Lokaförarens arbetsmiljö

[X1000]

Har ibland funderat på lokförarens arbetsmiljö, och hur det bord där föraren kör tåget är utformat. I äldre lok ser det ut som att det sista man tänkte på var föraren. Någonstans i ett virrvarr av grejer skall det oxå sitta en människa. Värst är nog de amerikanska dieselloken. Men även Svenska äldre maskiner som Ma, RAPID mfl är ytterst primitiva. Miljön är inte heller sällan ganska smutsig och sliten. En hel del äldre maskiner är ju faktiskt fortfarande i drift, och förarmiljön har i TMY har kritiserats av haverikommisionen för bla bristande sikt- och ljudförhållanden.

Även lite modernare maskiner som Rc förefaller mycket industriella i sin utformning. Jag kanske missar något här, kanske är det så att miljön ska vara primitiv och robust, men det är ju samtidigt någons dagliga arbetsplats med långa arbetspass, så det vore naturligt att skapa en så bra och bekväm miljö som möjligt, tex ljudisolering, komfortvärme/kyla, toalett mm. Lok är inga billiga saker, så det känns väldigt konstigt att spara på just detta. Har även funderat på varför det inte finns någon "överlevnadscell" dvs ett utrymme där föraren kan ta skydd i samband med överhängande fara. I en farlig situation verkar det som att föraren skall kasta sig av i farten eller ta skydd i maskinrummet och sedan hoppas på det bästa.

Om man tittar på miljön i Vectron nedan så finns det mycket att fundera på. Färgsättning, reglageplacering, bordets form mm mm. Har även kikat på det grafiska gränssnittet för ERTMS och om det är det bästa man kan få fram 2020 för de pengar det kostar, så verkar det inte som att man kommit hela vägen. Jag inser såklart att lokförare är proffs med särskild utbildning som förstår systemet, men det skulle kunna göras så mycket snyggare.

Rd2 är nog det lok som enligt mig ser bäst ut i detta avseende, även om jag inte kan förstå varför ATC panelen inte integreras med bordet, utan ligger som en låda utanpå. Ser väldigt konstigt ut, med det kanske fyller någon funktion, möjligen att de skall kunna avlägsnas enkelt när ERTMS tar över ATC.

Är detta med förarmiljö något som öht diskuteras när nya fordon tas fram, eller är det mest ett nödvändigt ont? Moderna lastbilar har kommit mycket långt inom detta område, det är konstigt att lokförarens miljö inte är lika omtänksam.

Förarplats Rd2

https://www.jarnvag.net/images/bild/...082_2012FH.jpg

Förarplats i EMD DDA40X



Foto: wikipedia

Förarplats Vectron



Foto: Railcolornews

[Ulf Broman]

Rd2 är nog det lok som enligt mig ser bäst ut i detta avseende, även om jag inte kan förstå varför ATC panelen inte integreras med bordet, utan ligger som en låda utanpå. Ser väldigt konstigt ut, med det kanske fyller någon funktion, möjligen att de skall kunna avlägsnas enkelt när ERTMS tar över ATC.

Ett par närliggande undringar om ATC, som jag hoppas någon kan ha svar på:

1. ATC-panelen/lådan, den har väl alltid sett ut så där (även innan ATC-2)? Exteriört alltså.
2. Har innehållet i ATC-panelen ändrats märkbart genom åren (nya kretsar, nya kort och sånt) eller är det samma prylar och kretskortsdesign inuti som tidigare?
3. När tillverkades den sista/senaste nya ATC-panelen?
4. När installerades den sista/senaste ATC-panelen? Dvs, det lok som senast fått en ATC-panel, var den panelen nytillverkad eller övertog man en befintlig från något skrotat fordon?
5. Behöver ATC-panelen stå luftigt (pga värmeutveckling) och det är därför den oftast (eller alltid?) står ovanpå allt annat framför föraren? Eller står den överst bara för att den lagts till i efterhand (eller bara för fordon för Sverige (och Norge))?

[Henke]

Som förare sedan mer än 40 år tycker jag att variationen i förarplatsernas utformning är en del av det som ger yrket lite krydda! I stället för sterila enformigt utformade arbetsplatser (som det dessvärre blivit i många tyska lok även moderna som 185 och Vectron) finns lite av varje och i ett yrke ger ju detta lite extra inspiration när man inte har samma saker att hantera varje dag eller tur. Samtidigt kan man konstatera att Rc loket och SJ/ASEA måste varit väldigt framsynta och före sin tid när man redan på 60 talet lyckades utforma en hyttmiljö som de flesta fortfarande tycker är bland de bästa!
Vad gäller Rd kan jag ju på sätt och vis hålla med men samtidigt har hytten blivit betydligt trängre än vad den var på Rc. Jag vill minnas att det fanns ett ombyggt Rc på prov där man behållit det mesta men byggt en ny instrumentpanel med delvis nya knappar och reglage samt gjort detta i svart färg ungefär som Rc 5/6.
GM loket på översta bilden ser ju ut som de flesta GM lok i nästan hela världen. Och jag tror att de flesta som kört Mx/My, T43 och liknande skulle klara av att manövrera även detta. Även i detta fall har ju de svenska tillverkarna stått sig väl då T44 som diesellok står sig väldigt väl vad gäller hyttmiljön! Jämför gärna de modernare trånga hytterna på en del lok som kommit hit skräckexemplet är väl T66!
Vad gäller ATC panelen så har den sett likadan ut. Däremot är den uppdelad i 2 delar på vissa lok.

[X1000]

Som förare sedan mer än 40 år tycker jag att variationen i förarplatsernas utformning är en del av det som ger yrket lite krydda! I stället för sterila enformigt utformade arbetsplatser (som det dessvärre blivit i många tyska lok även moderna som 185 och Vectron) finns lite av varje och i ett yrke ger ju detta lite extra inspiration när man inte har samma saker att hantera varje dag eller tur. Samtidigt kan man konstatera att Rc loket och SJ/ASEA måste varit väldigt framsynta och före sin tid när man redan på 60 talet lyckades utforma en hyttmiljö som de flesta fortfarande tycker är bland de bästa!
Vad gäller Rd kan jag ju på sätt och vis hålla med men samtidigt har hytten blivit betydligt trängre än vad den var på Rc. Jag vill minnas att det fanns ett ombyggt Rc på prov där man behållit det mesta men byggt en ny instrumentpanel med delvis nya knappar och reglage samt gjort detta i svart färg ungefär som Rc 5/6.
GM loket på översta bilden ser ju ut som de flesta GM lok i nästan hela världen. Och jag tror att de flesta som kört Mx/My, T43 och liknande skulle klara av att manövrera även detta. Även i detta fall har ju de svenska tillverkarna stått sig väl då T44 som diesellok står sig väldigt väl vad gäller hyttmiljön! Jämför gärna de modernare trånga hytterna på en del lok som kommit hit skräckexemplet är väl T66!
Vad gäller ATC panelen så har den sett likadan ut. Däremot är den uppdelad i 2 delar på vissa lok.

Jag förstår. Och att Rd2 är trång framgår tydligt, det i sig borde vara ett problem. Samtidigt är det bra med mindre volym för att få effektiv a/c. För er lite äldre förare kan jag förstå tjusningen med lite mer hantverksmässig förarmiljö, men hur är det för de yngre? Bidrar inte en bättre arbetsmiljö till att göra det lättare att rekrytera och behålla förare?

Om nu automatiska koppel, skivbromsar och ERTMS blir standard, i kombination med intressantare förarmiljö, så skulle det kunna förändra yrket ganska radikalt i den meningen att arbetsintensiva och smutsande moment försvinner.

Förarmiljö i autonomt shinkanen tåg



Foto: japantimes.com

[Henke]

jo det kan säkert stämma. Men hitills har det ju inte varit problem att locka folk till yrket snarare tvärs om! Däremot har ju bakgrunden hos de som söker och utbildas förändrats totalt. På 80 talet var det dels internrekryterade inom SJ främst folk från växlingsarbete och bussförare. Externrekryterade hade nästan alla bakgrund som bilmekaniker eller elektriker. När SJ gjorde stora neddragningar i början av 90 talet och sa upp lokförare sas det lite skämtsamt att vi får väl öppna bilverkstad och elfirma. Några gick faktiskt tillbaka till sina gamla jobb och blev kvar. Den generationen uppskattar nog den arbetsmiljö som du beskriver som smutsande och arbetsintensiv men ungdomars intresse och fritidssysslor har ju också förändrats från att meka med mopeder och bilar till att hålla på med datorer. Problemet med järnvägsfordon och förarmiljön är att livslängden ofta är 40-50 år vilket sätter krav på både arbetsmiljön och de som ska jobba med fordonen. Och än en gång måste man säga att Rc och T44 var väldigt före sin tid då de fortfarande känns helt okej. Har också varit uppe i hytter på olika lok utomlands och Rc/T44 känns väldigt moderna jämfört med det mesta i samma ålder!

[Arne]

Jag förstår. Och att Rd2 är trång framgår tydligt, det i sig borde vara ett problem. Samtidigt är det bra med mindre volym för att få effektiv a/c. För er lite äldre förare kan jag förstå tjusningen med lite mer hantverksmässig förarmiljö, men hur är det för de yngre? Bidrar inte en bättre arbetsmiljö till att göra det lättare att rekrytera och behålla förare?

Om nu automatiska koppel, skivbromsar och ERTMS blir standard, i kombination med intressantare förarmiljö, så skulle det kunna förändra yrket ganska radikalt i den meningen att arbetsintensiva och smutsande moment försvinner.

Förarmiljö i autonomt shinkanen tåg



Foto: japantimes.com

Vad menar du med "...autonomt shinkanen tåg"? (Se min blåmarkering i ditt textinlägg ovan)

[Anders.o93]

Vad menar du med "...autonomt shinkanen tåg"? (Se min blåmarkering i ditt textinlägg ovan)

https://english.kyodonews.net/news/2...-to-media.html

[Bobo L]

https://english.kyodonews.net/news/2...-to-media.html

Vad betyder ordet "autonom", och framför allt, är det rätt uttryck för ett fjärrstyrt tåg? Min vän Google: https://www.google.se/search?q=auton...client=gws-wiz



Tåget ifråga spakas ifrån en kontrollcentral på annan plats. "The E7-series train was piloted remotely from a control center."

Var fattas de sekundoperativa besluten om tågets framförande? Gör tåget det själv (autonomt) eller är det en operatör som fjärrstyr tåget?

Den länkade artikeln skriver: "The E7-series train was piloted remotely from a control center.", vilket jag tolkar som att tåget ifråga leds ifrån en kontrollcentral på annan plats.

[X1000]

Vad betyder ordet "autonom", och framför allt, är det rätt uttryck för ett fjärrstyrt tåg? Tåget ifråga spakas ifrån en kontrollcentral på annan plats. "The E7-series train was piloted remotely from a control center."

Var fattas de sekundoperativa besluten om tågets framförande? Gör tåget det själv (autonomt) eller är det en operatör som fjärrstyr tåget?

Den länkade artikeln skriver: "The E7-series train was piloted remotely from a control center.", vilket jag tolkar som att tåget ifråga leds ifrån en kontrollcentral på annan plats.

Man får nog se det som en utvecklingsfas, där målet är autonomi eller semiautonomi. Det har ju visat sig tidigare att passagerare inte är helt bekväma när det saknas förare. På bilden kan man se en tillfälligt monterad ”låda” som troligen är till för att föraren skall kunna ta över kontrollen om så skulle behövas.

I Sverige öppnar troligen införandet av ertms för liknande lösningar.

[Herrolsson]

Som förare sedan mer än 40 år tycker jag att variationen i förarplatsernas utformning är en del av det som ger yrket lite krydda! I stället för sterila enformigt utformade arbetsplatser (som det dessvärre blivit i många tyska lok även moderna som 185 och Vectron) finns lite av varje och i ett yrke ger ju detta lite extra inspiration när man inte har samma saker att hantera varje dag eller tur. Samtidigt kan man konstatera att Rc loket och SJ/ASEA måste varit väldigt framsynta och före sin tid när man redan på 60 talet lyckades utforma en hyttmiljö som de flesta fortfarande tycker är bland de bästa!
Vad gäller Rd kan jag ju på sätt och vis hålla med men samtidigt har hytten blivit betydligt trängre än vad den var på Rc. Jag vill minnas att det fanns ett ombyggt Rc på prov där man behållit det mesta men byggt en ny instrumentpanel med delvis nya knappar och reglage samt gjort detta i svart färg ungefär som Rc 5/6.
GM loket på översta bilden ser ju ut som de flesta GM lok i nästan hela världen. Och jag tror att de flesta som kört Mx/My, T43 och liknande skulle klara av att manövrera även detta. Även i detta fall har ju de svenska tillverkarna stått sig väl då T44 som diesellok står sig väldigt väl vad gäller hyttmiljön! Jämför gärna de modernare trånga hytterna på en del lok som kommit hit skräckexemplet är väl T66!
Vad gäller ATC panelen så har den sett likadan ut. Däremot är den uppdelad i 2 delar på vissa lok.

Såhär är det ju överallt! Jag jobbade på ett lager tidigare i mitt liv. Där fanns tre olika "typer" av truckar gällande reglage och liknande. Några ville bara köra de älsta med långa spakar, några ville bara köra de nyaste med 2-3 cm långa "joysticks". Vissa tyckte om de "mellangamla" för det var dom som var nya när dom hade börjat.

Jag och några med mig tyckte det var kul att variera! Att lyfta 5 ton koppar med en truck från 70-80 talet utan servo var ett bra arbetspass samtidigt som det var rätt skönt att ha en god ergonomi i de nya truckarna.

Samma sak har jag hört av de lokförare jag pratat med. Vissa älskar de nya "plastraketerna" som tex X61(Pågatågen) medan vissa aldrig vill sätta sig i ett lok tillverkat efter murens fall.

[Ohlzzon]

Ett par närliggande undringar om ATC, som jag hoppas någon kan ha svar på:

1. ATC-panelen/lådan, den har väl alltid sett ut så där (även innan ATC-2)? Exteriört alltså.
2. Har innehållet i ATC-panelen ändrats märkbart genom åren (nya kretsar, nya kort och sånt) eller är det samma prylar och kretskortsdesign inuti som tidigare?
3. När tillverkades den sista/senaste nya ATC-panelen?
4. När installerades den sista/senaste ATC-panelen? Dvs, det lok som senast fått en ATC-panel, var den panelen nytillverkad eller övertog man en befintlig från något skrotat fordon?
5. Behöver ATC-panelen stå luftigt (pga värmeutveckling) och det är därför den oftast (eller alltid?) står ovanpå allt annat framför föraren? Eller står den överst bara för att den lagts till i efterhand (eller bara för fordon för Sverige (och Norge))?

1. Korrekt. Endast mjukvaran ändrades till ATC2.

2. Utan att vara helt säker måste det ha nytillverkats ATC ganska långt fram. Både ATSS och ABB. X40:s ATSS ser nya ut pga bland annat tumhjulens typsnitt. ABB:s sitter ju i Regina.

3. Pass.

4. En ren gissning. Gravita-loken torde ligga ganska bra till. Om de nu inte har ETCS.

5. Troligen inte särskilt luftigt. Det finns varianter som är inbyggda i förarbordet som t.ex. Y2. Y2 har för övrigt en delad ATC-panel där det sitter en del på var sidopanel på förarbordet.

[JDS]

2. Utan att vara helt säker måste det ha nytillverkats ATC ganska långt fram. Både ATSS och ABB. X40:s ATSS ser nya ut pga bland annat tumhjulens typsnitt. ABB:s sitter ju i Regina.

Att panelen ser nytillverkad ut betyder ju i och för sig inte att ATC-utrustningen är det. Såna där tumhjul blir lite söndersnurrade med åren och så länge de tillverka(de)s är det ju billigt att göra nya paneler. Sen är det ju möjligt att hela utrustningen är ny på X40 ändå men ett snabbt överslag över skrotade fordon säger mig att det är fullt möjligt att de är begagnade.

[Ohlzzon]

Att panelen ser nytillverkad ut betyder ju i och för sig inte att ATC-utrustningen är det. Såna där tumhjul blir lite söndersnurrade med åren och så länge de tillverka(de)s är det ju billigt att göra nya paneler. Sen är det ju möjligt att hela utrustningen är ny på X40 ändå men ett snabbt överslag över skrotade fordon säger mig att det är fullt möjligt att de är begagnade.

De har sett likadana ut rakt över sedan X40:s leverans. Dessutom skiljer de en aning i håltagningen för displayerna.

[Mattias C]

Går det att säga någon punkt när normen försköts från "mekanisk verkstad" till "kontor"?

[X1000]

Går det att säga någon punkt när normen försköts från "mekanisk verkstad" till "kontor"?

Denna sida har några exempel på förarmiljöer.

Tycker att det finns några tydliga drag, och den mekaniska verkstaden tycker jag överges med Rc5/6. Sedan är det en övergångsperiod till ER1 och Mb där man, särskilt i ER1, kan se att någon verkligen tänkt till på förarmiljön. Mb har en intressant blandning av analogt och digitalt, men ATC panelens placering är verkligen udda. Varför är den inte integrerad i instrumentbrädan? Är det så att det är enklare att hantera tumhjulen om lådan är "fri" och inte inbyggd? Kan det oxå vara så att när ATC slopas, skall man inte behöva göra så stora ingrepp, utan bara lyfta bort lådan?



Foto: Green cargo

[Mattias C]

Denna sida har några exempel på förarmiljöer.

Tycker att det finns några tydliga drag, och den mekaniska verkstaden tycker jag överges med Rc5/6. Sedan är det en övergångsperiod till ER1 och Mb där man, särskilt i ER1, kan se att någon verkligen tänkt till på förarmiljön. Mb har en intressant blandning av analogt och digitalt, men ATC panelens placering är verkligen udda. Varför är den inte integrerad i instrumentbrädan? Är det så att det är enklare att hantera tumhjulen om lådan är "fri" och inte inbyggd? Kan det oxå vara så att när ATC slopas, skall man inte behöva göra så stora ingrepp, utan bara lyfta bort lådan?

Foto: Green cargo

Det ser ju inte ut att finnas mycket ledig plats på själva panelytan som väl är av någon standard för fordonet eller kan man när man köper ett lok få olika mycket extrautrymme för nationell utrustning?

[banarne]

särskilt i ER1, kan se att någon verkligen tänkt till på förarmiljön.

Kör du dessa? Jag språkade en stund med en förare på MTR nyligen som inte var imponerad över förarmiljön. Jag frågade varför och han svarade att både ergonomi och ljudnivå var stora problem.

[X1000]

Kör du dessa? Jag språkade en stund med en förare på MTR nyligen som inte var imponerad över förarmiljön. Jag frågade varför och han svarade att både ergonomi och ljudnivå var stora problem.

Nej. Jag har ingen sådan erfarenhet. Jag reflekterar bara på det jag ser. Med ER1 så kikade jag lite i detta underlag, där man tagit hänsyn till just dessa faktorer.

Sen är det inte alltid det blir som man tänkt sig, och om det är som du säger med miljön i ER1, så stärker det min teori om att förarens miljö inte är särskilt prioriterad för dem som konstruerar järnvägsfordon.

[Göran Kannerby]

Denna sida har några exempel på förarmiljöer.

Tycker att det finns några tydliga drag, och den mekaniska verkstaden tycker jag överges med Rc5/6. Sedan är det en övergångsperiod till ER1 och Mb där man, särskilt i ER1, kan se att någon verkligen tänkt till på förarmiljön. Mb har en intressant blandning av analogt och digitalt, men ATC panelens placering är verkligen udda. Varför är den inte integrerad i instrumentbrädan? Är det så att det är enklare att hantera tumhjulen om lådan är "fri" och inte inbyggd? Kan det oxå vara så att när ATC slopas, skall man inte behöva göra så stora ingrepp, utan bara lyfta bort lådan?

Varför göra sig omaket att "bygga in" panelen? Även om det går att "lyfta bort" den senare och få utrymmet ledigt så känns inte det optimalt.

[Mattias C]

Varför göra sig omaket att "bygga in" panelen? Även om det går att "lyfta bort" den senare och få utrymmet ledigt så känns inte det optimalt.

För att det inte ska se ut som ett hobby-bygge? För att det ska vara lättare att hålla rent?