Resultat 1 till 14 av 14

Ämne: Snälltåget med extra lok baktill ?

  1. #1
    Passagerare
    Medlem
    feb 2018
    Inlägg
    127

    Snälltåget med extra lok baktill ?

    Såg snälltåget söderut passera strax öster om Linköping idag kl 11.27.



    Noterade att det fanns ett lok baktill med nedfällda strömtagare, vad var det frågan om för transport ?


  2. #2
    Passagerare
    Medlem
    feb 2018
    Inlägg
    2 499

    Sv: Snälltåget med extra lok baktill ?

    För att slippa rundgång (sparar tid).


  3. #3
    1. Klass Bernt Talbrants avatar
    Medlem
    nov 2017
    Inlägg
    979

    Sv: Snälltåget med extra lok baktill ?

    Citat Ursprungligen postat av Jan Bengtsson Visa inlägg
    För att slippa rundgång (sparar tid).
    Exakt - på grund av omledningar i båda ändar och därmed specialtidtabell hade man bara 20 minuters vändtid i Malmö på påskdagen.


  4. #4
    Passagerare
    Medlem
    nov 2017
    Inlägg
    272

    Sv: Snälltåget med extra lok baktill ?

    Å så lär det väl se ut när ombyggnaden av Getingmidjan drar igång också, om inget hänt den senaste tiden.


  5. #5
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    156

    Sv: Snälltåget med extra lok baktill ?

    De moderna elloken med 3-fas motorer är ju borstlösa och kan därför bara rotera med utan hänsyn till sträckans längd. Jag vet inte om kylsystemet är så uppbyggt att motorerna i så fall inte kan suga in snö och smuts från banan. På t.ex Rc-lok måste motorerna urkolas och skyddsplåtar monteras om loket ska transporteras overksamt en längre sträcka. Hur långt det får transporteras utan dessa åtgärder vet jag inte. Förr (på D-lokens tid) har jag för mig att 20 mil angavs.


  6. #6
    Passagerare
    Medlem
    feb 2018
    Inlägg
    468

    Sv: Snälltåget med extra lok baktill ?

    Citat Ursprungligen postat av PerLj Visa inlägg
    De moderna elloken med 3-fas motorer är ju borstlösa och kan därför bara rotera med utan hänsyn till sträckans längd. Jag vet inte om kylsystemet är så uppbyggt att motorerna i så fall inte kan suga in snö och smuts från banan. På t.ex Rc-lok måste motorerna urkolas och skyddsplåtar monteras om loket ska transporteras overksamt en längre sträcka. Hur långt det får transporteras utan dessa åtgärder vet jag inte. Förr (på D-lokens tid) har jag för mig att 20 mil angavs.
    Det gör inget om det kommer in snö i trefasmotorerna. Vad gäller Rc så är Rc6 själventilerade ......


  7. #7
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    156

    Sv: Snälltåget med extra lok baktill ?

    Varför skulle 3-fasmotorerna klara av att få in snö? Även om rotorn är kortsluten så finns det ju fortfarande en statorlindning som ska klara spänningar mot jord. Är lindningarna ingjutna på något sätt? Yrsnö har ju egenskapen att kunna tränga in på många ställen och smälter sedan när motorn är i drift.


  8. #8
    Passagerare Simon Bs avatar
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    818

    Sv: Snälltåget med extra lok baktill ?

    Det är väl så med moderna trefasmotorer att de är självventilerande, och därför är risken inte speciellt stor att det kommer in någon snö? Hur som helst så klarar de flesta nyare ellok enligt handhavandeboken att gå i transport obegränsade sträckor. Exakt hur man har löst det rent tekniskt är ingenting som föraren behöver vara närmare insatt i.


  9. #9
    Passagerare
    Medlem
    feb 2018
    Inlägg
    468

    Sv: Snälltåget med extra lok baktill ?

    Citat Ursprungligen postat av PerLj Visa inlägg
    Varför skulle 3-fasmotorerna klara av att få in snö? Även om rotorn är kortsluten så finns det ju fortfarande en statorlindning som ska klara spänningar mot jord. Är lindningarna ingjutna på något sätt? Yrsnö har ju egenskapen att kunna tränga in på många ställen och smälter sedan när motorn är i drift.
    Därför att dessa är isolerade och mycket motståndskraftiga mot fukt, inget konstigt med det. Har förekommit länge.


  10. #10
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    241

    Sv: Snälltåget med extra lok baktill ?

    Citat Ursprungligen postat av Peter Flink Visa inlägg
    Därför att dessa är isolerade och mycket motståndskraftiga mot fukt, inget konstigt med det. Har förekommit länge.
    Och motsatsen är väl att just kolborstarna/bryggorna är väldigt svåra, rent tekniskt, att isolera på motsvarande sätt. Själva lindningen i en likströms/allströmsmotor är det ingen isoleringsmässig skillnad på jämfört med en asynkronmotor.


  11. #11
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    302

    Sv: Snälltåget med extra lok baktill ?

    Citat Ursprungligen postat av Txp Visa inlägg
    Å så lär det väl se ut när ombyggnaden av Getingmidjan drar igång också, om inget hänt den senaste tiden.
    så fick jag då svaret på frågan jag ställde för ett par veckor sedan , om man kan vända loktåg vid Stockholm södra

    I sommar kör Snälltaget tre tåg dagligen Stockholm S - Malmö (all time high) (nattåget troligen inställt)
    källa: resrobot/tidtabeller tabell 81B , tabell 80A har ännu inte utkommit


  12. #12
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    2 673

    Sv: Snälltåget med extra lok baktill ?

    Citat Ursprungligen postat av GÅ_Fid Visa inlägg
    Och motsatsen är väl att just kolborstarna/bryggorna är väldigt svåra, rent tekniskt, att isolera på motsvarande sätt.
    Det handlar inte bara om isoleringen, det är även så att kolen i sig slits hårdare när motorn roterar utan att det går ström genom dem och detta skapar en massa koldamm som är elektriskt ledande och tenderar att orsaka rundslag (kortslutning) vid spänningssättning av motorn. Den fysikaliska förklaringen till detta fenomen kan jag inte redogöra för, men det verkar vara oomstritt att så är fallet.

    Citat Ursprungligen postat av GÅ_Fid Visa inlägg
    Själva lindningen i en likströms/allströmsmotor är det ingen isoleringsmässig skillnad på jämfört med en asynkronmotor.
    Eh... jo! Till att börja med så är fältlindningarna (statorn) inte likadant arrangerade, men framförallt saknar ju trefas asynkronmotorn såväl kommutator som egentliga ankarlindningar. Rotorn utgörs i stället av något slags aluminiumplåtar (ja det kan säkert vara andra metaller också) som bildar kortslutna slingor som dels är mycket mer fysiskt hållbara, dels saknar de känsliga anslutningarna till den oskyddade kollektorn som inte finns. Så nog är det skillnad alltid!


  13. #13
    Passagerare Ohlzzons avatar
    Medlem
    feb 2018
    Inlägg
    1 247

    Sv: Snälltåget med extra lok baktill ?

    Även om saken rent tekniskt diskuteras längre ner kan det vara värt att notera att hos SJ skall om möjligt transportlok vara verksamt med påslagna ventilatorer. Därmed inte sagt att det gäller hos andra operatörer.


  14. #14
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    241

    Sv: Snälltåget med extra lok baktill ?

    Citat Ursprungligen postat av JDS Visa inlägg
    Det handlar inte bara om isoleringen, det är även så att kolen i sig slits hårdare när motorn roterar utan att det går ström genom dem och detta skapar en massa koldamm som är elektriskt ledande och tenderar att orsaka rundslag (kortslutning) vid spänningssättning av motorn. Den fysikaliska förklaringen till detta fenomen kan jag inte redogöra för, men det verkar vara oomstritt att så är fallet.
    Helt enig! Det fenomenet är välkänt från alla typer av motorer/generatorer med kolborstar



    Citat Ursprungligen postat av JDS Visa inlägg
    Eh... jo! Till att börja med så är fältlindningarna (statorn) inte likadant arrangerade, men framförallt saknar ju trefas asynkronmotorn såväl kommutator som egentliga ankarlindningar. Rotorn utgörs i stället av något slags aluminiumplåtar (ja det kan säkert vara andra metaller också) som bildar kortslutna slingor som dels är mycket mer fysiskt hållbara, dels saknar de känsliga anslutningarna till den oskyddade kollektorn som inte finns. Så nog är det skillnad alltid!
    Ja, vist är det skilnader - men jag skrev "isoleringsmässigt". Jag tänkte mest på statorn - att lindningarna är lite olika arrangerade, och att det i 3-fasfallet faktiskt är tre lindningar som måste hållas isär påverkar, men i sak är det samma-samma. Lindningstrådar som skall utformas med isolering, där man vill ha mesta möjliga tråd/ström på liten yta, och isoleringen bara är till besvär - men helt nödvändig...

    Rotorn i en "vanlig" burlindad kortsluten asynkronmotor (obs att det finns asynkronmotorer med släpringar också - används för mjukstart om man inte har elektronik i pådragen) tillverkas förstås olika beroende på motorstorlek, men för mindre maskiner är det oftast en platsgjuten aluminium inuti rotorn av vanlig transformatorplåt.

    Aluminium har fördelen av skaplig elektrisk ledningsförmåga och relativt låg densitet/vikt, något som är viktigt i roterande enheter.

    Rotorlindningen ser alltså ut som ett antal aluminiumpinnar som går längs rotorn (så nära ytterkanten som möjligt), och i varje ände är de förbundna till en kortslutande ring - alla pinnarna sitter ihop elektriskt och mekaniskt.

    Den motorn fungerar genom att rotorn snurrar "långsammare" än synkront varvtal. Om man lindar en motor med 4 tydliga magnetpoler och matar in 50 Hz vid tre faser så skall synkront varvtal vara 25 rps / 1500 rpm. Men om man tittar på märkskylten på en sådan motor står det ofta varvtal 1460 rpm, vilket är vad motorn kommer att snurra med om den belastas med den effekt som är angiven, dvs full last.

    Skilnaden mellan varvet som magnetfältet från statorn snurrar med (1500 rpm) och det varv som rotorn snurrar med (1460 rpm) ger olika frekvens, och därför blir motorn som en transformator - Spänning kommer att uppstå i rotorlindningen, men eftersom den är kortsluten kommer det att gå en ström där, och den strömmen ger ett magnetfält vilket är vad som måste till för att statorn skall kunna få något "handtag" där den kan knuffa på rotorn.

    På samma sätt fungerar samma maskin lika bra som generator - bara det finns ett elnät att mata ut energin till!

    Samma exempelmotor som ovan, om man kopplar den till en ångmaskin, vattenturbin eller någon annan drivkälla, och ser till att varvtalet därifrån blir 1540 rpm (alltså 40 över 1500 i stället för 40 under som på märkskylten för motordrift), och samtidigt är ansluten till ett stumt elnät med 50 Hz, så kommer maskinen att mata ut sin märkeffekt i elnätet.

    Vad som görs i "moderna" motordrifter, typ i lok, är att med kraftelektronik omvandla elen från kontaktledningen till först likström (vid behov) och sedan till 3-fas växelström för motorerna. Vid den senare omvandlingen har man inom vissa gränser frihet att variera frekvensen, så att motorn matas med lite lagom högre frekvens än vad fordonets aktuella hastighet motsvarar, dvs motordrift, eller lite lägre frekvens när det skall bromsas.

    Sedan gäller det vid bromsningen att "likriktaren" kan omvandla och mata tillbaka ut på tråden, eller bränna överskottet i motstånd om det är mer lönsamt, eller nödvändigt för att kunna elbromsa även vid bortfall av kontaktledningsmatning.


Taggar för det här ämnet

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •