Detta är en av de huvudsakliga maskiner man snöröjer med på Ådalsbanan och Botniabanan. Man har investerar över 22 miljarder i sträckan, men ingen är beredda att satsa på att installera ERTMS i större lok som kan ploga ordentligt.
Vi har drygt 1 meter snö, när det tidigare snöade 50 cm på 24 timmar så stängdes banan i 4 dagar! Bakom i bilden ser ni bangården, eller snarare snöhögen. Det är smala gångar där spåren går som grävaren tagit upp med sopen och den lilla snöslungan till höger i bilden.
Arbetar du själv med snöröjning på järnvägen? Vad är det som fungerar dåligt med den?Ursprungligen postat av Lazze
Men är det säkert att en Tb vore bättre på att göra rent och snyggt inne på bangården i Härnösand? En Tb passar väl för rangerbangårdar, men inte lika bra för personbangårdar med plattformar?
Den här maskinen verkar ju som att man tänkt framåt, tycker jag (utan att vara snöröjare): både spårgående och gummihjul, skopa för att lyfta bort snö, borste för att borsta rent i t.ex. växlar och vid övergångar för resenärer, och sen en snöslunga för att flytta bort snö lite lägre bort. Lätt att flytta hela ekipaget från spåret när det kommer ett tåg, kostar förmodligen inte alls lika mycket som en Tb. Kan nog gaska lätt användas till annat på sommaren.
Jag antar nämligen att denna maskin inte går ut och röjer långa sträckor på linjen.
Vore roligt höra kommentar från någon av de som själva arbetar med snöröjning.
Nej jag jobbar inte med snöröjning av järnväg. Min far var snöbas i Härnösand under 30 år, det är det närmaste jag kommer. Denna grävare är inte bara på bangården utan är ute efter linjen vid mötesstationer etc. Att snöröjningen är ett gigantiskt problem på Ådalsbanan och Botniabanan är inte något personligt tyckande utan ett faktum. Räcker med att kolla när jag kan förvänta mig att min tågpendlande sambo kommer hem.
Operatörer som Norrtåg efterlyser TB, TKA7 mf, men det är brist på dylika med ERTMS.
Kvalificerat skitsnack, men alla har ju rätt till en åsikt, även om den är fel ;)
Kan komma in med lite mer input under helgen exakt hur snöröjningen går till på Ådalsbanan men just nu har jag lite familj att hälsa på :)
(Under tiden kan ju någon duktig berätta hur just dom skulle välja att lägga upp snöröjningen av en driftplats som just Härnösand. Säg inte Tb för då kommer inte passagerarna att bli glada som ska gå på perrongerna. )
Nu påstod inte jag att problemen ligger på stationen i Härnösand. Utan banan som helhet. Klart att inte man kan snöröja vid perronger med ett Tb och trycka upp snön på perrongen. Men att se denna lilla grävare rulla norrut mot mötesplats Svedje, Mörtsal etc känns som man verkligen inte tagit till det tunga artilleriet.
Tillförlitligheten på banan är just nu bedrövlig på grund av snö. Eller är det bara lögner från Norrtåg tex? Ett annat problem är avsaknaden av viltstängsel.
Norrtåg är inte heller oskyldiga, för få reservtåg och för lite kapacitet att avisa och reparera. Men som det är idag fungerar inte banan för de som pendlar. Min sambo har pendlat med Norrtåg sedan trafikstarten, jag åker Härnösand-Övik i jobbet flera gånger i veckan. Om och när man kommer fram kan man bara hoppas på.
En fundering kring snöröjningen av bangården så tror jag det var bättre förr när man gick in med hjullastare och lastbilar och röjde även mellan spåren. Snön som nu är mellan spåren är 50-60 cm och ett kraftig blåsväder så är växlar och spår full med snö utan något snöväder. Begriper att det är ekonomiska orsaker till att man inte gör det, inte utförarens fel utan beställarens.
Vägfordon på bangården är inget bra alls. Det blir alltför mycket skador på framför allt signalutrustning, såsom anslutningar för spårledningar, baliser, dvärgsignaler och växeldriv. Finns nog inte en snöröjning utan sånna konsekvenser, om den utförs med lastbil och lastmaskin. Därför har ju snösmälare utvecklats bl a.
Nu var det jag ville komma fram till att man troligen förbygger problem om hela barngården är skapligt fri från snö och jämförde med hur man gjorde förr. Gällande snösmältare så finns nog den närmaste i Stockholm.
Det verkar klart att det behöver säkerställas att de fordon som kan behöva snöröja på Botniabanan antingen klarar ERTMS eller kan få utnyttja andra rutiner (undantag, spärrar eller vad vet jag) som gör att de kan användas när det behövs.
Det verkar också som att Trafikverket behöver ta ett större ansvar för att det finns "kraftiga" fordon som kan utnyttjas där de behövs i hela landet, oavsett entreprenör, och denna vinter behövdes de tydligen mest runt Sundsvall och uppåt.
Men, jag uppfattade att du kritiserade just det fordon som visades på din fina bild, och det var det jag svarade på.
Andra har ju efterlyst varför Trafikverket inte skaffar nytt, och andra har klagat på att man inte mest använder Tb och Tc.
Min gissning är att fordonet på bilden inte skall ersätta Tb eller Tc, utan att den har ersatt alla de människor med spadar och borstar och ishackor som stod ute i spåret, frysande och med risk att bli påkörda om de inte var uppmärksamma.
Och jag antar nu att den skall borsta i alla växlar på alla sidospår på alla mötesplatser på linjen, så det förklarar nog varför den också lämnat Härnösand.
Fick den förklaring kring ERTMS från en som jobbar på trafikverket:
"Traktorer och andra maskiner får köras på detta sätt, skyddas genom ett A-skydd, precis som på alla andra banor, oavsett ERTMS eller inte. Ploglok kan köras på Ådals- och Botniabanan om man kopplar det med ett ERTMS-utrustat fordon och då kan man köra under D-skydd. Ett annat bekymmer är att snöröjning tar tid, oavsett om man kör med ett Tb-lok eller en TKA7 eller något annat, då man vid sådana snömängder måste röja när det går annan tågtrafik. Av praktiska skäl röjer man under D-skydd vilket innebär att ingen annan tågtrafik får gå på den sträcka man röjer på."
Om vi säger såhär... Förr, skottade för hand. Från runt 80-talet med lastmaskiner och lastbil. Numera mest med olika soppar...
Vilket som är bäst kan nog diskuteras.
Själv har jag ju varit med och reparerat sönderkörda signalgrejer under många många vintrar. Helt klart har olika metoder sina fördelar.
Snösmältarna står nog i Stockholm, allafall på sommaren. De är ju snabbt flyttar i egna tåg. Så de borde ju vara där de behövs. Sen vet man ju inte vem som styr insatser med dylika maskiner och vad olika underhållsavtal säger.
Man kan ju tycka att en övergripande styrning borde finnas hos Trafikverket, men känns inte direkt som så är fallet.
OK.
Då glömde jag en sak som jag personligen tror på, och som kom upp i tidigare diskussioner:
Det måste regleras hur det skall få att få tillräckligt med tid för att snöröja, framförallt den där röjningen efter att snökaoset slutat och tågen börjat rulla, men man måste flytta undan snön en bit så att det kan få komma mera snö.
Om det är att det i förväg bestämts vilka tåg som ställs in/omleds/försenas för att ge ett fönster, eller om det är så att man bestämmer att nattågen under januari-mars (eller december-10 april) en dag i veckan går via Norra stambanan i stället för OKB, så att det blir en ordentlig lucka den natten, eller om det finns ett tredje och ett fjärde sätt, det vet jag inte vad som är bäst. Men, färdiga planer. På gator har man ju ofta parkeringsförbud en kväll i veckan vinterhalvåret, vare sig de skall ploga eller ej.
Jag har tagit upp detta i en lokal diskussionsgrupp, ur perspektivet att det hemma arbetsmarknaden etc. Snöröjningen är en av orsakerna till att Norrtåg idag knappt fungerar som operatör. Killen som äger maskinen på bilden blev upprör och kände sig utpekad. Lägger därför in hans svar här:
"Jag ska förklara vad min maskin som du har fotat och påstått saker om används till på järnvägen. Maskinens syfte är inte att skotta snö på spåret då de finns och används tka 7 or till detta. Det min maskin används till är att sopa ur växlarna som sammanbinder spåren och dessa består av en rad olika rörliga delar som skulle ta skada eller sluta att fungera om man plogade snö över dom. Maskinen änvänds även till att ta bort snö mellan spåren där de finns elskåp , kabelrännor och annan känslig utrustning. "
Senare förklarade han att hans huvudsakliga ansvar var sträckan härnösandstation och antjärn på Ådalsbanan.
Tack för lite saklig information!
Man måste ju vara seriös när man diskuterar saker. Han tillade också "Sen att de behövs mera resurser en vinter som denna håller jag med om."
Fick nyss svaret på hur man fick igång ådals- och Botniabanan igen när banorna var stängda 4 till 5 dagar. Man tog hit SR200 (Som Railcare byggt åt trafikverket), tror det finns 2, en i Stockholm och en i Östersund.
När jag letade efter sidan där SR200 beskrivs (och de andra centrala fordonen), så hittade jag först ett par andra sidor (länk) som är intressanta och som jag inte sett tidigare, och som beskriver de fordon som entreprenörerna har. Men det beskrivs även lite om strategier och sånt.
Senast redigerat av Ulf Broman den 2018-03-16 klockan 13:20:35. Anledning: Förtydligat rubriken
*Som sagt, maskinen på bilden används strikt för finlir och ersätter bra många spadgubbar. Den används inte till linjeröjning och kostar dessutom i sammanhanget väldigt lite pengar. Däremot så har det snöat rätt så hårt i vinter så alla möjliga resurser har blivit utkallade att trycka i princip göra så många timmar som fysiskt möjligt och göra allt som går. Det du inte har sett är när snön på riktigt tagits bort, för då sover gemene man eller gör annat än att spendera tid vid Härnösand resecentrum.
*Det går ej att använda fordon på spåret annat än spårgående sådana. Detta pga betongslipers som går sönder om man kör över dom. Träslipers klarar av hjullastarkörning på ett annat vis. Detta gör det mycket problematiskt att snöröja just Härnösand. Kramfors lider lite utav samma problem men är mindre och därför lättare.
Antingen så får man lägga upp all snö på spår två och sedan under helg eller natt köra ut snön skopa för skopa via "hamnspåret" med spårgående traktorer av olika slag till lastbilar. Tidsödande metod.
En annan metod är att köra snöslunga upp på perrongerna och sedan ha en mindre hjullastare som går där och hämtar snön till lastbilar men då måste snön också först läggas upp på antingen spår 1 eller 3 vilket gör tågmöten för resandeutbyte omöjligt och måste förplaneras eller så får man ta till denna metod när det inte går några resandetåg. Nån timme per natt då med andra ord.
Båda metoderna har provats i vinter och dom är minst sagt tidsödande samt resurskrävande då det är samma maskiner som gärna skall hjälpa till att skrapa plankorsningar, röja upp övriga driftplatser, skotta räddnings och servicevägar och ibland så har personalen även familjeliv samt behöver sova :)
*Linjen har varit rätt så farbar under hela vintern skulle jag vilja påstå. När det snöade som värst och Ådalsbanan stängde under några dagar så var det en ganska olycklig kombination av flera händelser som ställde till det för oss.
TMZ som drog SR200 spårade ur och gjorde att TKA7 från Ådalsbanan fick börja snöröja både bandel 224 (Sundsvall - Ånge, fast begränsad till Suc-To) och bandel 233 (Sundsvall - Härnösand).
Växlarna snöade igen i Sundsvall så SR200 kunde inte ta sig in mot Sundvall Västra för att växla över och köra ut till Ådalsbanan mot Birsta.
Ett tåg körde fast på Ådalsbanan så TKA7 kunde inte ta sig fram och hålla linjen öppen och när den proppen väl släppt så hade plogbilarna öst ner så mycket snö från en bro utanför Hällenyland att det bildats en stor ishög varpå ett kolvöra på plogen knäcktes när den kördes på och det blev ytterligare fördröjning.
Med mera.
*D-skydd har inte använts för snöröjning på Ådalsbanan sedan 2012 och banans öppnande. Det är spärrfärd och A-skydd som används av tillsyningsmännen i direktkontakt med Fjtkl i Ånge.
Tåg har prioritet och på en arbetsdag (0700-1530, 30 min lunch i bästa fall) så hinner en TKA7 gå som spärrfärd Sundsvall - Härnösand - Sundsvall med plog och spårrensare nere åt ett håll.
Möjligen i väntan på tåg så hinner någon växel sopas i väntan på tåg. Givetvis så har vi jobbat mer än ordinarie arbetstid. Avsevärt mycket mer.
*Huddig grävlastare kan ha blivit sedd på linjerna. Senaste veckan eller veckorna så har korgförsedd Huddig varit ute och skrapat is från bergsväggar, snö har tagits ner från "pisskydd" och snö har röjts undan från viktstolpar så vikterna kan röra sig fritt.
*En följd av denna rekordmängd snö är alla djurpåkörningar. Det finns flera ställen där snön är lika hög som viltstängslen så älgarna traskar rakt över hur dom vill. Från December till mitten av Februari-ish så hade det varit runt 200 djurpåkörningar på Mitt och Ådalsbanan varav ca 450 djur totalt strukit med. Var och ett av dessa djur har kontrollerats och omhändertagits av samma tekniker som skall snöröja. Problematiskt att ta höjd för men vill Trafikverket och skattebetalarna betala för extra personal som sitter hela nätterna igenom bara för att ta hand om djur så är jag ganska säker på att entreprenören tackar och bockar för ännu mer jobbmöjligheter.
*Kritik mot snöröjningen och förslag på förbättringar har dock framkommit internt inom företaget som har underhållskontraktet och till Trafikverket så förändringar kommer att ske till nästa år, det är jag ganska säker på. Framför allt så är det väldigt glädjande för oss som jobbar med snöröjningen då det i flera år har varnats för vad som kan hända om det kommer rejält med snö, då har vi blivit ignorerade men nu tycks våra åsikter bli mer värda :)
Detta gäller Ådalsbanan Sundsvall - Härnösand samt Sundsvall - Torpshammar där jag jobbar.
Vill man se lite bilder och filmer så finns det på ett öppet Instagramkonto som är fritt att stalka. Det finns lite personliga intressen där också men dom kan man ignorera om det inte känns relevant.
https://www.instagram.com/mordiiax/
Senast redigerat av JM den 2018-03-16 klockan 22:53:40.
Intressant information. Förhoppningsvis stärks beredskapen inför kommande år. Trafiken Sundsvall – Örnsköldsvik låg ju nere över fem dygn. Söder om Örnsköldsvik går stambanan nära Botniabanan – bara ett par mil längre in som närmast. Gott om snö även där. Men på stambanan tog sig tågen fram. Och stambanan saknar tunnlar Långsele – Mellansel medan Botniabanan har många och långa tunnlar; bergtäckning är ett gott snöskydd.
Tb är kraftfullt. Inte tu tal om det. Koppla gärna ihop två Tb så behövs inte vändning heller. Trafikverket skriver "TB-lok är mycket tunga och motorstarka lok som klarar att ploga sig igenom stora tunga snömassor och is.". Se https://www.trafikverket.se/resa-och...-av-jarnvagen/. De är byggda för 105 km/h vilket är bra vid snabb förflyttning inom landet. Snart femtioåringar. Går utvecklingen framåt är frågan.
Under min tid vid järnvägen hade trafiken hög prioritet. Stambanan genom övre Norrland stängdes sällan och då vanligen kortvarigt (utom vid svåra olyckor och skador). Små broar byttes med lanseringar under några timmar. Väl förberett. ATC infördes effektivt på sträckan där installation skedde utan stopp i flera dagar. Stora broar byttes genom att bygga nytt vid sidan om och snabb inkoppling. Nuförtiden är det OK att stänga banor upprepat över flera dygn och dessutom med rätt kort varsel. SJ kan ibland inte sälja biljetter bara ett par månader framåt. Här behövs rimligen förändring.
Senast redigerat av Magnus Olofsson den 2018-03-17 klockan 11:03:48.
Spelar ingen roll hur stor och tuff Tb är, bygger man upp nog med snö så tar det stopp även för dom. Du känner säkert personalen som körde i Ånge nyss, fråga om det tog stopp någon gång :)
Du vingar inte heller undan någon snö i 105km/h längsmed linjen, det finns för många hinder utanför vagnsprofilen.
Snön som kommer vid kusten slår betydligt hårdare när snön väl faller jämfört med inlandet. När jag snöröjer Sundsvall mot Ånge så är det som en helt annan verklighet när man passerar mellanblocksignalen Nedansjö - Stöde. Däremot brukar det vara ett mer konsekvent och jämnt snöande genom hela vintern ju längre inåt landet man kommer.
Sen finns det såklart utopier där alla sorters snöröjningsmaskiner finns tillgängliga i överflöd överallt hela tiden och med tillgänglig personal som kan bemanna dessa. Men i verkligheten så finns det även ekonomi med i beräkningen. Om det på allvar finns någon som tycker att Härnösand skall ha en Tb ståendes där hela tiden i stället för den lilla runtomsvängande grävmaskinen så kan ni ju langa fram räkneexempel på vad det kostar, jag vet, men undrar hur många andra som gör det? :)
Senast redigerat av JM den 2018-03-17 klockan 11:06:44.
Svara med citat
