Resultat 1 till 2 av 2

Ämne: Godsvagnsfakta

  1. #1
    1. Klass
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    70

    Godsvagnsfakta

    Jag söker all information som finns om följande två godsvagnar: Gsö 18384 (Landskrona 1900) och Gsh 104 (1915).
    Någon som vet något om deras öden och äventyr?
    Mejla mig gärna om du vet sven.stahre@sjk.se
    Tack på förhand!


  2. #2
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    13

    Sv: Godsvagnsfakta SJ Gsö 18384 och SSnJ Gsh 104

    Citat Ursprungligen postat av SvenS Visa inlägg
    Jag söker all information som finns om följande två godsvagnar: Gsö 18384 (Landskrona 1900) och Gsh 104 (1915).
    Någon som vet något om deras öden och äventyr?
    Mejla mig gärna om du vet sven.stahre@sjk.se
    Tack på förhand!
    Så enkelt ska du inte slippa undan! :), för här kommer lite mer fakta för spridning av allt mänskligt vetande till även övriga här:
    Dessa vagnar omhändertogs av SÅS. Om jag har fått rätt för mig så anskaffades Gsö-n som första godsvagn när man hade satt igång trafiken på slakthusbanan i Stockholm och sedan skaffat en del ångloksreservdelar som man då behövde förrådsplats till. Den blev sedan överflödig som förråd, "lokdelsfinka", när SÅS fått en del modernare vagnar i form av Gs-finkor från 1950-talet som blev över som bangårdsvagnar hos dåvarande Banverket när Igelstabron vid Södertälje blev klar fram emot mitten av 1990-talet och har sedan dess bara stått och blivit i alltmer "befintligt" skick, då SÅS inte hade några ambitioner att behålla den bara som ett snyggt utställningsobjekt. En lösning blev då när Torekällbergets museum i Södertälje sökte en del äldre järnvägsfordon och kunde köpa en del från SÅS. Gsö-n hämtades då först med trailer på fettisdagen 13/2 i år för att "beredskapsgubbarna" man fått tag på, för att under ledning av den nyanställde projektledaren "Stoffe" renovera dessa fordon, skulle ha något att börja med i väntan på att uppställningsspåren ska bli klara senare i år. Man vill där då som seriös fordonsägare veta så mycket som möjligt om vagnarna och deras ursprung, varvid jag ställde en fråga i vårt grannforum och fick svar här. Men var SÅS hittade vagnen vet jag fortfarande inte, jag har frågat äldre SÅS-are som inte minns, och hoppas förstås att någon av våra PV-skribenter kommer ihåg lite mer.

    Vad gäller SSnJ Gsh 104 så tillhörde den de kvarvarande fordonen på Saltsjöbanan när denna fick nya motorvagnar 1976 och den mesta av den äldre rullande materielen skrotades. SÅS köpte då sista ångloket nr 7, denna finka samt flakvagnarna Pm 61 och Nm 205 för att också använda som förråd även om de kunde ses rulla i museitågen på slakthusbanan i början. De hade dock ingen genomgångsledning för tryckluftbroms, vilket sattes upp av SÅS. 104 lär ändå ha medförts i motorvagnstågen ibland, då troligen kopplad sist med en "blindkoppling" ansluten till bromsledningen för att åtminstone resten av tåget skulle bromsas ifall den skulle få för sig att hoppa av. Den blev som förråd hos SÅS "vagndelsfinka" och liksom Gsö-n "övertalig" när de modernare Gs-finkorna kom och ersatte som förråd med bättre, regntåligare tak framförallt. När SÅS fick möjlighet att ställa in några fordon i Katrineholms lokstall hösten 2008 så visade det sig att denna finka, som hade sämst (rester av) takduk, kunde få plats där tillsammans med den av SÅS inköpta där redan befintliga V3 52 för att stå torrt inför senare renovering. Intresse visades för ett par år sedan från ägaren av stationshuset i Vrena av att köpa denna finka för uppställning och renovering på en utlagd spårsnutt, men det blev hela tiden trassel med möjliga landsvägstransporter dit och när detta till slut skulle kunna ordnas så satte sig Trafikverket, som han alltså hyr av, emot det hela. Däremot var alltså Torekällberget intresserade och väntar på att hämta även den när uppställningsspår har anlagts.

    Även om då dessa finkor inte lär rulla mer än några meter ytterligare så kan man ju glädjas åt att de kommer att renoveras och förhoppningsvis pryda sin plats därefter och vara till glädje för museibesökare (istället för diverse konstnärer som inte verkar ha SJ Röd 92 på sin palett). Men förhoppningsvis också vara försedda med information om deras bakgrund som ju är helt olika, även om de ju båda är av 1898 års standardtyp från SJ, 18384 alltså byggd av Gjuteribolaget i Landskrona 1900 som ursprunglig litt G3, sedermera Gs, och 104 av Kockums i Malmö 1915. 18384 blev sedan moderniserad med rullager och ombyggd med bottentömning från Gs till Gsö enligt en SJ-ritning från 1957, visad av Thomas Tell här. Den slopades sedan redan 1965, men vad den hade för sig innan SÅS köpte den ca 10 år senare är alltså höljt i dunkel. 104 verkar däremot inte ha utsatts för några moderniseringar mer än att man vid reparation av korgens panel har ersatt ursprunglig pärlspont med vanlig enkelfaspanel. Därför är vi intresserade av så mycket fakta som möjligt om dem.
    /CEO, SÅS


Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •