju aldrig fel (enbart ljud): https://www.youtube.com/watch?v=AwfWxLYDNcs

[BD]

Är det inte från de här treaxliga vagnarna som man tagit fram urspårnings farliga fel når man mäter ramptal mm. då man ansåg att de här vagnarna var mest urspårningsbenägna

Det var nog snarare Mas-vagnar som uppmärksammades på 50-talet som urspårningsbenägna när de gick i vanliga godståg i godstågshastighet och med främsta och mittaxelns fjädrar förenade med balanser. Då kunde hända att främsta axeln blev avlastad. Beskrivs med skisser i tidskriften Järnvägsteknik.

[Mattias C]

Ja och det finns inte många tågtyper kvar där man kan tillägna sig ljudupplevelsen från ett öppet fönster.

Hade förmånen i lördags att höra detta härliga ljud när jag åkte S-tog mellan Hillerød och Nørreport.

[Waxholm - Rindö järnväg.]

Saknar också ljudet från kedjorna. Hörde något om att det fanns risk för att personer som väntade på sina tåg kunde bli nockade av kedjorna.

Annars tycker jag att godstågen skramlade mer i min barndom med undantag för tåg som åker över Årstabron. Brukar alltid ta med mig hörselskydd när jag ska gå över den bron.
Bor ganska nära järnvägen men tycker att det är lätt att höra skillnaden På ERl och X40 eftersom det blir vindbrus mellan vagnarna så man hör bruset från mellanrummet. Kan också höra skillnaden mellan ett kontainertåg och Coops containertåg.

För någon dag sedan skulle jag åka med tunnelbanan och hamnade i en av de nya vagnarna som gick både tyst och mjukt.
När jag skulle in mot stan hamnade jag i en av de äldsta vagnarna som hade en kompressor som brummade och vagnarna ryckte i kopplen och så skramlade av hjulplattor. Ljudisoleringen melan utsidan och insidan var nästan lika med noll. Spårläget var inget vidare heller. Undra om det bara är jag som kommer att sakna de gamla tunnelbanevagnarna. För min del skulle det inte vara helt fel om det under några timmar bara var gamla risiga tunnelbanevagnar på spåret så vi gamla nördar kunde få åka med riktiga tunnelbanetåg.