Sidan 2 av 2 FörstaFörsta 12
Resultat 21 till 34 av 34

Ämne: Handhavande av elektrisk plattformstruck

  1. #21
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    999

    Sv: Handhavande av elektrisk plattformstruck

    Gissar att många försämrat batteriets kapacitet genom att fylla på batteriet med vanligt destillerat vatten. Har för mig att det är en speciell lösning "alkalisk lut" som man ska hälla i batteriet när vätskenivån minskat Alla NIFE batterier jag varit i kontakt med har varit tillverkade i nästan genomskinlig plast. Har för mig att NIFE akumulatorn är mycket dyrare än bly batterier men NIFE fungerar bättre till nödbelysning. Gissar att mina NIFE batterier som jag använder till nädbelysning är över 50 år gamla och fortfarande fungerar


  2. #22
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    111

    Sv: Handhavande av elektrisk plattformstruck

    Mycket praktisk åkdon. Kommer ihåg detta fordon från min vik tid som tkl inom Ös trafikområde.
    Motorvagnstågen på morgonen från Ös hade en imponerade godsvolym med sk il- och expressgodset.


  3. #23
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    514

    Sv: Handhavande av elektrisk plattformstruck

    Citat Ursprungligen postat av Waxholm - Rindö järnväg. Visa inlägg
    Gissar att många försämrat batteriets kapacitet genom att fylla på batteriet med vanligt destillerat vatten. Har för mig att det är en speciell lösning "alkalisk lut" som man ska hälla i batteriet när vätskenivån minskat Alla NIFE batterier jag varit i kontakt med har varit tillverkade i nästan genomskinlig plast. Har för mig att NIFE akumulatorn är mycket dyrare än bly batterier men NIFE fungerar bättre till nödbelysning. Gissar att mina NIFE batterier som jag använder till nädbelysning är över 50 år gamla och fortfarande fungerar
    Jodå, NIFE batterier är mycket tåligare blybatterier. Dom nyare är som sagt av nästan genomskinlig plast, men det finns äldre med hölje av metall, förmodligen duger de också. Borsta bort oxider (obs! skyddsglasögon eller visir) smörj sedan in metallen med vaselin.
    NIFE batterier tål urladdning och är bra till många ändamål, dock passar de inte för att driva startmotorer till förbränningsmotorer. Detta eftersom de har högre inre motstånd än blybatterier och därmed inte klarar att leverera lika hög ström.


  4. #24
    Passagerare
    Medlem
    jan 2020
    Inlägg
    484

    Sv: Handhavande av elektrisk plattformstruck

    Citat Ursprungligen postat av Ranland Visa inlägg
    NIFE batterier tål urladdning och är bra till många ändamål, dock passar de inte för att driva startmotorer till förbränningsmotorer. Detta eftersom de har högre inre motstånd än blybatterier och därmed inte klarar att leverera lika hög ström.
    Vad fanns det för startbatterier i lokomotorer, diesellok och rälsbussar typ Z43, Z49, Z61, Z62, Z63, Z64, Z65, T21, T31, T41, V3, Hilding Carlsson, Y3, Y6 och Y7 ?

    Senast redigerat av körsbär den 2022-08-23 klockan 10:52:30.

  5. #25
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    5 344

    Sv: Handhavande av elektrisk plattformstruck

    Citat Ursprungligen postat av körsbär Visa inlägg
    Vad fanns det för startbatterier i lokomotorer, diesellok och rälsbussar typ Z43, Z49, Z61, Z62, Z63, Z64, Z65, T21, T31, T41, V3, Hilding Carlsson, Y3, Y6 och Y7 ?
    Varför är du så ointresserad av T22, Y8 och Motala-bussar? ;-(


  6. #26
    Passagerare Ohlzzons avatar
    Medlem
    feb 2018
    Inlägg
    2 733

    Sv: Handhavande av elektrisk plattformstruck

    Citat Ursprungligen postat av Bönan Visa inlägg
    Tack för utförligt svar. Vi ska även se över batterierna på vårt exemplar, det är mycket oxid som nog behöver rengöras samt eventuellt påfyllning av "batterivatten" (efterforskning pågår i vad det egentligen ska vara i dessa batterier). Alla 3 körlägena fungerar korrekt i den ena änden men i andra verkar det bara vara körläge 3 som fungerar, i båda riktningarna. Så det ska ses över.
    Är det vanliga blybatterier åker ni till macken och köper destillerat vatten och hoppas på det bästa.

    Erfarehet skapar en bra PV-skribent. Samma erfarenhet man får av att vara en mindre bra PV-dito....

  7. #27
    Passagerare
    Medlem
    jan 2020
    Inlägg
    484

    Sv: Handhavande av elektrisk plattformstruck

    Citat Ursprungligen postat av JDS Visa inlägg
    Varför är du så ointresserad av T22, Y8 och Motala-bussar? ;-(
    Ja även dessa ! Några av fordonen som jag har frågat om startas väl med tryckluft. Vilka ?


  8. #28
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    5 344

    Sv: Handhavande av elektrisk plattformstruck

    Citat Ursprungligen postat av körsbär Visa inlägg
    Ja även dessa ! Några av fordonen som jag har frågat om startas väl med tryckluft. Vilka ?
    Bara T21 och T22 vad jag vet, möjligen V3.

    På dieselelektriska lok finns väl oftast en startlindning i generatorn, som jag antar drivs från manöverströmsbatteriet? Lite OT men iaf en koppling till olika batteriers lämplighet som startbatterier för förbränningsmotorer, varför vi nu diskuterar det…


  9. #29
    Passagerare
    Medlem
    jan 2020
    Inlägg
    484

    Sv: Handhavande av elektrisk plattformstruck

    Citat Ursprungligen postat av Waxholm - Rindö järnväg. Visa inlägg
    Gissar att många försämrat batteriets kapacitet genom att fylla på batteriet med vanligt destillerat vatten. Har för mig att det är en speciell lösning "alkalisk lut" som man ska hälla i batteriet när vätskenivån minskat
    Innehåller kaliumhydroxid. Kostar 1120:- för 25 kg. Elektrolytens densitet skall vara 1,17, motsvarar 18% kaliumhydroxid.
    *Elektrolyten omvandlas sakta till kaliumkarbonat, på grund av att den tar upp koldioxid från luften. Förmodligen behöver du byta all elektrolyt.
    *Gör först ett test med EN CELL.. Mät hur mycket kapacitet (amperetimmar) som finns kvar, före byte av elektrolyt och efter byte av elektrolyt.

    Senast redigerat av körsbär den 2022-08-23 klockan 16:48:05.

  10. #30
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    170

    Sv: Samma frågor för åtta år sedan. Gagg till kaffet del trettioelva.

    Citat Ursprungligen postat av Bobo L Visa inlägg
    Hännä:

    https://postvagnen.com/forum/index.p...read&id=723711



    En urmoder år 1925:

    https://digitaltmuseum.se/0110147015...unt=2&%3Bpos=1


    De här truckarna var mycket vanliga vid järnvägsstationer förr, dvs i vart fall på 1950-80-talen, främst kanske på mellanstora stationer. De små fick nöja sig med handjagade bagagekärror. Dessa fanns i olika storlekar men alla med det gemensamt att de var byggda för att kunna bära stridsvagnar, och därmed var typ ... ja, as-tunga redan utan last.

    De stora stationerna hade däremot oftast inte sådan bagagetruck som den du visar, utan körde med plattformstraktor från bergbolagen (äldre) eller KVAB (yngre) vilka släpade ett ofattbart stort antal bagagevagnar byggda med samma belastningspotential. Dessa var också mycket vanliga på järnvägsstationerna.

    Ytterligare ett urtidsdjur på plattformarna var gaffeltruckarna, vilka under nämnda tidsperiod ofta(st) var gasoldrivna. Rimligen måste alla dessa arbetsredskap figurera på oändligt många tågbanefärdfordonsbilder, oftast som scenografi i bakgrunden.



    Resgodset på Stockholm central vid jul-, påsk-, semester- och sportlovstid var en skojig arbetsplats under de här åren, där köerna för inlämning av resgods inte sällan sträckte sig genom hela centralhallen och en bra bit ut på Centralplan och Vasagatan. Enorma mängder skidpaket, cyklar, resväskor mm omsattes här genom ett särskilt klipp i färdbiljetten varefter kollit ifråga hivades upp på en av många bagagevagnar inne i resgodshallen. Det gällde att langa upp kollit på rätt bagagevagn med kollin till rätt destination.

    Som extrajobbare där var det nödvändigt att kunna lastningsplanerna för alla tänkbara destinationer, såsom Ljusfallshammar, Vemdalen, Grebbestad, osv, och Trafikmästaren Resgodset ("Uppsala-Lasse") höll (det här var på 1970-talet) stränga förhör med den långhårige högstadie- och så småningom gymnasiegrabben för att förvissa sig om att kunskapen satt. I tenterandet ingick även att kunna skilja på Brattsbacka, Bratteberg, Brattfors och ... ... hmmm, ja, nån mer var det ju. En var i Värmland, en söder om Jönköping , en var längs Norra stambanan och den fjärde har jag uppenbarligen förträngt helt (ett vackrare uttryck för senilitet?)

    Allt eftersom bagagevagnarna inne i hallen för avgående resgods fylldes kördes de över till "Resgodset" bortom spår 18, eller i vissa fall direkt ut till tåg vid plattform. Med plattformstruckarna som dragare kunde långa tåg av bagagevagnar slingra sig fram bland stolpar och pelare på plattformarna. 7-8 st lastade bagagevagnar var inget bekymmer för Kalmartruckarna, med sina urstarka Volvo B4-motorer (eller var det B16? Eller förekom båda motortyperna?) och lågt växlade manuella trestegsväxellådor. Som att köra en Volvo PV eller Duett, för dem som prövat det. Som ni förstår var det ofta flera, eller rent av många, personer som sysslade med resgodset ute på många stationer. Den här personalgruppen utgjorde "dragspelet" eller "bufferten" i bemanningen av allehanda arbetsuppgifter. De dagar snön vräkte ner kom stationsbefälet ner och pekade med hel hand på tillräckligt många inne på resgodset och dessa fann sig strax behäftade med spade, pissava eller växelkvast. Sommartid var rabatter och gräsmattor en alternativ arbetsuppgift så länge järnvägen ansåg sådant vara av värde.

    De som sysslade med resgodset sysslade med automatik även med expressgodset som ju hanterades av samma personal och gick i samma tåg. Expressgods fick väga upp till ett ton, och nu förstår ni varför spett och gaffeltruckar fanns på många stationer. Det största elände jag själv tagit emot var en grävskopa (inte maskinen. Skopan! ) på bortåt 850 kg. Jag fick inte köra gaffeltruck, men det var ju bara att ringa efter någon av dem som fick. Om sådana kollin skulle av på någon mindre station kunde nog tkl och tbfh bli ganska svettiga, men en pallad skopa går trots allt någorlunda att svära fram centimeter för centimeter med spett och några lastpallar...

    Kollin till Vemdalen, Bôrlänge och andra orter i Härjedalsfjällen skulle lastas på Moratåget om de hade chans att hinna med sista rälsbussen till Sveg. Där väntade postdiligensen för vidare färd. Vid en annan tid på dagen skulle godset istället följa med något av de tidiga eftermiddagstågen mot Norrland (till Östersund-Storlien-Trondheim, kanske?) och i Ljusdal lastas över till buss. Var det diligens i även Ljusdal? **grubblar**

    Resgods (och för all del expressgods) till utlandet var inte ovanligt, och då kunde det bli lite spännande beträffande huru bestämma befordringsväg. Vid inlämningsdisken fanns en bakelittelefon och en telefonkatalog över järnvägstelefoneriet i både Sverige, Norden och Europa, även om samtalskvaliteten brukade vara omvänt proportionellt med avståndet. Ibland ställde man väskan åt sidan en stund och provade sedan att ringa tex Reisegüterbüro (eller vad det kan ha hetat) am Hamburg Hbf och på bästa skoltyska fråga vad de ville att en väska till Rimini, Zwecziewie, Mackara eller Dan sur Neon skulle få för angiven befordringsväg. De som inte våga prova de tyskspråkiga vingarna eller om hetsen inte medgav tid för krångliga samtal så såg man till att väskan i vart fall kom i väg med ett tåg mot någorlunda rätt del av kontinenten. Resgodsvagnar mot kontinenten rullade ju flera per dygn, så nån borde ju kännas rätt. Personalen på tågen längs vägen nedöver torde ju ha goda förutsättningar att skicka kollit vidare i rätt riktning.

    Som följer av texten ofvan medförde alltså de flesta person- och snälltågen en, några, flera eller många resgodsvagnar, beroende på tid på dygnet eller på året. Detta skall dock inte blandas ihop med tidningstransporterna, vilka dock i vissa fall gick i samma tåg som resgods. (Om tidningslastning på Cst finns en del skrivet Postvagnen och/eller Järnvägshistoriskt Forum. Den som letar han söker! :) )


    Aaaah! Tider!

    Kaffe! :)
    Det finns även något litet - väldigt litet - i ett grannforum:
    https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=251592

    På bilden från Malmö ser man en sådan truck. Jag konstaterade då, att en sådan (1962?) höll på att bli min död. På frågan vad som hände, svarade jag inte då.
    Men här kommer svaret!
    Jag jobbade på driftverkstaden i Boden. Där hade man bytt batterier i en sådan. Jädrar vad det "blixtrade" då lyftkrokarna fick kontakt med batteripoler..!
    Jag fick det ärofyllda uppdraget att provköra utanför. Kul. Det var bara det att det lilla körhandtaget var så slitet, att klackarna på handtaget som skulle hindra handtaget att åka ut, var så slitna att handtaget helt enkelt åkte ut - i full fart, och gick inte att få in igen. Jag visste visserligen naturligtvis om "nödbromsfunktionen" på pedalerna, men blev så fokuserad på att försöka få in handtaget igen, så jag såg inte efter vart det bar hän. Vi brakade in ett hyllställ för stålprofiler, jag först och trucken efter. Hyllstället hade ett tak, som tog emot "staketet" på truckens gavel. Änden på taket kom en dm på sidan om min hals. Tur det, annars hade jag blivit halshuggen. Det blev ett brak, trucken stannade "nödtvunget" och från verkstaden kom folk ut "vad gör du, pojk?"
    Jag blev litet öm i nacken, annars hände mig inget.
    Men kolla "klackarna" på körhandtaget", så körhandtaget sitter "fast" när handtaget är i något körläge!
    Berra


  11. #31
    Passagerare Simon Bs avatar
    Medlem
    feb 2018
    Inlägg
    1 020

    Sv: Handhavande av elektrisk plattformstruck

    Citat Ursprungligen postat av JDS Visa inlägg
    Bara T21 och T22 vad jag vet, möjligen V3.

    På dieselelektriska lok finns väl oftast en startlindning i generatorn, som jag antar drivs från manöverströmsbatteriet? Lite OT men iaf en koppling till olika batteriers lämplighet som startbatterier för förbränningsmotorer, varför vi nu diskuterar det…
    Förr var det så, men det upphörde redan mer TMZ eftersom det inte fungerar på växelströmsgeneratorer. Numera har man oftast en eller flera startmotorer av konventionell typ, även på de riktigt tunga dieselarna.


  12. #32
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    170

    Sv: Samma frågor för åtta år sedan. Gagg till kaffet del trettioelva.

    Citat Ursprungligen postat av Bertil Bengtsson Visa inlägg
    Det finns även något litet - väldigt litet - i ett grannforum:
    https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=251592

    På bilden från Malmö ser man en sådan truck. Jag konstaterade då, att en sådan (1962?) höll på att bli min död. På frågan vad som hände, svarade jag inte då.
    Men här kommer svaret!
    Jag jobbade på driftverkstaden i Boden. Där hade man bytt batterier i en sådan. Jädrar vad det "blixtrade" då lyftkrokarna fick kontakt med batteripoler..!
    Jag fick det ärofyllda uppdraget att provköra utanför. Kul. Det var bara det att det lilla körhandtaget var så slitet, att klackarna på handtaget som skulle hindra handtaget att åka ut, var så slitna att handtaget helt enkelt åkte ut - i full fart, och gick inte att få in igen. Jag visste visserligen naturligtvis om "nödbromsfunktionen" på pedalerna, men blev så fokuserad på att försöka få in handtaget igen, så jag såg inte efter vart det bar hän. Vi brakade in ett hyllställ för stålprofiler, jag först och trucken efter. Hyllstället hade ett tak, som tog emot "staketet" på truckens gavel. Änden på taket kom en dm på sidan om min hals. Tur det, annars hade jag blivit halshuggen. Det blev ett brak, trucken stannade "nödtvunget" och från verkstaden kom folk ut "vad gör du, pojk?"
    Jag blev litet öm i nacken, annars hände mig inget.
    Men kolla "klackarna" på körhandtaget", så körhandtaget sitter "fast" när handtaget är i något körläge!
    Berra
    Jag glömde skriva, att verkstaden fick litet svetsjobb med dels taket på stålstället, dels "gavelgallret" på trucken...
    Berra


  13. #33
    Passagerare Bönans avatar
    Medlem
    nov 2017
    Inlägg
    510

    Sv: Samma frågor för åtta år sedan. Gagg till kaffet del trettioelva.

    Citat Ursprungligen postat av Bertil Bengtsson Visa inlägg
    Det finns även något litet - väldigt litet - i ett grannforum:
    https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=251592

    På bilden från Malmö ser man en sådan truck. Jag konstaterade då, att en sådan (1962?) höll på att bli min död. På frågan vad som hände, svarade jag inte då.
    Men här kommer svaret!
    Jag jobbade på driftverkstaden i Boden. Där hade man bytt batterier i en sådan. Jädrar vad det "blixtrade" då lyftkrokarna fick kontakt med batteripoler..!
    Jag fick det ärofyllda uppdraget att provköra utanför. Kul. Det var bara det att det lilla körhandtaget var så slitet, att klackarna på handtaget som skulle hindra handtaget att åka ut, var så slitna att handtaget helt enkelt åkte ut - i full fart, och gick inte att få in igen. Jag visste visserligen naturligtvis om "nödbromsfunktionen" på pedalerna, men blev så fokuserad på att försöka få in handtaget igen, så jag såg inte efter vart det bar hän. Vi brakade in ett hyllställ för stålprofiler, jag först och trucken efter. Hyllstället hade ett tak, som tog emot "staketet" på truckens gavel. Änden på taket kom en dm på sidan om min hals. Tur det, annars hade jag blivit halshuggen. Det blev ett brak, trucken stannade "nödtvunget" och från verkstaden kom folk ut "vad gör du, pojk?"
    Jag blev litet öm i nacken, annars hände mig inget.
    Men kolla "klackarna" på körhandtaget", så körhandtaget sitter "fast" när handtaget är i något körläge!
    Berra
    Huva, det lät inte kul! Exakt detta har jag varit lite nojig över, spaken sitter ordentligt på vår men det är definitivt något jag kollar varje gång jag kör iväg.

    Det är inte speciellt mycket krut i våran heller, med ca 100 kg last (förare + mindre mängder gods) går det på sin höjd 10-15 km/h så man har ganska gott om tid att reagera om något blir fel.

    Men då säsongen slutar imorgon ska vi väl ge oss på att se över batterierna, så blir det kanske lite mera kräm.

    TKL och INS på Inlandsbanan
    Fd Fgc, Smj, Mra och Blg

  14. #34
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    514

    Sv: Samma frågor för åtta år sedan. Gagg till kaffet del trettioelva.

    Citat Ursprungligen postat av Bönan Visa inlägg

    Men då säsongen slutar imorgon ska vi väl ge oss på att se över batterierna, så blir det kanske lite mera kräm.
    Kan vara lämpligt att se över motorn också. Även om den är robust och kan gå länge utan underhåll, så vet man ju inte hur länge den har gått.


Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •