Stämmer det? "Europas första digitala ställverk i Tyskland" Tyska texter

[BD]

"Ab sofort werden bei der Bahn Züge digital gesteuert – und zwar in Annaberg-Buchholz, auf der Erzgebirgsbahn im Südosten Deutschlands. Hier hat Europas erstes digitales Stellwerk (DSTW) den Betrieb aufgenommen und damit eine Revolution für die Leit- und Sicherungstechnik der Bahn eingeläutet.

Das DSTW in Annaberg-Buchholz markiert den Startpunkt für die Weiterentwicklung und die bundesweite Umsetzung einer neuen innovativen Stellwerksgeneration. Die Technik ist sowohl für den Betrieb von Hauptstrecken mit dichtem Betriebsprogramm und großen Knotenbahnhöfen als auch für einfachere Anwendungen im ländlichen Bereich einsetzbar."

https://www.deutschebahn.com/de/pres...ollapse1659040


https://www.deutschebahn.com/resourc...hholz-data.pdf

[Mr Burke]

Vadå skulle det vara nu, 2018? Vad hände med alla digitala ställverk som levererades över hela Europa under 2017, 2016, 2015 osv.?


Följande Postvagnstråd visar tydligt ställverk med datorer redan 1982:
http://postvagnen.com/forum/index.ph...read&id=230949

Man kan ju diskutera huruvida de Ställverk 75 är digitalt eller ej, men Ställverk 85 och 95 var iallafall ur min synvinkel datoriserade och därmed digitala.

[Harald Nordius]

Visst var Ställverk 75 ett digitalt ställverk, och såvitt känt världens första dessutom. Visserligen var utdelarna byggda med reläer, men centralenheten med förreglingslogiken var en dator, Ericssondatorn UAC1610. F.ö. samma dator som i de första installationerna av Ställverk 85.

[Jan Kardell]

I International Rail Journal står det lite. Jag fattar det som att man kör på nätverk från ställverket och ända ut till objekten, och kan därmed spara in en mängd kabeldragning.

[Harald Nordius]

I International Rail Journal står det lite. Jag fattar det som att man kör på nätverk från ställverket och ända ut till objekten, och kan därmed spara in en mängd kabeldragning.

Det har man gjort i flera år på Västerdalsbanan. Och "cable bundles" som det talas om i artikeln, är det bara reläställverken som har i Sverige. Alla datorställverk använder seriell kommunikation till objekten, även om det i de äldre ställverken är ett dedicerat slutet nät.

[Jan Kardell]

Det har man gjort i flera år på Västerdalsbanan. Och "cable bundles" som det talas om i artikeln, är det bara reläställverken som har i Sverige. Alla datorställverk använder seriell kommunikation till objekten, även om det i de äldre ställverken är ett dedicerat slutet nät.

Är det alltså inte så att nätverket går till teknikkurar, varifrån det är vanliga kablar till växlar och signaler, utan växlar och signaler är anslutna direkt till nätverket?

[Erik Andersson]

Är det alltså inte så att nätverket går till teknikkurar, varifrån det är vanliga kablar till växlar och signaler, utan växlar och signaler är anslutna direkt till nätverket?

I ställverk 85 sker kommunikationen mellan förreglingsdatorn och objekten via ett lokalt nätverk bestående av två par i en telekabel. Det är detta man brukar kalla för slinga. I ställverk 85 kan en slinga bara hantera en begränsad mängd objekt, så det finns ofta flera slingor. Vissa lite modernare ställverk 85 har optofiber istället för koppartransmission.

Ute på bangården finns mindre teknikutrymmen (kurar eller kiosker). I varje kur sitter en koncentrator som är den enhet som sköter kommunikationen med förreglingsdatorn.

Koncentratorn kommunicerar i sin tur med de olika utdelarna som sitter i kuren. En koncentrator kan hantera upp till 8 utdelar = 8 objekt (växlar, spårspärrar signaler och lite till).

Varje utdel består av ett datakort och ett eller flera kort som sköter kommunikationen med objektet den styr.
En växel har exempel ett kraftkort som tillverkar motorströmmen till växelomläggningen och ett ingångskort som känner av växelns läge.
En signal har lite andra typer av kort för att styra signallamporna på ett felsäkert sätt samt att känna av om de fungerar och kort för att styra de tillhörande ATC-baliserna.

Från utdelarnas kort går sedan "normala" kablar ut till växeldrivet signalen och baliserna

[Per K]

Det måste vara någon skillnad i tekniken som avses som Jan Kardell skriver. Utvecklingen annars av ställverken på banan är att en kraftig modernisering av sträckan Flöha - Annaberg-Buchholz gjordes för ett antal år sedan varvid trafiken på banan låg helt nere något år. Då ersattes ett antal gamla ställverk längs banan md nya moderna fjärrstyrda och om jag minns ett gammalt inlägg från Sören Heise rätt, så fjärrstyrdes den banan från Annaberg-Buchholz efter denna modernisering. I ett faktablad bland länkarna till artikeln framgår att hela komplexet som kallas Erzgebirgbahn med flera linjer har totalt 16 ställverk idag varav 5 är fjärrstyrda. Kan då gissa att de fjärrstyrda ligger längs bandelen upp till Annaberg-Buchholz varav ett säkert bortom också för man kan anta att även Cranzahl är fjärrstyrt numera, vad gäller normalspårsdelen då. Kanske även Bärenstein vid tjeckiska gränsen. Jag är på fel plats nu för att kolla i kartboken vilka stationer som finns längs banan idag! /PK

[BD]

" En UAC 1605 användes för styrning av trafiksignaler i Göteborg, troligen det första datorstyrda trafiksignalsystemet i Sverige." Avses det vägsignaler i beskrivningen på länken?
UAC 1601 och 1605 bör vara en föregångare till UAC 1610.

Tekniska museet: https://digitaltmuseum.se/021027026290/kontrollpanel

[Ulf Broman]

" En UAC 1605 användes för styrning av trafiksignaler i Göteborg, troligen det första datorstyrda trafiksignalsystemet i Sverige." Avses det vägsignaler i beskrivningen på länken?
UAC 1601 och 1605 bör vara en föregångare till UAC 1610.

Tekniska museet: https://digitaltmuseum.se/021027026290/kontrollpanel

Jag vet inte säkert, men jag vet att Ericssons signalavdelning byggde både styrning av vägtrafiksignaler och järnvägsställverk, och jag tror att begreppet trafiksignaler var det normala begreppet för vägtrafiksignaler. När jag jobbade åt signalavdelningen (fast fel del) så fanns det datorställverk i Stockholm som de skötte, men jag minns inte att jag hörde något om Göteborg förrän ställverk 75.

Edit:
Det korrekta uttrycket var trafiksignaler, men de som jobbade med (väg)trafiksignalerna kunde bli mycket irriterade om någon (oftast från järnvägssidan) benämnde dem "rödljus".

[Erik Andersson]

Här är en lite mer utförlig artikel i ämnet!
http://www.railwaygazette.com/news/i...erlocking.html

[GÅ_Fid]

Här är en lite mer utförlig artikel i ämnet!
http://www.railwaygazette.com/news/i...erlocking.html

Med en kort sammanfattning på Svenska:
Trots att andra länder/förvaltningar i 30 år använt seriell kommunikation mellan ställverk och yttre enheter (växlar, signaler och spårledningar) har man i Tyskland hållit fast vid att det måste vara individuell tråd för varje funktion fram till ställverket. Man har använt datoriserade ställverk i många år.

Detta har begränsat varje ställverk till max ca 5 km räckvidd.

Man har nu för första gången tagit steget från detta, och nu använder man teknik från Siemens som bygger på IP (Internet Protocol), vilket man hoppas på lång sikt skall ge reducerade kostnader för underhåll och ändringar.
----------------------------------------------------------------------------------

Personligen är jag lite skeptisk till just om det blir billigare, men det blir med säkerhet allt mer komplext, och därmed får man fler saker som kan krångla, samtidigt som det blir enklare med färre trådar som kan klippas av, få vatten i kabeln eller på annat sätt komma till skada/förväxling. (Mer high-tech som en expert måste ta hand om, mindre "dyr" ledningsdragning som många teletekniker kan göra och fixa - längre tid för utryckning och beställning av delar, kanske kortare tid att byta kretskort än att "mäta upp" långa kablage med mycket skarvar...)

När varje växel skall innehålla en dator (eller kanske 3 st som övervakar varandra) som förvisso är väldigt enkel, bara sysslar med att kommunicera och ta ut meddelanden till sig själv, eller ge svar på sådana och dessutom drivutrustning för motor/hydraulik/pneumatik så blir det en hel del prylar i den lilla lådan som ligger i gruset och utsätts för klimatets hemska växlingar.

I teorin blir det ju bra att kunna programmera in en ny växel i kommunikationen om något måste bytas, men min farhåga är att "säkerhetsutvärderingen" kommer att ske strikt med en version (i taget) och en enda leverantör. Vid behov av att bygga ut måste man lita på att den gamla leverantören finns kvar och fortfarande kan/vill leverera sin gamla utrustning - eller så måste man troligen byta styrkort i alla växlar under hela ställverket till "den nu aktuella versionen".

I realiteten tror jag att IP-baserad (vilket i sig är ungefär lika precist som att säga att lok bygger på stål-teknik) är ett modeord och en "floskel", men att det system man bygger kommer att vara precis lika öppet som de system vi idag använder i Sverige, dvs från en leverantör och helt i händerna på dennas goda vilja.

Tillverkaren hoppas givetvis på att kunna använda programvarurutiner, verktyg och kunnande de redan utvecklat för andra marknader en gång till, och på det sättet hålla nere sina kostnader för utveckling, men för kunden blir det troligen inte billigare, hävdar jag luttrat. I princip är det givetvis rätt att använda utrustning och metoder för att bygga järnvägssystem som också delar utvecklingskostnader med andra branscher som har samma - eller högre - säkerhetskrav, men troligen blir det inte så lätt som man skulle vilja... Det är olika uppsättningar regler för säkerhet inom bana, kärnkraft, flyg, process/kemiindustri etc, och även om prylarna funkar över gränserna så blir det unika pappersarbeten och godkännanden.

Om bara inte leverantören är mångdubbelt större (tuffare och sturskare) än kunden brukar det fungera bra med vår metod också.

Min erfarenhet av "tyska drakar" vad gäller bemötande av mindre kunder är inte odelat positiv...

Och för övrigt förstår jag precis att det är "datoriserade ställverk" som avses. Begreppet "digital" är inte så lyckat att använda för att beskriva detta. Digital innebär ju att signaler har endast distinkta lägen - till exempel med 2-vägslogik av eller på, 1 eller 0, dragen eller inte, spaken i övre eller undre läget. (Strömbrytare till taklampan, signalerna i en dator, signalerna i ett relä eller spakarna i ett linställverk). Motsatsen är ju "analog" - till exempel instrumenten som visar bromsledningstrycket brukar vara analoga - de kan visa alla tänkbara mellanlägen mellan noll och fullt tryck utan att några steg/hack kan skönjas i skalan.