Infrabel: Betongslipers med svavel i

[BD]

Enligt Google:
PUURS, 6 mars 2021 - Det är en innovation i järnvägsvärlden ... men framför allt är det en liten miljörevolution! Infrabel kommer att bli den första europeiska järnvägsinfrastrukturförvaltaren som gör sliprarna (populärt benämnda "tågslipare") i sitt nätverk "gröna". Gradvis kommer cementen, av vilket sliprar traditionellt tillverkas, delvis ersättas med svavel. Det finns tre fördelar: produktionscykeln avger upp till 40% mindre koldioxid, det nya materialet är helt återvinningsbart och slutligen återanvänds svavel - en avfallsprodukt från oljeindustrin.
Ett cirkulärt material som starkt begränsar produktionen av CO2

De första nya sliprarna, som låg mellan Puurs och Antwerpen, är grönaktiga. Det är en symbol, en blinkning från tillverkaren, men förändringen är mycket mer grundläggande än så!

Dessa nya "gröna" sliprar, de första som installeras i Europa, är tillverkade av ett revolutionerande material: svavelbetong. Konkret betyder detta att slipern inte längre är tillverkad av cement utan använder svavel som bindemedel. Det finns många fördelar. För att göra cement behöver du en temperatur på 1400 grader Celsius. Mycket energikrävande. Med svavelbetong räcker det med 140 grader för att forma slipersen. Men att göra cement frigör också mycket koldioxid. Totalt minskar denna nya produktionsprocess koldioxidutsläppen med 40%. Konkret betyder det att vi går från 75 kg CO2 per sliper till 45 kg CO2 / styck. Med denna innovation kan motsvarande årliga koldioxidproduktion för 100 hushåll kompenseras varje år.

Mer på https://press.infrabel.be/infrabel-p...is-van-zwavel# Finns även i en fransk språkversion.

[Bobo L]

Aha? Som gips ungefär, alltså?

[Erik Andersson]

Aha? Som gips ungefär, alltså?

Jag har hört att man på vissa lågtrafikerade banor, bland annat i Småland under en längre tid gjort försök med biologiskt nedbrytbara sliprar helt av naturmaterial. Kan det vara något att exportera till Tyskland tro?

[Henke]

Jag har hört att man på vissa lågtrafikerade banor, bland annat i Småland under en längre tid gjort försök med biologiskt nedbrytbara sliprar helt av naturmaterial. Kan det vara något att exportera till Tyskland tro?

Kan det vara trä måntro?

[Bobo L]

... biologiskt nedbrytbara sliprar helt av naturmaterial...

Aha! Du menar att de kan lämnas i spåret och bryts ner på plats helt utan restmaterialhantering?

[Göran Kannerby]

Jag har hört att man på vissa lågtrafikerade banor, bland annat i Småland under en längre tid gjort försök med biologiskt nedbrytbara sliprar helt av naturmaterial. Kan det vara något att exportera till Tyskland tro?

Ohsabanan tillämpar något sådant, definitionen av en slipers är där att så länge det går att få en spik att fästa så finns det en slipers, även om den inte syns.

[Niklas Bygdestam]

Enligt Google:
PUURS, 6 mars 2021 - Det är en innovation i järnvägsvärlden ... men framför allt är det en liten miljörevolution! Infrabel kommer att bli den första europeiska järnvägsinfrastrukturförvaltaren som gör sliprarna (populärt benämnda "tågslipare") i sitt nätverk "gröna". Gradvis kommer cementen, av vilket sliprar traditionellt tillverkas, delvis ersättas med svavel. Det finns tre fördelar: produktionscykeln avger upp till 40% mindre koldioxid, det nya materialet är helt återvinningsbart och slutligen återanvänds svavel - en avfallsprodukt från oljeindustrin.
Ett cirkulärt material som starkt begränsar produktionen av CO2

De första nya sliprarna, som låg mellan Puurs och Antwerpen, är grönaktiga. Det är en symbol, en blinkning från tillverkaren, men förändringen är mycket mer grundläggande än så!

Dessa nya "gröna" sliprar, de första som installeras i Europa, är tillverkade av ett revolutionerande material: svavelbetong. Konkret betyder detta att slipern inte längre är tillverkad av cement utan använder svavel som bindemedel. Det finns många fördelar. För att göra cement behöver du en temperatur på 1400 grader Celsius. Mycket energikrävande. Med svavelbetong räcker det med 140 grader för att forma slipersen. Men att göra cement frigör också mycket koldioxid. Totalt minskar denna nya produktionsprocess koldioxidutsläppen med 40%. Konkret betyder det att vi går från 75 kg CO2 per sliper till 45 kg CO2 / styck. Med denna innovation kan motsvarande årliga koldioxidproduktion för 100 hushåll kompenseras varje år.

Mer på https://press.infrabel.be/infrabel-p...is-van-zwavel# Finns även i en fransk språkversion.

Men visst går detta att införa även i Sverige? Sliprarna på bilden är ju egentligen desamma som de i Sverige med e-clip. Och att föra en Fastclipvariant av dessa är ju knappast några problem.

[Göran Kannerby]

Men visst går detta att införa även i Sverige? Sliprarna på bilden är ju egentligen desamma som de i Sverige med e-clip. Och att föra en Fastclipvariant av dessa är ju knappast några problem.

Bara så ingen springer iväg och köper dem: Holländska slipers duger inte i Sverige beroende på att vi använder olika lutning på rälen.

[Bobo L]

Men alltså, svavel..? Korrosion? Jag skulle nog vilja se en betraktelse över långtidskemin om jag skulle vara potentiell köpare av slipers.

H2SO4, nån..?

[Knut Andvord]

Bara så ingen springer iväg och köper dem: Holländska slipers duger inte i Sverige beroende på att vi använder olika lutning på rälen.

så de ka ikke lages i rett utførelse for Sverige?

[Göran Kannerby]

så de ka ikke lages i rett utførelse for Sverige?

Inga problem, men köper man en slipers i Holland (eller för den delen nästan var som helst i världen) så har den fel lutning under rälen.

[Knut Andvord]

Inga problem, men köper man en slipers i Holland (eller för den delen nästan var som helst i världen) så har den fel lutning under rälen.

kan da köpes i alle land, bare å gi rette spesifikasjoner. ikke bare i Sverige det kan lages slipers etter svenske mått

[Niklas Bygdestam]

kan da köpes i alle land, bare å gi rette spesifikasjoner. ikke bare i Sverige det kan lages slipers etter svenske mått

På Arlandabanan är det betongslipers som är importerade från Storbritannien

[Lennart Fransson]

Ohsabanan tillämpar något sådant, definitionen av en slipers är där att så länge det går att få en spik att fästa så finns det en slipers, även om den inte syns.

Beskriv gärna närmare hur det går till på Ohsabanan, det skulle vara roligt att få reda på.

[Göran Kannerby]

Beskriv gärna närmare hur det går till på Ohsabanan, det skulle vara roligt att få reda på.

Precis som jag skrev, om exempelvis en rälsspik har lossnat, men det går att få fäste för den slår man i den även om inte slipersen syns.

Åtminstone vat det på detta sätt på 1980-talet när jag var som mest aktiv där.

[Lennart Fransson]

Precis som jag skrev, om exempelvis en rälsspik har lossnat, men det går att få fäste för den slår man i den även om inte slipersen syns.

Åtminstone vat det på detta sätt på 1980-talet när jag var som mest aktiv där.

Jag vet att du varit aktiv på Ohsabanan, och det har också jag. Under mina drygt 40 år i Ohs kan jag inte påminna mig att jag har sett dig delta i verksamheten en enda gång, inte på något av alla räls- och slipersbyten som genomförts sedan slutet av 70-talet, inte på något annat banarbete, inte i trafiken eller verkstaden, inte på något föreningsmöte. Jag är inte ens säker på att jag har sett dig i Ohs någon gång. Att spåret var dåligt när föreningen bildades 1970 är absolut sant, och att det ibland för 30-40-50 år sedan gjordes försök att nödtorftigt få några spikar att ta fäste in något som var hopplöst genomruttet är också sant, men jag är tveksam till att det är du som skall beskriva hur det är på Ohsabanan idag på dina erfarenheter från kanske 40 år tillbaka, eller mer. Hur lockande det än är för dig att skriva inlägg i varje tråd Postvagnen.

[Göran Kannerby]

Jag vet att du varit aktiv på Ohsabanan, och det har också jag. Under mina drygt 40 år i Ohs kan jag inte påminna mig att jag har sett dig delta i verksamheten en enda gång, inte på något av alla räls- och slipersbyten som genomförts sedan slutet av 70-talet, inte på något annat banarbete, inte i trafiken eller verkstaden, inte på något föreningsmöte. Jag är inte ens säker på att jag har sett dig i Ohs någon gång. Att spåret var dåligt när föreningen bildades 1970 är absolut sant, och att det ibland för 30-40-50 år sedan gjordes försök att nödtorftigt få några spikar att ta fäste in något som var hopplöst genomruttet är också sant, men jag är tveksam till att det är du som skall beskriva hur det är på Ohsabanan idag på dina erfarenheter från kanske 40 år tillbaka, eller mer. Hur lockande det än är för dig att skriva inlägg i varje tråd Postvagnen.

Jag kunde varit tydligare med att det handlade om historiska uppgifter, ja.

Däremot brer du på onödigt mycket. Det kan enkelt konstateras att vi inte varit på Ohsabanan samtidigt, men det betyder inte att jag aldrig gjort något där. På 1980-talet deltog jag aktivt både i banarbete och trafik, förmodligen kan sammanlagda antalet timmar räknas i hundratal.

[Daniel Engström]

kan da köpes i alle land, bare å gi rette spesifikasjoner. ikke bare i Sverige det kan lages slipers etter svenske mått

Det är väl en viss investering för fabriken att börja tillverka en ny modell. Att ta fram en prototypform för en liten serie kanske inte är så dyrt, men jag förmodar att en produktionslinje i en betongslipersfabrik har 100-tals formar, så enklast är nog att gjuta dem i en fabrik som redan tillverkar sliprar av rätt modell.

[Waxholm - Rindö järnväg.]

Har lite gjutjobb i källaren till mitt hus och funderade på om jag kunde använda miljövänligare svavelbetong.
Fick svaret att utifrån brandrisken kan man inte använda svavelbetong i byggnader.
Kommer svavelbetongen att smälta eller vittra vid en låg temperatur.
Svavel ska visst smälta vid en temperatur på under 200 grader grader eller kommer svavelbetongen att börja brinna.
Finns det några andre nackdelar med svavelbetong?

[Niklas Bygdestam]

Har lite gjutjobb i källaren till mitt hus och funderade på om jag kunde använda miljövänligare svavelbetong.
Fick svaret att utifrån brandrisken kan man inte använda svavelbetong i byggnader.
Kommer svavelbetongen att smälta eller vittra vid en låg temperatur.
Svavel ska visst smälta vid en temperatur på under 200 grader grader eller kommer svavelbetongen att börja brinna.
Finns det några andre nackdelar med svavelbetong?

Hur kan det då bli om man kör med ånglok på ett spår med svavelbetongslipers?