Ukraina: Reparation av förstörd bro

[Bobo L]

Omvärlden häpnar över hur Ukraina har hunnit med projektering, upphandling och reparation av en förstörd järnvägsbro. Det handlar om en bro i, eller vid, staden Irpin som förstördes under slaget om Kyjiv, dvs för ca 8 veckor sedan. Det framgår inte om bron sprängdes av Ukrainska styrkor som en försvarsåtgärd, eller om den skadades av ryska styrkor genom tex beskjutning eller bombning.


Det sägs att både Trafikverket och konsultbranschen uttryckt skepsis, och anfört att det troligen rör sig om en fejkad nyhet, eftersom det är omöjligt att kunna ha hunnit mer än att påbörja framtagandet av förfrågningsunderlag för upphandling av projekterande konsultföretag. Själva det faktiska projekteringsarbetet bedöms inte kunna påbörjas förrän ca ett år efter beslut om att genomföra projektering.



Jag kan på begäran uppge källan till nyheten om broreparationen, men eftersom det är en MÖP-sajt som just nu har stort fokus på nästintill minutoperativ rapportering och analys av stridsläget i ukraina-kriget finns en stor risk att Postvagnen smittas med otågbaneämnen. Jag kan dock lugna menigheten med att informera om att sajten ifråga är kliniskt fri från diskussioner om tidtabeller och biljettpriser.

[Ville]

Omvärlden häpnar över hur Ukraina har hunnit med projektering, upphandling och reparation av en förstörd järnvägsbro. Det handlar om en bro i, eller vid, staden Irpin som förstördes under slaget om Kyjiv, dvs för ca 8 veckor sedan. Det framgår inte om bron sprängdes av Ukrainska styrkor som en försvarsåtgärd, eller om den skadades av ryska styrkor genom tex beskjutning eller bombning.
Det sägs att både Trafikverket och konsultbranschen uttryckt skepsis, och anfört att det troligen rör sig om en fejkad nyhet, eftersom det är omöjligt att kunna ha hunnit mer än att påbörja framtagandet av förfrågningsunderlag för upphandling av projekterande konsultföretag. Själva det faktiska projekteringsarbetet bedöms inte kunna påbörjas förrän ca ett år efter beslut om att genomföra projektering.
Jag kan på begäran uppge källan till nyheten om broreparationen, men eftersom det är en MÖP-sajt som just nu har stort fokus på nästintill minutoperativ rapportering och analys av stridsläget i ukraina-kriget finns en stor risk att Postvagnen smittas med otågbaneämnen. Jag kan dock lugna menigheten med att informera om att sajten ifråga är kliniskt fri från diskussioner om tidtabeller och biljettpriser.

Bobo, de har väl krigsbroar, annars kan de få en av oss tycker jag.

[Göran Kannerby]

Omvärlden häpnar över hur Ukraina har hunnit med projektering, upphandling och reparation av en förstörd järnvägsbro. Det handlar om en bro i, eller vid, staden Irpin som förstördes under slaget om Kyjiv, dvs för ca 8 veckor sedan. Det framgår inte om bron sprängdes av Ukrainska styrkor som en försvarsåtgärd, eller om den skadades av ryska styrkor genom tex beskjutning eller bombning.


Det sägs att både Trafikverket och konsultbranschen uttryckt skepsis, och anfört att det troligen rör sig om en fejkad nyhet, eftersom det är omöjligt att kunna ha hunnit mer än att påbörja framtagandet av förfrågningsunderlag för upphandling av projekterande konsultföretag. Själva det faktiska projekteringsarbetet bedöms inte kunna påbörjas förrän ca ett år efter beslut om att genomföra projektering.

Jag har förstått det som att militären ännu inte hamnat i upphandlingsträsket, i vart fall inte vad det gäller kärnverksamheten. Därför kan det gå fort. Problemet i Sverige är möjligen att ingenjörstrupperna sedan länge inte anses tillhöra kärnverksamheten.

[Jonny Saljefeldt]

Omvärlden häpnar över hur Ukraina har hunnit med projektering, upphandling och reparation av en förstörd järnvägsbro. Det handlar om en bro i, eller vid, staden Irpin som förstördes under slaget om Kyjiv, dvs för ca 8 veckor sedan. Det framgår inte om bron sprängdes av Ukrainska styrkor som en försvarsåtgärd, eller om den skadades av ryska styrkor genom tex beskjutning eller bombning.


Det sägs att både Trafikverket och konsultbranschen uttryckt skepsis, och anfört att det troligen rör sig om en fejkad nyhet, eftersom det är omöjligt att kunna ha hunnit mer än att påbörja framtagandet av förfrågningsunderlag för upphandling av projekterande konsultföretag. Själva det faktiska projekteringsarbetet bedöms inte kunna påbörjas förrän ca ett år efter beslut om att genomföra projektering.



Jag kan på begäran uppge källan till nyheten om broreparationen, men eftersom det är en MÖP-sajt som just nu har stort fokus på nästintill minutoperativ rapportering och analys av stridsläget i ukraina-kriget finns en stor risk att Postvagnen smittas med otågbaneämnen. Jag kan dock lugna menigheten med att informera om att sajten ifråga är kliniskt fri från diskussioner om tidtabeller och biljettpriser.

Kanske inte källan, men på Twitter finns en videosnutt:

https://twitter.com/ukraine_world/st...41735256317952

[Mattias C]

Jag har förstått det som att militären ännu inte hamnat i upphandlingsträsket, i vart fall inte vad det gäller kärnverksamheten. Därför kan det gå fort. Problemet i Sverige är möjligen att ingenjörstrupperna sedan länge inte anses tillhöra kärnverksamheten.

Göta Ingenjörsregemente vid Eksjö Garnission är väl knappast upphandlat. Om de bygger broar vet jag inte och garnisionen ligger en bit från spåret.

Är det förresten inte liknande krigsbroar Trafikverket har anlagt över spåren i Hjärup bland annat?

[Göran Kannerby]

Göta Ingenjörsregemente vid Eksjö Garnission är väl knappast upphandlat. Om de bygger broar vet jag inte och garnisionen ligger en bit från spåret.

Är det förresten inte liknande krigsbroar Trafikverket har anlagt över spåren i Hjärup bland annat?

Slarvigt av mig, i hastigheten fick jag det till att Ing2 slukades av I12, men det är ju tvärtom.

(en gång uttagen till tjänstgöring vid Ing2, men valde den vapenfria vägen)

[Bengt Larsson]

Omvärlden häpnar över hur Ukraina har hunnit med projektering, upphandling och reparation av en förstörd järnvägsbro. Det handlar om en bro i, eller vid, staden Irpin som förstördes under slaget om Kyjiv, dvs för ca 8 veckor sedan. Det framgår inte om bron sprängdes av Ukrainska styrkor som en försvarsåtgärd, eller om den skadades av ryska styrkor genom tex beskjutning eller bombning.


Det sägs att både Trafikverket och konsultbranschen uttryckt skepsis, och anfört att det troligen rör sig om en fejkad nyhet, eftersom det är omöjligt att kunna ha hunnit mer än att påbörja framtagandet av förfrågningsunderlag för upphandling av projekterande konsultföretag. Själva det faktiska projekteringsarbetet bedöms inte kunna påbörjas förrän ca ett år efter beslut om att genomföra projektering.



Jag kan på begäran uppge källan till nyheten om broreparationen, men eftersom det är en MÖP-sajt som just nu har stort fokus på nästintill minutoperativ rapportering och analys av stridsläget i ukraina-kriget finns en stor risk att Postvagnen smittas med otågbaneämnen. Jag kan dock lugna menigheten med att informera om att sajten ifråga är kliniskt fri från diskussioner om tidtabeller och biljettpriser.

Det är krigsläge.
I nödläge får man till och med inom EU göra stora genvägar, typ ringa runt lite och fråga om vilka möjligheter leverantörer har, och direktupphandla på löpande räkning en nybyggnad av bron inklusive projektering.
Eftersom det är en reparation av en gammal bro behöver man inte projektera så mycket, utan riva den gamla och bygga en ny på existerande fundament.
Tjörnbron rasade 1980 och nybyggdes klar inom 1½ år. Då hade man kört genvägar såsom muntligt godkännande av finansiering och påskriven direktupphandling innan formellt finansieringsbeslut fanns.

Ukraina är inte med i EU och följer inte EU-direktiv 2014/25/EU om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
De kan strunta i samråd med fastighetsägare och miljökonsekvensbeskrivning och domstolsprocess mot naturvårdsverket och sådant.

[Bobo L]

Det är krigsläge.
I nödläge får man till och med inom EU göra stora genvägar, typ ringa runt lite och fråga om vilka möjligheter leverantörer har, och direktupphandla på löpande räkning en nybyggnad av bron inklusive projektering.
Eftersom det är en reparation av en gammal bro behöver man inte projektera så mycket, utan riva den gamla och bygga en ny på existerande fundament.
Tjörnbron rasade 1980 och nybyggdes klar inom 1½ år. Då hade man kört genvägar såsom muntligt godkännande av finansiering och påskriven direktupphandling innan formellt finansieringsbeslut fanns.

Ukraina är inte med i EU och följer inte EU-direktiv 2014/25/EU om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
De kan strunta i samråd med fastighetsägare och miljökonsekvensbeskrivning och domstolsprocess mot naturvårdsverket och sådant.

Jodå, du har rätt i det du skriver. Ett påpekande dock rörande att Sverige, till skillnad mot Ukraina, har sagts vara medlem av nämnda EU.

För övrigt förtjänar väl att nämnas att även om ritningar och konstruktionsberäkningar över gamla broar kan påträffas så kan de balkdimensioner mm som kan ha använts på ursprungsbron vara ur produktion sedan årtionden, varvid någon form av nya beräkningar måste göras för de idag tillgängliga dimensionerna. I sak inga konstigheter, det har generationer av gymnasieingenjörer (inkl jag själv) fått lära sig att utföra med räknesticka, TeFyMa, Karlebo handbok och mm-papper i A3-format. (För egen del är det nog bortåt 40 år sedan jag gjorde nåt liknande senast).

En annan projekterings- och konstruktionsaspekt är att fortfarande finns nog en del nitade broar kvar i bruk. Jag tvivlar på att kompetensen i landet på att nita stora konstruktioner är särskilt stor, vad beträffar numerären. Nu blir det nog svetsat istället, och då är vi framme vid ingenjörsfrågorna igen. Det finns ju beräkningsprogram och dugliga konstruktörer i viss/stor mängd, och komputoriserade beräkningsprogram också. Frågan är nog mest hur erfarenheterna är att anpassa konstruktionsarbetet till reparation snarare än nykonstruktion?

Jag har läst mera info om den inledningsvis nämnda bron. Det var tydligen ena landfästet som skadats/förstörts, varvid broöverbyggnaden dök i den änden. Landfästet är återskapat och bron lyft igen (eller troligen i omvänd ordning).

Till yttermera visso är det tydligen trettio stycken sprängda/skadade broar som är åter tagna i bruk i områden som varit nära fronten eller temporärt ockuperade av ryska styrkor. Huruvida det är provisoriska eller slutgiltiga reparationer som utförts framgår inte. Det förstnämnda torde vara mest troligt. Oavsett vilket så bör man kanske vara en liten smula andaktsfull inför dessa snabba reparationer under rådande krigsförhållanden.

Ungefär samma snabbhet med rep av skadade broar uppnåddes för övrigt under och efter 2 vk på både östfronten, i Frankrike, Tyskland och Italien, och säkert på många fler platser. Naturligtvis fick det ju oftast bli temporära åtgärder, med nedsatta hastigheter, axellaster, ton/m osv, men ändå.

Om nån efterfrågar källa till mina uppgifter ofvan, så tar vi det via brevsymbolen för att inte riskera att leda i diskussionen i pågående världshändelser av annat slag. Då får vi onda ögat av medrotatorerna.

[Herrolsson]

Jag hoppas att Trafikverket aldrig någonsin måste bevisa att de också klarar av att laga krigsskadade broar fort!

Aldrig!

[Bobo L]

Jag hoppas att Trafikverket aldrig någonsin måste motbevisa att de också klarar av att laga krigsskadade broar fort!

Aldrig!

Naturligtvis håller vi alla med dig.

Jag raljerade en smula i mitt första inlägg, främst för att det brukar fungera bra för att få igång sömniga postvagnsdiskutörer :) Vad jag egentligen vill säga är att jag undrar om TRV, konsultbranschen, kommuner, SL/Trafikförvaltningen och alla andra har en mognadsgrad för en sådan snabbstart längre. Finns öht diskussioner om sådana situationer? Finns reservmateriel?


Vi som nått fossilstatus minns när alla statliga verk och myndigheter hade ständigt aktiv beredskapsplanering inkl materalhållning. Gamla SJ (tiden pre-BV) hade extra uppsättningar färdiga brobalkar lagrade ca 5-15 km från många (de flesta?) stålbroar. Syntes från tågen.

I ett eller några centrala lager fanns reservmateriel för att kunna reparera dåtidens signalställverk. Ett antal marginaliserade lokstallar och lokverkstäder behölls i malpåse, och tillfördes extra utrustning, för att kunna ta över lokunderhållet om Hagalund, Sävenäs, Boden, Nässjö etc skulle bombas. Rimbo, av alla, var tex ett sådant. Enköping, Uppsala, Sala också. Nån annan får fortsätta den uppräkningen, om nån annan vill.

Träslipers och rälsmateriel (31, 34, 41 och 43 kg/m, liksom redskap och gubbar, fanns i parti och minut på mängder av platser i landet.

Idag är tekniken helt annorlunda, så de forntida åtgärderna är inte längre varken aktuella eller möjliga. Idag handlar det nog mera om kompetens och mandat.

Om broarna över Höje å söder om Lund en dag skulle sloka lite pga små gröna män och rejält med semtex eller liknande, hur agerar organisationen då? Är det övat, som ren salsövning, eller åtminstone över en balja kaffe i fikarummet? De broarna är väl dessutom numera betongbroar vill jag minnas? Spretande armeringsjärn och sprucken betong försvårar ju återställande, svårsvetsat typ, men det ligger kanske nya spann en bit bort?

Och egentligen, svara inte på de här funderingarna. Säg att jag är dum, och låt det stanna vid det. Vita fåglar och annat, ni vet. Vill nån kommentera så skicka ett mess via brevsymbolen i så fall.

[Göran Kannerby]

Naturligtvis håller vi alla med dig.

Jag raljerade en smula i mitt första inlägg, främst för att det brukar fungera bra för att få igång sömniga postvagnsdiskutörer :) Vad jag egentligen vill säga är att jag undrar om TRV, konsultbranschen, kommuner, SL/Trafikförvaltningen och alla andra har en mognadsgrad för en sådan snabbstart. Finns öht diskussioner om sådana situationer? Finns reservmateriel?


Vi som nått fossilstatus minns när alla statliga verk och myndigheter hade ständigt aktiv beredskapsplanering inkl materalhållning. Gamla SJ (tiden pre-BV) hade extra uppsättningar färdiga brobalkar lagrade ca 5-15 km från många (de flesta?) stålbroar. Syntes från tågen.

I ett eller några centrala lager fanns reservmateriel för att kunna reparera dåtidens signalställverk. Ett antal marginaliserade lokstallar och lokverkstäder behölls i malpåse, och tillfördes extra utrustning, för att kunna ta över lokunderhållet om Hagalund, Sävenäs, Boden, Nässjö etc skulle bombas. Rimbo, av alla, var tex ett sådant. Enköping, Uppsala, Sala också. Nån annan får fortsätta den uppräkningen, om nån annan vill.

Träslipers och rälsmateriel (31, 34, 41 och 43 kg/m, liksom redskap och gubbar, fanns i parti och minut på mängder av platser i landet.

Idag är tekniken helt annorlunda, så de forntida åtgärderna är inte längre varken aktuella eller möjliga. Idag handlar det nog mera om kompetens och mandat.

Om broarna över Höje å söder om Lund en dag skulle sloka lite pga små gröna män och rejält med semtex eller liknande, hur agerar organisationen då? Är det övat, som ren salsövning eller åtminstone över en balja kaffe i fikarummet? De broarna är väl dessutom numera betongbroar vill jag minnas? Spretande armeringsjärn och sprucken betong försvårar ju återställande, svårsvetsat typ, men det ligger kanske nya spann en bit bort?

Man behöver ju inte heller vara så pessimistisk att man utgår från att behovet uppkommer genom krigsåtgärder. Tjörnbron rasade utan sådana.

[Axel L]

Jag hoppas att Trafikverket aldrig någonsin måste bevisa att de också klarar av att laga krigsskadade broar fort!

Aldrig!

Trafikverket kommer troligtvis få möjlighet att öva på denna förmåga vid händelser av mindre alvarlig art som kan få likartade effekter på anläggningen. Detta kan inkludera allt från urspårningar, bränder (ex. Hässleholmsbranden), naturkatastrofer eller andra tänkbara händelser av liknande art.

Hälsningar
Axel L

[BD]

En annan projekterings- och konstruktionsaspekt är att fortfarande finns nog en del nitade broar kvar i bruk. Jag tvivlar på att kompetensen i landet på att nita stora konstruktioner är särskilt stor, vad beträffar numerären. Nu blir det nog svetsat istället, och då är vi framme vid ingenjörsfrågorna igen. Det finns ju beräkningsprogram och dugliga konstruktörer i viss/stor mängd, och komputoriserade beräkningsprogram också. Frågan är nog mest hur erfarenheterna är att anpassa konstruktionsarbetet till reparation snarare än nykonstruktion?

Då får man göra som är gjort med Forsmobron, byta ut naglarna mot skruv.

[Waxholm - Rindö järnväg.]

Var det inte någonstans över Göta kanal som man satte in en bilfärja när man behövde en provisorisk bro Har för mig att det fattades några decimeter så körsträckan blev nästan lika med noll.
Annars när jag gjorde lumpen var jag med om att bygga en provisorisk bro. Vet inte om det var Sj eller militären som ägde bron. Tog inte många timmar att lägga sektionerna på plats men det som tog tid och var lite struligt var att passa ihop hålen och få in de dm tjocka bultarna. Tror att vi väckte halva bygden när vi med släggor bankade i bultarna. Vi hade en nyutbildat befäl som gapade och skrek på oss för vi ville bygga bron på vårt vis och han ville att vi skulle bygga bron efter hanns råd men vi kom fram till att alla killar som hade tjejkompisar borde vara skickligast på att få in bulten i hålet. Vi hade skitkul hela regniga natten men vårt befäl fick vi skicka till sjukan när han bröt ihop och blev hysterisk.
Kanske någon som harbilder på Svenska provisoriska broar? Eller om det finns några klipp på youtub, gärna med några salongsberusade bassar. Själv gjorde jag lumpen på den tiden då man fick kompaniförbud om man hade något starkt i ryggsäcken.

[Bengt Larsson]

Det är krigsläge.
I nödläge får man till och med inom EU göra stora genvägar, typ ringa runt lite och fråga om vilka möjligheter leverantörer har, och direktupphandla på löpande räkning en nybyggnad av bron inklusive projektering.
Eftersom det är en reparation av en gammal bro behöver man inte projektera så mycket, utan riva den gamla och bygga en ny på existerande fundament.
Tjörnbron rasade 1980 och nybyggdes klar inom 1½ år. Då hade man kört genvägar såsom muntligt godkännande av finansiering och påskriven direktupphandling innan formellt finansieringsbeslut fanns.

Ukraina är inte med i EU och följer inte EU-direktiv 2014/25/EU om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
De kan strunta i samråd med fastighetsägare och miljökonsekvensbeskrivning och domstolsprocess mot naturvårdsverket och sådant.

Det gäller en reparation av skadad järnvägsanläggning.

Jag utgår från att till och med i Sverige, kan man vid nedriven kontaktledning eller skadade slipers pga urspårning,

starta reparation genast och direktupphandla ev leverantörer,

utan att behöva göra en ny bullerutredning, artinventering, miljökonsekvensbeskrivning uppdaterad till dagens regler, godkännande av dessa, domstolsprocess mot naturvårdsverket, bygga bommar på alla närliggande plankorsningar med mera.

[körsbär]

Om broarna över Höje å söder om Lund en dag skulle sloka lite pga små gröna män och rejält med semtex eller liknande, hur agerar organisationen då? Är det övat, som ren salsövning, eller åtminstone över en balja kaffe i fikarummet?

Broarna över höje å är av olika konstruktion.
Pelarna och själva bron är gjutna i ett stycke i den gamla bron.
I den nybyggda bron är själva bron upplagd på pelarna.
Varför har man gjort så ? Vilken är lättast att reparera ?

En brokonstruktion som snabbt kan byggas i krig (om pelarna är hela) går under namnet "Bailey Bridge"

[BD]

Broarna över höje å är av olika konstruktion.
Pelarna och själva bron är gjutna i ett stycke i den gamla bron.
I den nybyggda bron är själva bron upplagd på pelarna.
Varför har man gjort så ? Vilken är lättast att reparera ?

En brokonstruktion som snabbt kan byggas i krig (om pelarna är hela) går under namnet "Bailey Bridge"

Tror även att det finns en tysk och en österrikisk krigsbrokonstruktion. Möjligen kallas en av dem Roth Waagner Lär även finnas en svensk krigsbrokonstruktion som kanske även den har ett namn.

Länk

[Jonas Lind]

...Kanske någon som harbilder på Svenska provisoriska broar? ..

Jodå.

[Göran Kannerby]

Bron till höger ser förkrympt ut i jämförelse.