Sidan 1 av 2 12 SistaSista
Resultat 1 till 20 av 22

Ämne: Vagnvikter och "load factor" på godståg

Hybridvisning

Föregående inlägg Föregående inlägg   Nästa inlägg Nästa inlägg
  1. #1
    Passagerare
    Medlem
    maj 2018
    Inlägg
    179

    Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Efter alla de hjälpsamma svaren jag fick i mina tidigare trådar (som gjorde att jag nu en gång för alla vet hur man relaterar bromsvikt till stoppsträcka för olika hastigheter och även olika bromssystem som skivbromsar och blockbromsar av olika material) så tänkte jag se om jag inte kunde få hjälp med ett annat problem jag har.

    För att simulera tomma godsvagnar är det ganska lätt att ta reda på vagnars egenvikt då denna information finns tryckt på vagnarnas sida och oftast även finns tillgänglig på internet. Däremot är det svårare att simulera en "medellastad"/typisk godsvagn.

    För tankvagnar, malmvagnar och stålvagnar är det ofta realistiskt (om jag har förstått detta rätt) att vagnarnas faktiska vikt är deras maxvikt, men för containervagnar, timmervagnar, slutna huvvagnar osv är det svårare att hitta uppgifter om vad en typisk vagn väger eftersom detta kan variera stort beroende på vilken typ av gods som vagnen fraktar och även med samma godstyp så varierar vikten från tåg till tåg.

    1. Min första fråga handlar om timmervagnar såsom Lnps, Laaps och boggievagnar av typ Snps, Rs etc. Enligt denna tråd så verkar vikten för en boggievagn vara 80 t och lastvikten för en Laaps är 73.6 t. Detta ger dock (för Laaps-vagnarna, antaget 2 meter höjd på stolparna) densiteten 2000 kg vilket inte direkt känns rimligt för timmerstockar eller massaved. Jag antar att vikterna som nämndes snarare är maxvikter för vagnarna?

    För en två-vagns Laaps så verkar lastvolymen vara 2x9.2x2 = 36.8 m^3 så om man vet medeldensiteten på godset så borde det vara ganska lätt att uppskatta lastvikten. Är 400 kg/m^3 rimligt för furu? Då borde lastvikten bli ca 14.7 t eller lite mindre med tanke på att massaved inte upptar hela utrymmet. Vet någon hur det håller sig till i verkligheten? Vad är en rimlig typisk vikt på dessa vagnar vid frakt av timmer/massaved?


    2. När det kommer slutna huvvagnar såsom Hbbins så blir det för mig svårare att uppskatta en typisk lastad vikt.
    Dessa vagnar verkar rymma ca 40 EUR-pallar så om man vet på ett ungefär vad medelpallen väger och samtidigt vet i medeltal hur många pallar en lastad vagn innehåller så kan man räkna ut en medelvikt på lasten.

    Enligt följande studie (sid 40-41), som dock handlar om vägtransport, så är viktutnyttjandet 56-57% vilket för Hbbins skulle ge en nettovikt på lasten av 17t och en bruttovikt på 32t. Jag vet dock inte hur rimligt det är att applicera "load factor" från vägtransport på godståg.

    Vet någon en rimlig typisk lastvikt för dessa typer av vagnar? Spekulationer är välkomna eftersom mina uppskattningar antagligen är sämre.


    3. Slutligen så undrar jag vad lastade containervagnar har för medelvikt. Ett sätt att uppskatta vikten per container är att bestämma vad maxvikten för en container blir om man antar att den ska kunna köras på en lastbil/trailer men även detta kanske är för mycket. I en tidigare tråd så gav Godsskada flera intressanta svar och jag fick reda på att containrar i vissa fall (ofta?) är viktbegränsade, vilket jag inte trodde var vanligt. Frågan kvarstår dock vad en rimlig medelvikt är för jag antar att inte varje container har maxvikt.

    Det känns som att godsföretag borde ha tillgång till sådana värden men jag antar att denna information inte är publik.


    4. Om någon känner till den faktiskta vagnvikten för ett tåg som består av någon av de tre vagnstyperna (undantaget tomma vagnar) så skulle jag vara väldigt intresserad av att veta detta.

    Som sagt så är hyffsat välgrundade spekulationer välkomna.
    Just nu har jag maxvikt för alla lastade vagnar vilket både känns lite orealistiskt och även lite tråkigt eftersom det inte blir någon variation (samma vikt på varje lastad vagn: 90t containervagn och 90t tankvagn osv).

    /William


  2. #2
    1. Klass
    Medlem
    feb 2019
    Inlägg
    1 604

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    En strategi för att få en allmän inblick i godstågens vikter är att analysera Trafikanalys statistik för bantrafik under året 2020.

    Baserat på statistiken går det att få fram att 69805 miljoner ton gods transporterades under 2020 och att de totala transportarbetet med avseende på mängden gods var 22094 miljoner tonkm. Om vi istället tar transportarbetet med både avseende på gods och vagnar blev det 42851 miljoner tonkm. Utöver detta avlade godstågen ett trafikarbete på 35.051 miljoner tågkm. Detta innebär att ett godståg var i medel 1215 ton varav godset stod för 630 ton och vagnarna stod för 584 ton. Däremot bör man ha i beaktande att dessa siffror är ett medel för hela landet och att siffrorna kan variera stor mellan olika godståg.

    /Axel L


  3. #3
    1. Klass
    Medlem
    feb 2018
    Inlägg
    11 727

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Citat Ursprungligen postat av Zaphod Visa inlägg
    Efter alla de hjälpsamma svaren jag fick i mina tidigare trådar (som gjorde att jag nu en gång för alla vet hur man relaterar bromsvikt till stoppsträcka för olika hastigheter och även olika bromssystem som skivbromsar och blockbromsar av olika material) så tänkte jag se om jag inte kunde få hjälp med ett annat problem jag har.

    För att simulera tomma godsvagnar är det ganska lätt att ta reda på vagnars egenvikt då denna information finns tryckt på vagnarnas sida och oftast även finns tillgänglig på internet. Däremot är det svårare att simulera en "medellastad"/typisk godsvagn.

    För tankvagnar, malmvagnar och stålvagnar är det ofta realistiskt (om jag har förstått detta rätt) att vagnarnas faktiska vikt är deras maxvikt, men för containervagnar, timmervagnar, slutna huvvagnar osv är det svårare att hitta uppgifter om vad en typisk vagn väger eftersom detta kan variera stort beroende på vilken typ av gods som vagnen fraktar och även med samma godstyp så varierar vikten från tåg till tåg.

    1. Min första fråga handlar om timmervagnar såsom Lnps, Laaps och boggievagnar av typ Snps, Rs etc. Enligt denna tråd så verkar vikten för en boggievagn vara 80 t och lastvikten för en Laaps är 73.6 t. Detta ger dock (för Laaps-vagnarna, antaget 2 meter höjd på stolparna) densiteten 2000 kg vilket inte direkt känns rimligt för timmerstockar eller massaved. Jag antar att vikterna som nämndes snarare är maxvikter för vagnarna?

    För en två-vagns Laaps så verkar lastvolymen vara 2x9.2x2 = 36.8 m^3 så om man vet medeldensiteten på godset så borde det vara ganska lätt att uppskatta lastvikten. Är 400 kg/m^3 rimligt för furu? Då borde lastvikten bli ca 14.7 t eller lite mindre med tanke på att massaved inte upptar hela utrymmet. Vet någon hur det håller sig till i verkligheten? Vad är en rimlig typisk vikt på dessa vagnar vid frakt av timmer/massaved?
    400 som densitet låter som en alldeles för liten densitet för timret. Jag gissar snarare på 800. Betänk att det normalt är virke som inte torkat. Dock får man tänka på att densiteten sjunker något av att det blir mellanrum vid lastningen.

    Det är dessutom ett känt faktum att det i vart fall historiskt förekommit överlast på timmervagnar, så det måste vara åtminstone teroretiskt möjligt.


  4. #4
    Passagerare
    Medlem
    maj 2018
    Inlägg
    179

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Citat Ursprungligen postat av Axel L Visa inlägg
    En strategi för att få en allmän inblick i godstågens vikter är att analysera Trafikanalys statistik för bantrafik under året 2020.

    Baserat på statistiken går det att få fram att 69805 miljoner ton gods transporterades under 2020 och att de totala transportarbetet med avseende på mängden gods var 22094 miljoner tonkm. Om vi istället tar transportarbetet med både avseende på gods och vagnar blev det 42851 miljoner tonkm. Utöver detta avlade godstågen ett trafikarbete på 35.051 miljoner tågkm. Detta innebär att ett godståg var i medel 1215 ton varav godset stod för 630 ton och vagnarna stod för 584 ton. Däremot bör man ha i beaktande att dessa siffror är ett medel för hela landet och att siffrorna kan variera stor mellan olika godståg.

    /Axel L
    Intressanta siffror. Tack. Innehåller tonkilometersiffrorna tåg med tomma vagnar? Dvs blir nettolastvärdet högre än vad det är om man endast inriktar sig på vagnar som inte är tomma?

    Citat Ursprungligen postat av Göran Kannerby Visa inlägg
    400 som densitet låter som en alldeles för liten densitet för timret. Jag gissar snarare på 800. Betänk att det normalt är virke som inte torkat. Dock får man tänka på att densiteten sjunker något av att det blir mellanrum vid lastningen.

    Det är dessutom ett känt faktum att det i vart fall historiskt förekommit överlast på timmervagnar, så det måste vara åtminstone teroretiskt möjligt.
    Ah, mina siffror var nog för torrt furu. Tack.

    Värdet på lastarean för Laaps på Green Cargos hemsida verkar antingen fel eller missvisande. Lastytans breddär 3.5 m (upptill) och lastlytans längd är 12.9 m vilket ger en area på 45 m^2 men det står att lastarean är 9.2 m^2. Huh?

    Det verkar som att lastytans bredd nedtill är lite mindre men den skulle behöva vara 70cm för att man ska få till arean 9.2 m^2 så antingen har jag missat något eller så är värdet fel.

    Om vi tar värdet 45 m^2 och höjden 2m så blir lastvolymen 90 m^3 och med densiteten 800 kg/m^3 så blir lastvikten 72 ton! Då verkar värdet 73.6t som jag länkade till förut mer rimligt.

    Med en medeldiameter på 20cm för massaveden så får det plats ca 18 st stockar på bredden och 10 stockar på höjden. "Packfaktorn" blir då

    180*(0.1m)^2*pi*12.9m / 90 m^3 = 81%,

    vilket ger en lastvikt på 58t.

    Värt att påpeka är att 73.6t kräver STAX E, medan 58t kräver STAX D. Är inte STAX D mycket vanligare?

    Senast redigerat av Zaphod den 2021-07-10 klockan 12:39:07.

  5. #5
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    3 372

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Citat Ursprungligen postat av Zaphod Visa inlägg
    Värt att påpeka är att 73.6t kräver STAX E, medan 58t kräver STAX D. Är inte STAX D mycket vanligare?
    Jo, standard.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%...A5tna_axellast


  6. #6
    Passagerare
    Medlem
    maj 2018
    Inlägg
    179

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Citat Ursprungligen postat av Ville Visa inlägg
    Tack


  7. #7
    1. Klass
    Medlem
    feb 2019
    Inlägg
    1 604

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Citat Ursprungligen postat av Zaphod Visa inlägg
    Intressanta siffror. Tack. Innehåller tonkilometersiffrorna tåg med tomma vagnar? Dvs blir nettolastvärdet högre än vad det är om man endast inriktar sig på vagnar som inte är tomma?
    Den första siffran med tonkm ingår enbart lastad gods (lastbärare inkluderade) medan i den andra siffran ingår både mängden lastad gods och vagnarnas total vikt där loket är exkluderat.

    Med andra ord ingår godståg utan någon gods lastad i siffrorna för trafikarbete och transportarbete där där vagnvikten är inkluderad och siffror härleda från dessa.

    Jag måste även göra en mindre korrigering. Siffran som anger den totala mängden transporterad gods är felaktig och skall och "69805 miljoner ton gods" skall ersättas med "69.805 miljoner ton gods".

    Någon annan intressant siffra som går att härleda är att gods i det svenska järnvägsnätet transporteras i medel 317 km. Däremot är den faktiska medelsträckan betydligt högre på grund av att eventuella transporter utanför Sverige ingår inte i statistiken för transportarbetet med avseende på mängden gods.

    /Axel L


  8. #8
    Passagerare
    Medlem
    nov 2017
    Inlägg
    2 930

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Citat Ursprungligen postat av Zaphod Visa inlägg
    Efter alla de hjälpsamma svaren jag fick i mina tidigare trådar (som gjorde att jag nu en gång för alla vet hur man relaterar bromsvikt till stoppsträcka för olika hastigheter och även olika bromssystem som skivbromsar och blockbromsar av olika material) så tänkte jag se om jag inte kunde få hjälp med ett annat problem jag har.


    3. Slutligen så undrar jag vad lastade containervagnar har för medelvikt. Ett sätt att uppskatta vikten per container är att bestämma vad maxvikten för en container blir om man antar att den ska kunna köras på en lastbil/trailer men även detta kanske är för mycket. I en tidigare tråd så gav Godsskada flera intressanta svar och jag fick reda på att containrar i vissa fall (ofta?) är viktbegränsade, vilket jag inte trodde var vanligt. Frågan kvarstår dock vad en rimlig medelvikt är för jag antar att inte varje container har maxvikt.

    Det känns som att godsföretag borde ha tillgång till sådana värden men jag antar att denna information inte är publik.




    /William
    Enligt https://en.wikipedia.org/wiki/Intermodal_container
    och https://de.wikipedia.org/wiki/ISO-Container

    så har en kort 20 fots (6 meter) container max totalvikt 24 eller 30 ton, verkar vara lite oklart
    och en lång 40 fots (12 meter) max totalvikt 30 848 kg.


  9. #9
    Passagerare
    Medlem
    maj 2018
    Inlägg
    179

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Citat Ursprungligen postat av Bengt Larsson Visa inlägg
    Enligt https://en.wikipedia.org/wiki/Intermodal_container
    och https://de.wikipedia.org/wiki/ISO-Container

    så har en kort 20 fots (6 meter) container max totalvikt 24 eller 30 ton, verkar vara lite oklart
    och en lång 40 fots (12 meter) max totalvikt 30 848 kg.
    Tack Bengt. Problemet är att detta endast ger maxvikten per container, inte en typisk vikt eller medelvikt per lastad container.

    Om vi har en vagn som är lastad med en 40 fots container så blir lastvikten 30.8t antaget att containern är lastad till maxvikt, men den verkliga medellastvikten för dessa typer av vagnar kanske är 15t eller 20t osv.


  10. #10
    1. Klass
    Medlem
    feb 2019
    Inlägg
    1 604

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Trafikanalys för transportarbete och transportmängd på järnväg med intermodala enheter (trailers, containers och växelflak). Här är ett kort utdrag ur denna statistik för året 2020.

    Transporterad godsmängd i tusen ton
    Med container och växelflak: 6700
    Med semi-trailers och andra vägfordon: 3807
    Summa: 10507
    - härav exklusive lastbärare: 7580

    Transportarbete i miljoner tonkm
    Med container och växelflak: 3527
    Med semi-trailers och andra vägfordon: 2462
    Summa: 5990
    - härav exklusive lastbärare: 4360

    Transporterade enheter i tusental
    Container och växelflak i tjugofotsekvivalenter (TEU): 741
    - härav andelen lastade i procent: 61
    Semi-trailers och andra vägfordon: 142
    - härav andelen lastade i procent: 93

    Något som går att konstatera utifrån denna statistik är att lastbäraren i sig står i medel för 28% av vikten vid intermodala transporter och att lastbärarens innehåll står för återstående andel. Något annat som går att härleda är att medsträckan som en intermodal enhet transporteras är 570 km. Om vi istället tittar på medelsträckan för olika slags lastenheter noteras det att containers och växelflak transporteras i medel 526 km medan semi-trailers och andra vägfordon transporteras i medel 647 km. Även har skall man ha i beaktande att enbart transportens andel inom Sverige ingår och att den faktiska siffran är något högre ifall man tar i beaktande andelen som sker utomlands.

    /Axel L


  11. #11
    Passagerare
    Medlem
    nov 2017
    Inlägg
    2 930

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Citat Ursprungligen postat av Axel L Visa inlägg
    Trafikanalys för transportarbete och transportmängd på järnväg med intermodala enheter (trailers, containers och växelflak). Här är ett kort utdrag ur denna statistik för året 2020.

    Transporterad godsmängd i tusen ton
    Med container och växelflak: 6700
    Med semi-trailers och andra vägfordon: 3807
    Summa: 10507
    - härav exklusive lastbärare: 7580

    Transportarbete i miljoner tonkm
    Med container och växelflak: 3527
    Med semi-trailers och andra vägfordon: 2462
    Summa: 5990
    - härav exklusive lastbärare: 4360

    Transporterade enheter i tusental
    Container och växelflak i tjugofotsekvivalenter (TEU): 741
    - härav andelen lastade i procent: 61
    Semi-trailers och andra vägfordon: 142
    - härav andelen lastade i procent: 93

    Något som går att konstatera utifrån denna statistik är att lastbäraren i sig står i medel för 28% av vikten vid intermodala transporter och att lastbärarens innehåll står för återstående andel. Något annat som går att härleda är att medsträckan som en intermodal enhet transporteras är 570 km. Om vi istället tittar på medelsträckan för olika slags lastenheter noteras det att containers och växelflak transporteras i medel 526 km medan semi-trailers och andra vägfordon transporteras i medel 647 km. Även har skall man ha i beaktande att enbart transportens andel inom Sverige ingår och att den faktiska siffran är något högre ifall man tar i beaktande andelen som sker utomlands.

    /Axel L
    Det kunde gå att dividera

    Transporterad godsmängd i tusen ton med container och växelflak: 6700
    och
    Transporterade enheter i tusental Container och växelflak i tjugofotsekvivalenter (TEU): 741

    och få medelvikt per tjugofotsekvivalent (1 st kort container eller halv lång container)
    9,0 ton

    Eftersom väl de flesta containers är långa så blir det 18.0 ton per lång container.

    En annan beräkning är att utgå från att alla lastade väger 30,8 ton och tomma väger 4 ton (långa containers)
    Om 61 % är lastade blir medelvikten 20,3 ton, vilket borde innebära att de lastade väger några ton under 30.

    Detta är ett spånande och bortser från att 20-fotare och växelflak ingår i siffrorna.


  12. #12
    Passagerare
    Medlem
    maj 2018
    Inlägg
    179

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Citat Ursprungligen postat av Axel L Visa inlägg
    Trafikanalys för transportarbete och transportmängd på järnväg med intermodala enheter (trailers, containers och växelflak). Här är ett kort utdrag ur denna statistik för året 2020.

    Transporterad godsmängd i tusen ton
    Med container och växelflak: 6700
    Med semi-trailers och andra vägfordon: 3807
    Summa: 10507
    - härav exklusive lastbärare: 7580

    Transportarbete i miljoner tonkm
    Med container och växelflak: 3527
    Med semi-trailers och andra vägfordon: 2462
    Summa: 5990
    - härav exklusive lastbärare: 4360

    Transporterade enheter i tusental
    Container och växelflak i tjugofotsekvivalenter (TEU): 741
    - härav andelen lastade i procent: 61
    Semi-trailers och andra vägfordon: 142
    - härav andelen lastade i procent: 93

    Något som går att konstatera utifrån denna statistik är att lastbäraren i sig står i medel för 28% av vikten vid intermodala transporter och att lastbärarens innehåll står för återstående andel. Något annat som går att härleda är att medsträckan som en intermodal enhet transporteras är 570 km. Om vi istället tittar på medelsträckan för olika slags lastenheter noteras det att containers och växelflak transporteras i medel 526 km medan semi-trailers och andra vägfordon transporteras i medel 647 km. Även har skall man ha i beaktande att enbart transportens andel inom Sverige ingår och att den faktiska siffran är något högre ifall man tar i beaktande andelen som sker utomlands.

    /Axel L
    Hej Axel,

    Tack för informationen! Det känns som att dina siffror kanske kan hjälpa mig att få en rimlig medelvikt för en lastad containervagn om jag kan förstå vad siffrorna betyder.

    1. Det första stycket siffror, är detta endast för lastade containers/växelflak eller inkluderar det även transport av tomma sådana? Dvs är en tom container "gods"?

    Om svaret till fråga 1 är ja så borde ju medelbruttovikten per lastad container/växelflak vara

    medelbruttovikt(lastad) = 6700t/(0.61*741) = 14.8t

    Om svaret är nej så borde man kunna räkna såhär:

    medelbruttovikt(lastad) = (6700t - 0.39*741*egenvikt)/(0.61*741),

    om jag inte tänker fel? Din siffra på 28% inkluderar ju även semi-trailers osv. Wikipedia ger en egenvikt för 20-fotscontainers som 2.2t vilket i så fall ger medelbruttovikt(lastad) = 13.4t. Iofs inte så stor skillnad


  13. #13
    1. Klass
    Medlem
    feb 2019
    Inlägg
    1 604

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Citat Ursprungligen postat av Zaphod Visa inlägg
    Hej Axel,

    Tack för informationen! Det känns som att dina siffror kanske kan hjälpa mig att få en rimlig medelvikt för en lastad containervagn om jag kan förstå vad siffrorna betyder.

    1. Det första stycket siffror, är detta endast för lastade containers/växelflak eller inkluderar det även transport av tomma sådana? Dvs är en tom container "gods"?

    Om svaret till fråga 1 är ja så borde ju medelbruttovikten per lastad container/växelflak vara

    medelbruttovikt(lastad) = 6700t/(0.61*741) = 14.8t

    Om svaret är nej så borde man kunna räkna såhär:

    medelbruttovikt(lastad) = (6700t - 0.39*741*egenvikt)/(0.61*741),

    om jag inte tänker fel? Din siffra på 28% inkluderar ju även semi-trailers osv. Wikipedia ger en egenvikt för 20-fotscontainers som 2.2t vilket i så fall ger medelbruttovikt(lastad) = 13.4t. Iofs inte så stor skillnad
    Siffrorna inkluderar transport av såväl tomma som lastade intermodala enheter av respektive slag. De enda siffrorna där de intermodala enheterna exkluderas är statistiken för de totala volymerna eller transportarbetet i underkategorin "- härav exklusive lastbärare".

    /Axel L


  14. #14
    Passagerare
    Medlem
    maj 2018
    Inlägg
    179

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Citat Ursprungligen postat av Axel L Visa inlägg
    Siffrorna inkluderar transport av såväl tomma som lastade intermodala enheter av respektive slag. De enda siffrorna där de intermodala enheterna exkluderas är statistiken för de totala volymerna eller transportarbetet i underkategorin "- härav exklusive lastbärare".

    /Axel L
    Tror du att det är ett rimligt antagande att en lastad 40-fotscontainer har en medelbruttovikt som är proportionerlig mot ökningen i volym jämfört med en 20-fotscontainer (dvs att de har ungefär samma densitet)?

    I så fall är medellastvikten för 40-fotscontainers ungefär 22.5t vilket ger en medelbruttovikt för lastade 40-fotscontainers som 26t. Jag tvivlar dock på att man kan göra ett sådant antagande. Detta skulle ge ett viktutnyttjande på hela 86% jämfört med 56-57% i artikeln jag länkade till i OP.



    EDIT: Jag vet att en del lokförare brukar skriva här på postvagnen. Det kanske finns någon som nyligen körde ett containertåg och minns vagnvikten (och eventuellt hur många vagnar som var tomma i tåget)?


    Angående huvvagnarna, vad för någon typ av gods brukar dessa transportera? Jag antar att pallar kan variera lika mycket som containers men om det körs systemtåg med en särskild typ av gods ofta så kanske man kan lista ut medelvikten genom detta.

    Senast redigerat av Zaphod den 2021-07-10 klockan 16:58:21. Anledning: Extra frågor.

  15. #15
    1. Klass
    Medlem
    feb 2019
    Inlägg
    1 604

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Citat Ursprungligen postat av Zaphod Visa inlägg
    Tror du att det är ett rimligt antagande att en lastad 40-fotscontainer har en medelbruttovikt som är proportionerlig mot ökningen i volym jämfört med en 20-fotscontainer (dvs att de har ungefär samma densitet)?

    I så fall är medellastvikten för 40-fotscontainers ungefär 22.5t vilket ger en medelbruttovikt för lastade 40-fotscontainers som 26t. Jag tvivlar dock på att man kan göra ett sådant antagande. Detta skulle ge ett viktutnyttjande på hela 86% jämfört med 56-57% i artikeln jag länkade till i OP.



    EDIT: Jag vet att en del lokförare brukar skriva här på postvagnen. Det kanske finns någon som nyligen körde ett containertåg och minns vagnvikten (och eventuellt hur många vagnar som var tomma i tåget)?


    Angående huvvagnarna, vad för någon typ av gods brukar dessa transportera? Jag antar att pallar kan variera lika mycket som containers men om det körs systemtåg med en särskild typ av gods ofta så kanske man kan lista ut medelvikten genom detta.
    Skillnader i fyllnadsgrad beror troligtvis mer på att järnvägen är inriktad mot andra marknadssegment är vägtrafiken. De tre exemplen citeras i artikeln för att få fram viktmässiga fyllnadsgraden på 56-57% berör enbart gods som transporteras på lastpallar varav 2 av dem berör specifikt livsmedelstransporter. Dessa exempel behöver nödvändigtvis inte vara helt representativa med intermodala transporter på järnväg.

    /Axel L


  16. #16
    Passagerare
    Medlem
    maj 2018
    Inlägg
    179

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Citat Ursprungligen postat av Axel L Visa inlägg
    Skillnader i fyllnadsgrad beror troligtvis mer på att järnvägen är inriktad mot andra marknadssegment är vägtrafiken. De tre exemplen citeras i artikeln för att få fram viktmässiga fyllnadsgraden på 56-57% berör enbart gods som transporteras på lastpallar varav 2 av dem berör specifikt livsmedelstransporter. Dessa exempel behöver nödvändigtvis inte vara helt representativa med intermodala transporter på järnväg.

    /Axel L
    Det låter rimligt. Dock kanske jag kan låta Huvvagnarna (som verkar vara gjorda för att frakta pallar) vara lastade till 56-57% och sedan lasta containrar enligt de siffror du gav.


  17. #17
    Passagerare
    Medlem
    maj 2018
    Inlägg
    179

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Tydligen så är en vanlig godsform för H-vagnar papper. Vet någon om det är pappersrullar (dvs från fabriken) eller om det bara är staplar av A4 osv?

    Jag kom att tänka på två ytterligare frågor.

    1. Göran Kannerby nämnde att överlast ibland förekommer. Jag blev lite nyfiken på detta. Vad är konsekvenserna för att en vagn är överlastad och vad definieras som "överlastad"? 100 kg extra, 1 ton extra? Blir lokföraren stannad av tågpolisen?

    2. Det verkar vara mycket mer vanligt i Sverige att godståg fortfarande körs med två-axlade vagnar än nere på kontinenten. Tex så verkar Green Cargo ha flera olika två-axlade timmervagnar (Laaps, Lnps) men även två-axlade containervagnar, två-axlade huvvagnar, postvagnar osv. Vad är skälen till detta?


  18. #18
    1. Klass
    Medlem
    feb 2018
    Inlägg
    11 727

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Citat Ursprungligen postat av Zaphod Visa inlägg
    Tydligen så är en vanlig godsform för H-vagnar papper. Vet någon om det är pappersrullar (dvs från fabriken) eller om det bara är staplar av A4 osv?

    Jag kom att tänka på två ytterligare frågor.

    1. Göran Kannerby nämnde att överlast ibland förekommer. Jag blev lite nyfiken på detta. Vad är konsekvenserna för att en vagn är överlastad och vad definieras som "överlastad"? 100 kg extra, 1 ton extra? Blir lokföraren stannad av tågpolisen?
    Min gissning är att papper på rulle är vanligast, eller kanske snarare var.

    Definitionsmässigt är redan 1 kg för mycket överlast, men beivras knappast. Ytterst kan JF förlora sitt tillstånd om de kör med överlast. Det har också förekommit att det vid olyckor konstaterats att överlast varit en bidragande orsak, något som självklart bidrar till att JF anses vållande och därmed blir skadeståndsskyldig till andra drabbade.


  19. #19
    Passagerare
    Medlem
    maj 2019
    Inlägg
    53

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Hej Laaps lastas till STAX 25.

    Gällande de flesta vagnar utom Container och post -vagnar så lastas de så mycket det går.
    Man kan räkna med STAX D, fyraxliga vagnar 90 ton och tvåaxliga 45 ton.

    Exempel en Lnps väger 12 ton tom och lastad 45 ton alltså 27 tons last.

    Många massavedssortiment väger mindre än den på vagnen maximala kubiken, så de är lätta att överlasta om de lastas till topp på stolparna,


  20. #20
    Passagerare
    Medlem
    maj 2018
    Inlägg
    179

    Sv: Vagnvikter och "load factor" på godståg

    Tack Göran och Bengt! Intressant poäng angående olyckor, det hade jag inte tänkt på. Jag fick också höra på annat håll att H-vagnar oftast är antingen tomma eller fullastade vilket verkar överrensstämma med Bengts svar.


    Jag borde kanske skapa en ny tråd för följande frågor men eftersom jag redan verkar ha 3 synliga trådar i samma delforum får jag lite dåligt samvete. Om detta bryter mot reglerna får mods gärna dela upp tråden.

    I tidigare trådar så har jag ställt lite frågor om tillsättningstider och svaren jag har fått (som även stöds av de UIC-dokument jag har hittat) är att det ska ta 3-5s för 95% av bromsverkan att uppnås och 15-20s för bromsverkan att upphöra, i R- och P-broms.
    För G-broms så är siffrorna 18-30s respektive 45-60s. Det jag undrar är hur starka dessa kriterier är och vilka fordonstyper som de gäller.

    Jag antar att de inte alltid gäller för motorvagnar men innebär reglerna att varje lok i Sverige följer dessa tider för tillsättning och lossning av broms i G respektive P/R eller finns det undantag?
    Samma sak för vagnar, följer varje vagn (som inte är del av en motorvagn) dessa regler?

    Det jag försöker komma till är: kan jag säkert sätta dessa tillsättnings- och lossningstider för lok och person/godsvagnar eller finns det en massa undantag?


Taggar för det här ämnet

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •