Föregående avsnitt finns här:
Dag 1, del 1
Dag 1, del 2
Dag 2, del 1
Dag 2, del 2
Dag 3, del 1

Och här är en länk till en karta över området



Vi gav oss iväg till lokstationen Dresden-Altstadt, sydväst om Hauptbahnhof, där delar vid den tiden utnyttjades av Verkehrsmuseum Dresden för förvaring av bevarade lok. Där firades under lördagen och söndagen den tredje ångloksfesten (3. Dampflokfest), där man visade upp de gamla lok som var placerade där, en del besökande lok samt att även några av Plandampf-loken passerade förbi. Här ser vi det stora lokstallet, med många lok och åskådare.
Ångloken är från vänster 89 6009, 86 1001, 24 004, 58 261 (byggt 1921, av preussiska typen G12) och 58 3047 (byggt 1920 av typ G12 och moderniserat 1961). (Hans)



På vändskivan står lok 24 004, ett enhetslok av typ 24 för persontåg byggt 1928, med 15 tons axeltryck. Till vänster ser vi 120 338 och 86 1001. (Ulf)



Till vänster ser vi 50 849 som är ett enhetslok av typ 50 för godståg byggt 1941, axelföljd 1'E. Till höger ser vi ett av Plandampfloken, 03 1010. (Hans)



De visade även upp några äldre ellok, detta tredelade ellok av typ E77, 1880 kW, byggt 1925 för godstågstjänst (Hans)



Från vänster E94 056, i väst senare littera 194 hos DB, och i öst 254 hos DR, och kallad den tyska krokodilen. Byggdes 1942 för godståg, och det finns visst fortfarande ett lok av typen i trafik hos ett mindre godstrafikföretag. Sedan E95 02 som byggdes 1928 för godståg, och sist bör det vara snälltågsloket DB 103 188, av typ E03 (= 103), byggt i början av 1970-talet. (Ulf)



Ett persontågslok 38 1182. Preussiska statsjärnvägarna lät från 1906 och framåt bygga nästan fyra tusen lok av typen P8, axelföljd 2'C. Flera dimensioner hos denna lyckade loktyp kom att användas när SJ konstruerade B-loken, även om utseendet inte är snarlikt. När länderbanorna på 1920-talet slogs ihop till DRG kom loken (tillsammans med andra liknande lok) att ingå i Baureihe 38. Det här loket byggdes 1910 och avställdes 1969, och lämnades 1971 över till Verkehrsmuseum Dresden. (Hans)



Till vänster snälltågslok typ 17, byggt som en preussisk S10.1 år 1913, och fick vid DR beteckningen 17 1055. Axelföljd 2’C och sth 120 km/h.
Till höger växelloket 92 506 typ 92, byggt som en preussisk T13 år 1910. (Ulf)



Den gamla elmotorvagnen var märkt ET 188 521, byggdes 1930 för Schleizer Kleinbahn i Thüringen. Banan förstatligades 1949 och eldriften lades ner 1969. Motorvagnen har resgodsavdelning och resandeavdelning. Släpvagnen bör vara EB 188 514, byggd samma år. De tillhör nu Eisenbahnmuseum Dresden. (Hans)



Man kunde få åka med ånglok 89 6009 en kort sträcka också. De gamla 89-loken byggdes som tanklok, men det f d preussiska T3-loket 89 6009 (som byggts 1902) fick av någon anledning en tender på 1950-talet. (Ulf)



Lokstationen fungerade trots alla besökare som gick omkring samtidigt som lokstation, här är det ett av loken som kolas. (Hans)



Ett godstågslok av typ 86, ett enhetslok för godståg byggt 1928, med 15 tons axeltryck. Till vänster en 120, fd V 200, kallad ”Taigatrommel”. (Ulf)



När vi sätt oss mätta på loken, så gick vi bort till Dresden Hbf (Hauptbahnhof), och tittade på tåg ett tag. Vi ser i bakgrunden de 3 banhallarna, den vänstra och den högra är till för genomgående tåg (de söderut går i den högra, de norrut i den vänstra), medan den i mitten leder in till det jag kallat nordvästra säcken. Man ser ett antal ellok och några stycken diesellok, plus ett ångtåg som just startar från säcken. (Hans)



Här ser vi ångtåget när det kommit lite närmare, med lok 03 2204.
Det drar snälltåg D 457 mot Wrocław, samma tåg som vi såg första dagen i Löbau. (Ulf)



Sen begav vi oss till hängbanan (Schwebebahn) i östra Dresden för att åka och titta på den. Lik den som finns i Wuppertal, men i en lutning (Ulf).



Själva banan. (Hans)



Sen var det dags att äta middag, på Lößnitztalschänke i Radebeul, där vi drack det kända ölet Radeberger, som bryggs i Radeberg som ligger vid järnvägen, en bit öster om Dresden-Klotzsche. (Hans)