Som stor entusiast för mat på tåg saknade jag erfarenheter av Snälltågets restaurang. Den bristen i mitt CV ville jag klara av i går. Det blev en resdag något utanför rutinerna.
I den gamla banhallen, numera rikets största vänthall, möttes jag till min häpnad av denna anblick:
.
Även bortsett från syftet med den tänkta resdagen skulle knappast något kunna reta nyfikenheten mer.
En meddelsam väktare nära vagnen kunde berätta att det rörde sig om ett marknadsföringsjippo som till råga på allt pågått alltsedan torsdag i förra veckan. De som inträdde i vagnen erbjöds att utan kostnad äta fyra rätter på fyra minuter! Det hela handlade om lansering av fyra restauranger i den nyöppnade s.k. foodcourten i hallens norra ända. Den lockande fyrarättersmenyn serverades dock inte före klockan 11 och Snälltågets avgångstid var redan kl 09.34. Vad värre var, jag kunde snopet konstatera att tisdagen råkade vara sista dagen i den ovanliga promoveringsaktionen.
Uppe på spår 12 noterade jag till min förvåning att i stället för Snälltåget stod göteborgståget 10427 med ordinarie avgång 09.16 kvar. Strax annonserades att Snälltåget i stället var att vänta på spår 11. Ett anmärkningsvärt stor antal människor vände och gick över på andra sidan av samma perrong. När så 10427 plötsligt avgick norrut väcktes min nyfikenhet för andra gången denna morgon.
Nåja, alla trogna PV-följare vet ju redan vad som hade hänt, men långt ifrån min hemdator var jag lyckligt ovetande om den "naturhändelse" som inträffat någonstans mellan "Flemingsberg och Södertälje Centrum" som Järda uttryckte saken.
På spår 11 nalkades samtidigt tåg 3941, Snälltåget mot Malmö, med Loket Loket Loket i spetsen.
Denna tisdag bestod tåget av endast tre resandevagnar och, viktigast av allt, en restaurangvagn. Men hur skulle det gå? Vi skulle knappast kunna förväntas gå över Västerås som tydligen blivit 10427:s öde. Min gissning att vi skulle släppas fram på pendeltågsspåren mellan Flemingsberg och Södertälje Hamn visade sig besannas. Med bara c:a tio minuters försening kunde vi glida förbi för att åter hamna på stambanan i höjd med Järna.
Dagen var tänkt att tillbringas tillsammans med en känd PV-profil. Denne hade tyvärr ringt och anmält förhinder tidigt samma morgon. En annan, nästa lika känd PV-profil, dök emellertid oväntat upp på Centralen, som den tilltänkta restaurangstudien behövde inte göras i ensamhet.
Restaurangvagnen utgjordes av en av Snälltågets tre ombyggda vagnar med den tyskklingande littereringen WRbmz.
Någonstans mellan Linköping och Mjölby konstaterade jag och min oväntade färdkamrat att det kunde vara dags att proväta Snälltågets Krogen Krogen Krogen. En enda måltid alltså, men här är min bedömning.
Utbudet av mat är hyfsat brett. Priserna är mycket modesta. Dricka och godsaker erbjuds ymnigt. Bland annat flera sorters goda ölsorter, inklusive weissbier av märket Paulaner.
Jag valde maträtten med det högsta priset: pannbiff med potatismos, lingonsylt och ärter, samt några salladsblad och ett par körsbärstomater. Pris 110 kr. Pannbiffen var överraskande smaklös, moset var av pulver, lingonsylten var snålt tilltagen och grönsakerna var mycket ledsna. De måste ha legat framme länge.
Fördelar:
WRbmz är byggd som en riktig restaurangvagn med två bordsrader med fyra platser vid varje. Varje bord är försett med en trevlig liten lampett. Entrédörrarna är de välkomnande tyska dubbeldörrarna. Alltså de där ni vet som med ett enkelt tryck på handtaget delar sig åt båda sidor.
Nackdelar:
Maten tillreds i elektronugn. Trots det breda sortimentet har inget utrymme getts för någon riktigt attraktiv vuxenrätt. Jag bortser alltså från pannkakorna åt barnen. Maträtterna serveras med träbestick av sprödaste sort. Eleganta drycker serveras i plastmuggar.
Sammanfattningsvis:
Jag rekommenderar inte Krogen Krogen Krogen till någon som är intresserad av att kombinera sin resa med en trevlig matupplevelse. Men för all del, ta en bärs eller en vinare i en attraktiv vagnmiljö.
Maten till trots kan Snälltåget med sina nya vagnar rekommenderas. Vagnarna är bekväma och de får framföras i 200 km/h. Sveriges snabbaste loktåg. Jag vet inte om vi var riktigt uppe i den farten, men det kan inte ha varit långt ifrån mellan Gnesta och Katrineholm. På Östgötaslätten kändes det också som att det gick undan. Det var kul, även om man saknade bankningen då ölflaskan började vandra över bordet.
Ursprungligen postat av Hasse Hagberg
