Med tågluffarbiljett öppnas valmöjligheter. Antingen man nu ändrar sig för att lusten faller på eller på grund av störningar i tågtrafiken. Så här gick det i dag.
Vi tänkte oss en utvidgad mälarrunda Cst–Sala–Katrineholm–Cst. Följaktligen tog vi IC-tåget mot Mora och anlände till Sala mitt i lunchtiden. Där hittade vi Café Jernvägen – en charmerande restaurang som helt måste sägas motsvara våra kriterier för en järnvägsrestaurang. Om detta ber vi att få återkomma på torsdag.

Uven utgörs numera oftast av ER1:a. Regionaltrafikkonsortiet Mälartåg driver trafiken och det är som bekant SJ som kör – än så länge. På väg ner mot Katrineholm och det tänkta bytet till 440 plirrade det till i mobiltelefonen. SJ meddelade att en olyckshändelse i Herrljungatrakten vållat förseningar och det var oklart med vårt byte. Vi hann stiga av i Eskilstuna.



I väntan på Stockholmståget satte vi oss på uteserveringen i stationshuset. Den tillhörde tidigare Café Hit & Dit som vi berättat om i serien Svenska Järnvägsrestauranger. Caféet visade sig ha bytt ägare sedan i februari och heter numera Piccola. Borden utanför den gamla tågexpeditionen kanske tillhör de mest välplacerade i hela Sverige för tågdiggare. Krogen tillhandahåller inte bara pizza utan även en hel del varmrätter huvudsakligen med italiensk anknytning.

Mälartåget förde oss mot Stockholm men som Söderbor bestämde vi oss för att byta i Flemingsberg till pendeltåget mot Södra station. Ett tåg stod inne, tyvärr med tonvikt på stod. Spårspring i Stuvsta-trakten hade förlamat trafiken och vi tyckte inte längre vi varit särskilt smarta som bytte tåg. Efter 20 minuter kom vi emellertid iväg och det visade sig att vårt Mälartåg fastnat i tågkö så också denna dag kom vi hem tidigare än planerat.

Men varför planera – vi är ju egentligen tågluffare.

Text Hasse Hagberg/Foto Jan Lindahl