Jag lånar länken till Hans Bromans utländska tisdagsbild i går; hoppas det är okej.
Vi är alltså i Frankrike. Signalerna står till vänster om sitt spår (utom i större delen av Alsace och Lorraine, där de står till höger).
Två röda sken innebär signalbeskedet ”carré” (= ”kvadrat”), och det betyder ungefär, ”stopp och stå kvar; får passeras endast med skriftlig order”. Carré heter det för att den motsvarande mekaniska signalen (som faktiskt finns kvar här och där) utgörs av en kvadratisk skivsignal, som är schackmönstrad i rött och vitt, och vars nattsignalbild är två röda sken.
Signalinrättningen på bilden kan också visa bara ett rött sken, vilket är signalbeskedet ”sémaphore” och betyder ungefär ”stopp och kör sedan vidare i siktfart; växling får passera utan att stanna”. Icke förvånande är det ursprungliga mekaniska signalbeskedet en vågrät semaforvinge, med nattsignal ett rött sken.
Men: Hur bemästrar man risken att den ena röda lampan går sönder och att signalen då felaktigt visar ’en röd’ vilket ju är mindre restriktivt än ’två röda’? Man skulle kunna koppla lamporna så att båda slocknar vid fel på ena lampan; släckt signal anses nämligen betyda detsamma som ’två röda’. Men, det vill man inte – en släckt signalinrättning syns ju inte något vidare, så man vill gärna att åtminstone det ena röda skenet lyser vid fel på det andra. I stället sätter man upp skylten ’Nf’ (för non franchissable = icke passerbar). Det betyder att det är en signalinrättning som har ’två röda’ som sin mest restriktiva signalbild.
(En signalinrättning som har ”sémaphore” som sitt mest restriktiva signalbesked har en skylt ’F’, för franchissable = passerbar.)
Men, hur gör man då med en signalinrättning som har ”carré” som sitt mest restriktiva signalbesked men som också ska kunna visa ”sémaphore”? Jo, man kompletterar med ett litet vitt markeringsljus, som kan visas från den lilla kvadratiska bakgrundsskärmen snett till vänster under den stora bakgrundsskärmen. Det kallas œilleton (egentligen: okular, men jag kallar det bara markeringsljus). Det tänds när signalen inte visar ”carré” och det finns en låst väg från signalen. På det sättet kan föraren avgöra om ’en röd’ verkligen är ”semaphore”, eller om det är ”carré” där ett av de två röda skenen har gått sönder. Så här:
En förare närmar sig en signalinrättning som visar ett rött sken. Föraren ser att det finns en skylt ’Nf’ och tänker: ”Aha det är ”carré” vars ena röda sken har gått sönder, så jag måste stå kvar här.” Men så ser föraren att markeringsljuset är tänt och ändrar sig till: ”Aha, markeringsljuset är tänt, så jag ska läsa ’Nf’-skylten som en ’F’-skylt, och då betyder det att det verkligen är ”sémaphore” som visas, så jag kan smyga förbi och köra vidare lite försiktigt.”
Det är sant, jag lovar!
För övrigt betyder svarta siffror ’30’ på vit botten sth 30 km/h och ’Z’ på vit botten att 30-begränsningen börjar just här. Längst ner signalens beteckning ’c 107’. Alla signalinrättningar som har ”carré” som mest restriktivt signalbesked har beteckning som börjar med ’c’.
/up