Kanske för att blått ljus syns sämre, när man gick över från rött till blåljus på utryckningsfordon fick man ofta fötstärka strömmatningen och lamporna drog mycket mer energi samtidigit som det syntes sämre.Ursprungligen postat av Råkan
Men det finns fler varianter, spårvägen har väl vitt sken i sina signaler och i ett annat inlägg framkom att vitt tidigare var för kör medans grönt var försiktigt.
Har A-signalerna monterats bort? Hur ser den blå signalen i så fall ut?
Kanske dags att lära även Swedac detta?
Eller så ska det läsas så att det finns SI-grundenheter för ett antal storheter, där enheterna som anges är just dessa SI-grundenheter? Det är annars lätt att läsa Swedacs föreskrift som att det är enheterna som är det centrala, inte storheterna. Förmodligen har de som redigerat Wikipedia också uppfattat det på det sättet.
Jag vill nog undvika termen "grundstorhet", SU-systemet baseras ju på enheter, inte storheter. Däremot kan man självklart tala om de storheter som avser SI-systemets grundenheter.
Och det var felaktigt av mig att tala om temperatur som enhet.
Senast redigerat av Göran Kannerby den 2021-12-29 klockan 19:52:33.
Den visar blott ett gult "A".
Det säger inte att blått syns sämre, men med de lampor som användes så blev verkningsgraden för blått ljus betydligt sämre, dvs mindre mängd ljus per watt vilket man fick kompensera med högre effekt. Hur synligheten påverkas av färgbytet säger jag däremot inget om.
Det påstås att järnvägarna införde röd färg för "stopp" och grönt för "varsamhet" eftersom dessa färger syntes bättre än t ex blått. Inom sjöfarten har man ju också sedan länge använt just rött och grönt. Som nämnts ovan var det med primitiva ljuskällor problem att få entydig visning av t ex gult och blått.
Problematiken med defekt färgseende var inte känd när järnvägssignalerna fick sina färger.
Blå färg / blått sken har av många järnvägsförvaltningar använts i betydelsen "växling förbjuden". I Bayern var det dock tvärtom. Detta behandlades nyligen i Järnvägshistoriskt forum https://www.jvmv2.se/forum/index.php...read&id=259486 En annan användning av blått sken är på enkelspåriga spårvägssträckor i Storbritannien; roterande blått sken visas vid otillåten stoppassage.
Senast redigerat av Gunnar Ekeving den 2021-12-29 klockan 21:44:17.
Att ERTMS/ETCS är ett mörker, ja det håller jag med om.
Angående synligheten på blått ljus så infördes blåljus i stället för rött på utryckningsfordon i Tyskland i samband med andra världskriget eftersom blått ljus p g a större spridning i luft blev svårt att se från flygplan. Blått ljus har alltså kortare siktbarhet.
Men i dagens miljö är blinkande blåljus betydligt bättre eftersom det tydligt skiljer sig från allt annat lysande och blinkande.
Jo, det är samma temperatur. Om du har ett föremål med en viss temperatur då emitterar det ljus med en viss färg. Du kan ange denna temperatur i Fahrenheit eller någon påhittad enhet om du får det för dig. Det är ingen naturlag att man använder just kelvinskalan, men den går hemskt bra att räkna med.
Tänkte väl! Blå avgångssignal lät lite udda.
It's the Law ... Falken's Law.
https://www.imdb.com/title/tt0056745/
Senast redigerat av Bengt Löfgren den 2021-12-30 klockan 05:35:47.
Innan glödlampor var det fotogenbelysning/rovoljebelysning och acetylenbelysning som gällde i signaler.
Vid fotogen/oljebelysning var det omöjligt att få blått ljus. Med acetylenbelysning hade det troligtvis lyckats.
Jag förstår att du menar ljus som inte är vitt utan som drar mera åt det röda hållet, till exempel på grund av ljuskällans låga temperatur. Men rödförskjutning brukar betyda något helt annat, nämligen ljus som fått sin våglängd förlängd på grund av dopplereffekten när ljuskällan avlägsnar sig i väldigt hög hastighet. Vanligen handlar det om stjärnor som är på väg bort från oss på grund av universums expansion.
10.42 in i denna video visas en polsk blå signal:
https://www.youtube.com/watch?v=qmGmYW2EeNU
Vad har den för betydelse?/Ulf
I Polen, liksom i en rad mellaneuropeiska och östeuropeiska länder, betyder ett blått fast sken i en ljussignal "stopp" för växling, eller "växling förbjuden". Från sådana ljussignaler visas "rörelse tillåten" för växling eller "växling tillåten" med ett vitt sken.
I Sverige finns det ingen signalinrättning som kan visa "stopp" för växling men inte för tågfärd. "Stopp" från en dvärgsignal (signalbild 'vågrätt') gäller både för växling och tågfärd. Det finns dock en signaltavla som innebär "stopp" för växling men inte för tåg, nämligen tavla 'gräns för växling'..
/up
Senast redigerat av Ulf Pålsson den 2022-01-02 klockan 20:33:49.
Innebär detta att ett tåg som passerar en trasig växlingsdvärg efter en huvudsignal i "Kör 80" måste stanna?
[detta = att dvärgsignal i signalbild "vågrätt" gäller både för växling och tågfärd]TTJ är enligt min uppfattning inte riktigt tydlig på den punkten.att ett tåg som passerar en trasig växlingsdvärg efter en huvudsignal i "Kör 80" måste stanna?
Under rubriken Släckt, otydlig eller felaktig dvärgsignal står det:
"En växlingsdvärgsgnal som är släckt eller som visar en otydlig eller felaktig signalbild ska jämställas med en växlingsdvärgsignal som visar "stopp".
Och under rubriken Betydelse vid tågfärd och spärrfärd står det, avseende en växlingsdvärgsignal:
"Signalen [d.v.s. "stopp", signalbild 'vågrätt'] får inte passeras utan medgivande av tågklareraren - - - -"
Detta synes ju vara självklart, så länge man kör med växling, eller med tågfärd i siktrörelse exempelvis efter igångsättning på utgångsplatsen eller efter ett stoppassagemedgivande.
Men, under rubriken Betydelse vid tågfärd och spärrfärd står det också:
"Växlingsdvärgsignaler längs en tågväg kan förväntas visa signalbild 'lodrätt' när föregående huvudsignal visade 'kör'",
vilket väl måste anses betyda att föraren inte behöver "leta" efter växlingdvärgsignaler när hen kör i säkrad rörelse efter en huvudsignal i "kör". Och om hen inte behöver leta efter dem, kan hen väl inte klandras för att ha missat att läsa av någon. Och därmed kan hen väl inte klandras för att inte ha stannat (eller ens försökt stanna) vid en växlingsdvärgsignal som är släckt eller visar en otydlig eller felaktig signalbild, kan jag tycka.
Det finns en särskild text för avvikelsefallet att en dvärgsignal -- trots att den står i en tågväg efter en huvudsignal i "kör" -- visar 'snett vänster' eller 'snett höger'. Då gäller att tåget om möjligt ska stannas före signaler och annars snarast möjligt därefter. Motsvarande text borde kanske också gälla signalbild 'vågrätt'. Men så är det alltså inte.
Man kanske tyckte att det räcker med regeln om oväntad stoppsignal vid säkrad rörelse i t ex modul 8HM, 4.2?
Lokstallet i Västerås västra har blå signaler vid portarna. Kan betyda att porten är stängd eller att man ska peta på eventuellt strömförande föremål med största försiktighet.
Behörigheter för att posta
Svara med citat