I morse för fjorton år sedan hade vi den här utsikten söderut från hotellrummet på IntercityHotel Freiburg. Två spårvagnar på spårvägsviadukten, ett regionaltåg vid plattform (och något rött bortåt driftverkstaden):


En stund senare är tågsättet från ett regionaltåg på väg till driftverkstaden:


Åter en spårvagn på väg in i Altstadt genom Schwabentor, eller noga räknat genom den tillbyggnad som gjordes omkring år 1900 då spårvägen byggdes:


Tillsammans med Anna ser vi staden uppifrån Schlossberg under förmiddagen. Sedan tar vi lokaltåget nordost ut från Hauptbahnhof:


Ja, till ändhållplatsen Elzach åker vi. Elzach är en småstad vid ån Elz, en bit upp i Schwarzwald. Magnolior blommar:


När vi sett oss mätta gick vi till tåget igen. Elzach är en ändstation med bara ett spår. Jag kan inte minnas om det fanns tågklarerare där eller inte, men troligen gjorde det väl det:


Vi steg av efter sexton minuter för att stanna tre timmar i staden Waldkirch, bl a för att äta middag:


Marit och jag gick upp till borgen på förra bilden när det började skymma, och tittade ner på stationshuset. Det kändes som att det var hämtat från kanske en gammal Fallerkatalog och att vi såg en modelljärnväg:


Här i Waldkirch skulle det strax, liksom varje timme, bli tågmöte. Det får bli den sista bilden för i dag: