Den här uppfinningen har funnits i några år och ser mycket lovande ut tycker jag. En spårväxel som klarar snö utan värme. Se http://www.winterproofturnout.info/#body. Det finns även en pedagogisk film på youtube:
Den här uppfinningen har funnits i några år och ser mycket lovande ut tycker jag. En spårväxel som klarar snö utan värme. Se http://www.winterproofturnout.info/#body. Det finns även en pedagogisk film på youtube:
Senast redigerat av Magnus Olofsson den 2018-03-11 klockan 14:40:56. Anledning: Språkligt. Infogat video.
Rörliga komponenter. Förstår inte hur det blir snösäkrat som?
Inte jag heller,fast jag begriper inte så mycket av spårbuggnadsteknik.Ursprungligen postat av JM
Men fungerar den så är det nog en innovation för det är väldiga mängder energi som går åt i växelvärmare. Har sett en uppgift att en växel med värme drar ungefär som uppvärmning av en medelstor villa
En ordinär spårväxel har en större öppning mellan tunga och räl (animering nedan); https://sv.wikipedia.org/wiki/Järnvägsväxel. Denna öppning saknas i den patenterade lösningen. Då finns heller ingen öppning som is och snö (eller annat) kan täppa till. Den nya lösningen har tungor som rör sig vertikalt medan den från hedenhös horisontellt.
Senast redigerat av Magnus Olofsson den 2018-03-12 klockan 07:53:36. Anledning: Förbättring.
Länk till videon:
https://www.youtube.com/watch?v=5vXIdzTXTuc
Länk till en artikel i International Railway Journal från 2 maj 2014 (4 år sedan):
https://www.railjournal.com/index.ph...r-heaters.html
Artikeln skriver att växelvärmarna i endast Tyskland konsumerar el värd €27 milj
Länk till företaget:
http://www.winterproofturnout.info/
Jag undrar om det finns provanläggningar ute.
De verkar inte kommit längre än en patenterad design, och en skalmodell, och försöker få samarbete med stora växeltillverkare och holländska järnvägen.
Senast redigerat av Bengt Larsson den 2018-03-12 klockan 14:59:30.
Fast allt som rör sig har en tendens till att frysa igen och ihop. Absolut är att hedenhösväxlarna lider av lite designproblem men dom är å andra sidan lätt att rengöra.
Tänkte som Du! Och ovanpå det sand, grus, mm som letar sej in i den rörliga delen av konstruktionen. Men iden är intressant. Hoppas vi får se referenser...
Jag är också skeptisk. Det har ju hänt urspåringar i vägövergångar där packad snö lyft ur hjulpar. Så även om det är mjukt material i snöskydden så tror jag inte att det hjälper i vårt kalla klimat.
Man får väl prova den ordentligt i vinterväder några år och se hur utfallet blir.
Och så gör man en ekonomisk utvärdering om kostnad vs nytta. Den lär väl inte vara billig i konstruktion men växelvärme är ju inte heller billigt och kostnaderna för inställd trafik och försenade tåg är ju även av betydelse
Enligt hemsidan ska tillverkningskostnaden vara ungefär samma som för en konventionell växel.
Nåt problem är det eftersom artikeln skrevs 2 maj 2014 och det inte verkar finnas en testanläggning ännu. Växeltillverkarna och banmyndigheten kanske ser problem och vill inte satsa på den.
Så är det säkert, samtidigt som de av oss här som praktiskt arbetar med växlar och signalsystem inte ser att denna konstruktion skulle tillföra något egentligen. Mer än möjligen nya typer av problem.
Vi har arbetat med dagens växlar och/eller kör på spåren tror jag faktiskt inte ser växlar som ett stort problem. Frågar just en förarkollega på andra sidan bordet om han tycker det är problem. Men får samma nekande svar som jag själv upplever.
De händer nån gång ibland, att växlar inte går i kontroll, men vi minns inte när det hände senaste.
Känns som om banarbetsmaskiners uppgörning av rörliga korsningar i sånna växlar, är större problem faktiskt.
Problemet med nutiden är energiåtgången. När växelvärmen väl är påslagen är den på en lång tid. En intelligent växelvärme som bara är på när den behövs hade varit idealet.
Men det är ju så det är, på överväganden mängden anläggningar.
Fjärren slår till växelvärmen med fjärrkomando, men det innebär ju inte att det omedelbart brassar på en massa kW energi.
Termostaterna och snödetektorerna reglerar sedan så man inte eldar för kråkorna.
Vanlig simpel styr och reglerteknik, inget konstigt alls.
T o m spårvägsväxlarna i Norrköping har den typen av utrustning.
Det är inte helt främmande:
https://www.trafikverket.se/contenta...tkustbanan.pdf
Var jobbar ni? Sverige är mycket avlångt och södra Sverige upp till Mälardalen har knappt meteorologisk vinter många år. Inte sällan bara några få veckor. Men Malmbanan och Stambanan genom Övre Norrland etc. har månader med sträng kyla och snöfall med snö som inte smälter bort på många månader. Där är det förmodligen större nytta att slippa bygga in växlar inför varje vinter (som ska rivas efter vintern) och att sopa växlar vid snödrev.
Senast redigerat av Magnus Olofsson den 2018-03-14 klockan 21:19:04.
Svara med citat
