Så har vi kommit till USA:s östkust...
2017-05-18, dag 72
Från Albany, huvudstaden av delstaten New York, följer banan östra stranden av Hudsonfloden. Närmare New York delar Amtrak banan med Metro North-pendeltågen till den praktfulla Grand Central Station. Amtraks Empire Connection viker av från Metro North-banan strax norr om Manhattan, och går till stor del i tunnel till Amtraks New York Pennsylvanian Station, oftast bara kallad för Penn Station. Stationen ligger helt under jord och får endast trafikeras av elektriska tåg - därför är en kort snutt av Empire Connection elektrifierad med tredje skena 700 V DC. Amtrak har hybridlok av littera P32AC-DM för tågen på denna bana.
Penn Station används av Amtrak och av pendeltågssystemen New Jersey Transit och Long Island Railroad. Från gatuplanet finns det inte mycket att se, den historiska stationsbyggnaden revs 1963, och förutom spåren ligger även alla andra passagerarfaciliteter under jord (entrén är till höger i bilden under de amerikanska flaggorna). Pennsylvania Hotel ligger bra till om man reser till Penn Station, bara rakt över gatan.
2017-05-19, dag 73
Efter en cykeltur runt södra delen av Manhattan längs East River och Hudson River besökte jag High Line (mer utförlig på engelska). Det är en nedlagd del av West Side Line som faktiskt är förlängningen söderut av Amtraks Empire Connection, på vilken jag hade anländ till New York kvällen innan. Den är dels riven sedan länge, men en drygt 2 km lång del är omgjord till ett promenadstråk på viadukt sedan några år tillbaka.
Jag började i södra änden vid Gansevoort Street. Söder därom är viadukten riven och området överbyggt.
På många håll har man lämnat naturen som hade erövrat tillbaka banvallen orört på ena halvan av viadukten, medan man har byggt promenadväg på andra halvan.
Efter några minuter upplyste mig en vakt om att det var förbjudet att ens gå med cykel på High Line. På den bitvis lite grova beläggningen var det jobbigt att dra omkring cykeln hoppfälld, så jag lämnade High Line vid nästa nedgång.
Dit måste jag igen en annan gång, för nära norra änden (som jag missade) har man en fantastisk panoramavy över den enorma uppställningsbangården väster om Penn Station.
Det var småningom redan dags för mig att lämna New York, för jag hade stämt en träff i Boston samma kväll. Och jag fick ju inte åka Acela-Express med mitt USA Rail Pass, så det tog en knapp halv timme längre med Northeast Regional.
Tågen på Northeast Corridor mot Boston lämnar Penn Station österut under East River, och svänger sedan norrut för att passera genom Brooklin och Bronx. Där kan man ta en sista titt på norra delen av Manhattan, innan resan fortsätter genom Connecticut och Rhode Island till Boston, Massachusetts.
Tågen på Northeast Corridor, liksom nattåget "Lakeshore Limited" till och från Chicago, angör Boston South Station, den större av Bostons två säckstationer.
Även 7 pendeltågslinjer av Massachusetts Bay Transportation Authority (MBTA), samtliga dieseldrivna, utgår från South Station.
Men det var för en gångs skull inte tågskådande som var den viktigaste anledningen för mitt besök i Boston, utan en lite speciell familjeträff. Min mamma blev redan på 1970-talet fadder för en tibetansk flicka, som hade flytt - liksom många tibetaner - med sin familj i samband med det stegvisa kinesiska maktövertagandet under 1950-talet, och bodde i en flyktingsförläggning i norra Indien. Årtionden gick, min mamma besökte familjen flera gånger i norra Indien, och den tibetanska flickan blev vuxen och fick barn som nu själva också är vuxna - min mammas fadders-barnbarn, så att säga. Sonen Lobsang var bra i skolan och duktig att söka stipendier, så han lyckades få en studieplats på Technion-högskolan i Haifa, Israel - där jag besökte honom 2013 och 2014. Senare flyttade han till Boston för att avsluta sina studier till byggingenjör på Tufts University. Och nu var det dags för avslutningsfirandet där de nyexaminerade avtackades från universitetet. Och det klaffade att min mamma med en väninna (till vänster i bilden) och jag möttes i Boston för att delta i Lobsangs (till höger) avslutningsceremoni på universitetet. Fast vi kom från motsatta håll, mamma österifrån och jag västerifrån...
Dessvärre hade Lobsangs föräldrar och syskon, som bor kvar som statslösa i norra Indien, blivit nekad visum till USA, så de kunde inte närvara. Men då var det ju extra skönt att åtminstone vi som faddersfamilj kunde vara där!
2017-05-20, dag 74
Den andra säckstationen i Boston är North Station. Därifrån går Amtrak-tåg mot delstaterna New Hampshire och Maine med slutstation i Portland och Brunswick, och 4 pendeltågslinjer av MBTA.
Stationen är i nedervåningen av ett köpcentrum, och perrongerna står delvis i skuggan av en motorväg, så lika fint som södra stationen är det inte...
Strax norr om stationen korsar järnvägen Charles River på en klaffbro.
Förutom pendeltågen finns det flera metro- och spårvagnslinjer som står för kollektivtrafiken i staden. Här ett tåg av Red Line på väg in i stationen Savin Hill.
2017-05-21, dag 75
Så hade den stora dagen kommit på Tufts University i Boston. Mer än 2500 nyexaminerade var på tur att avtackas från Universitetet.
Som sagt kunde Lobsangs föräldrar och syskon sorgligt nog inte komma, men förutom oss som faddersfamilj var hans flickvän och en hel del vänner med. Och, nej, jag har inte släpat finkläderna runt 3/4 av världen - mamman tog med sig dem till Boston.
2017-05-22, dag 76
Det var dags att lämna Boston och ta mig tillbaka till New York. Ett ellok av littera ACS-64, baserad på Siemens Vectron-plattform, stod för dragkraften.
Vädret hade blivit riktigt bedrövligt, men ändå gav jag mig ut på en utflykt till New Jersey-sidan av Hudson River. Förutom Amtrak, pendeltågen av New Jersey Transit och tunnelbanan PATH (Port Authority Trans-Hudson) erbjuder även färjorna av New York Waterway kollektivtrafik mellan New Jersey och New York.
Färjorna har varit räddaren i nöden vid flera tillfällen där annan kollektivtrafik låg nere p g a terrorattentat eller strömavbrott. Och inte minst var de först på plats när Captain Sullenberger hade genomfört sin lyckade nödlandning med US Airways flight 1549 på floden den 15 januari 2009. Den skedde faktiskt alldeles i närheten av platsen där jag tog bilden vid Pier 79.
Hoboken Terminal på New Jersey-sidan är en stor knutpunkt där färjor, PATH, New Jersey Transit och Metro-North Railroad samsas.
2017-05-23, dag 77
Men större delen av Metro-North Railroads nät utgår från den mäktiga Grand Central Terminal i centrala Manhattan. Den har enligt engelska Wikipedia 56 spår på två nivåer, varav 43 i bruk för resande. Tyska Wikipedia talar t o m om 67 spår. Någon som vet vad som stämmer?
I motsats till Penn Station har Grand Central Terminal sin historiska stationsbyggnad kvar, som öppnades 1913. Men sett från gatan ser den försvinnande liten ut bland Manhattans skyskrapor...
...inuti banhallen är intrycket dock ett helt annat!
Klassiska biljettluckor finns det gott om.
Hos Meyers Bageri kan man bland annat njuta av Frøsnapper och Hindbærsnitte...
...vilket påminde mig om att det inte var så långt kvar tills det var dags att återvända till Skandinavien. Men mer om det i nästa del!
Till
_________________________________________
Del 30, stora sjöar och blixtbesök hos grannen i norr
Del 29, med tåg och cykel över Klippiga bergen
Del 28, udda färdmedel på branta backar
Del 27, mycket diesel och containrar i 2 våningar
Del 26, korsa Stilla havet genom fusk (Flygresan Tokyo - Los Angeles, se där för länkar till inläggen 19 till 25)
Del 18, nu blir det paketresa! (Kina/Nordkorea, se där för länkar till inlägg 10 till 17)
Del 9, snart ny spårbredd igen! (Kina/Vietnam, se där för länkar till inlägg 1 till 8)
Svara med citat
Ursprungligen postat av Till
