Förarutbildning och TRI i Lund

[Göran Kannerby]

Det förslaget stödjer jag.

Knuten i det här sammanhanget är väl vad som är "allmänt kända begrepp".
Jag har följt Postvagnen så gott som dagligen under 15-20 år men TRI och TTJ känns som något nytt.

I ett projekt på Trafikverket tyckte man att (spår-)växel behövde tas med i ordlistan.

Ett tips kan vara att lägga in term-listan från TTJ till att börja med. En fördel med den är att det är auktoriserade namn och förkortningar. Även de kan självklart ifrågasättas, men då är det mycket mer jobb för att få dem ändrade.

[JDS]

I ett projekt på Trafikverket tyckte man att (spår-)växel behövde tas med i ordlistan.

Ett tips kan vara att lägga in term-listan från TTJ till att börja med. En fördel med den är att det är auktoriserade namn och förkortningar. Även de kan självklart ifrågasättas, men då är det mycket mer jobb för att få dem ändrade.

En länk till TTJ modul 1 är väl iofs enklare att hålla uppdaterad än en kopia av hela innehållet...

Sen tycker jag ju att det vore trevligt om även lokala och museala järnvägsnät samt tunnelbana och spårväg fick vara med i sammanhanget. Dessa använder ofta lite andra begrepp.

[Göran Kannerby]

En länk till TTJ modul 1 är väl iofs enklare att hålla uppdaterad än en kopia av hela innehållet...

Sen tycker jag ju att det vore trevligt om även lokala och museala järnvägsnät samt tunnelbana och spårväg fick vara med i sammanhanget. Dessa använder ofta lite andra begrepp.

Smart! Men då måste man tänka på att om man även vill ge en annan förklaring till en term som finns i TTJ måste man redogöra för båda betydelserna, annars blir det förvirrande att här läsa en betydelse men i den länkade TTJ en annan.

[Ulf Broman]

Sen tycker jag ju att det vore trevligt om även lokala och museala järnvägsnät samt tunnelbana och spårväg fick vara med i sammanhanget. Dessa använder ofta lite andra begrepp.

Att andra kan ha andra begrepp förstår jag, det kanske finns "station" i musei-Säo men inte i TTJ.

Smart! Men då måste man tänka på att om man även vill ge en annan förklaring till en term som finns i TTJ måste man redogöra för båda betydelserna, annars blir det förvirrande att här läsa en betydelse men i den länkade TTJ en annan.

Men jag blir nyfiken på var det förekommer att en och samma term har en annan betydelse (eller i alla fall en annan förklaring) än i TTJ.
Kan du ge ett par exempel på såna termer?

[JDS]

Men jag blir nyfiken på var det förekommer att en och samma term har en annan betydelse (eller i alla fall en annan förklaring) än i TTJ.
Kan du ge ett par exempel på såna termer?

”Spårfordon” är ett bra exempel. I TTJ är ”spårfordon” en delmängd av alla järnvägsfordon, medan de flesta andra utgår från motsatsen.

[Lars Stegenius]

Om jag inte tar fel kom begreppet Trafiksäkerhetsinstruktion, TRI, till 1990 när ny lagstiftning trädde i kraft för spårtrafikområdet. Då trädde Lag om säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg och Förordning om säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg i kraft. Det bildades också en ny tillsynsmyndighet, Järnvägsinspektionen, kort kallad J. Spårtrafikområdet gick i ett slag från närmast oreglerat till väldigt reglerat. All verksamhet blev tillståndspliktig och det skulle finnas en av J godkänd TRI. Järnvägsområdet har ju senare fått en egen lagstiftning.
Jag var nyutnämnd Trafikchef, Tc, för Museispårvägen Malmköping AB, MUMA, och det var på mig det föll att se till att verksamheten fick sitt tillstånd och en ny godkänd TRI.
Här skulle jag kunna underhålla er några timmar med att berätta hur det gick till och hur det var att ha att göra med en nybildad myndighet som sökte sin form och roll. Men ni slipper det. Det gick i alla fall bra och var både jobbigt och roligt.

[Göran Kannerby]

Om jag inte tar fel kom begreppet Trafiksäkerhetsinstruktion, TRI, till 1990 när ny lagstiftning trädde i kraft för spårtrafikområdet. Då trädde Lag om säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg och Förordning om säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg i kraft. Det bildades också en ny tillsynsmyndighet, Järnvägsinspektionen, kort kallad J.

Kan intyga det. Bakgrunden var delvis att lagstiftaren av någon anledning fick för sig att termen säkerhetsordning skulle användas som en samlande term för samtliga föreskrifter som reglerade trafiksäkerheten hos verksamhetsutövaren.

[Göran Kannerby]

Men jag blir nyfiken på var det förekommer att en och samma term har en annan betydelse (eller i alla fall en annan förklaring) än i TTJ.
Kan du ge ett par exempel på såna termer?

Det är inte helt ovanligt att det finns en funktion "huvudtillsyningsman" vars uppgifter är mer jämförbara med tågklarerarens än med en vanlig htsm.

[JDS]

Kan intyga det. Bakgrunden var delvis att lagstiftaren av någon anledning fick för sig att termen säkerhetsordning skulle användas som en samlande term för samtliga föreskrifter som reglerade trafiksäkerheten hos verksamhetsutövaren.

Det verkar ha varit utredarens uppfattning att så var fallet även i den föregående förordningen om enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar. Järnvägsinspektionens invändningar verkar ha flugit lite över huvudet på utredaren:

3.3.5. Säkerhetsordningar
Mitt förslag: För varje verksamhet skall det finnas en säkerhetsordning med sådana säkerhetsbestämmelser som behövs utöver järnvägssäkerhetslagen med följdförfattningar.

Promemorians förslag överensstämmer med mitt.

Remissyttrandena: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Järnvägsinspektionen anser dock att "säkerhetsordning” är ett sedan länge allmänt förekommande, djupt rotat begrepp för trafiksäkerhetsregler. i vissa fall kompletterade med kunskaps- och hälsomässiga fordringar på personal i säkerhetstjänst och att för undvikande av missförstånd en annan beteckning skulle väljas i detta sammanhang.

Skälen för mitt förslag: Enligt 35 FEJ skall det för järnväg. spårväg och tunnelbana finnas en av järnvägsinspektionen fastställd säkerhetsordning med de trafiksäkerhetsföreskrifter som behövs utöver bestämmelserna i FEJ. Föreskrifterna i säkerhetsordningen skall så nära som möjligt ansluta till motsvarande bestämmelser för SJ.

Även i fortsättningen bör ställas krav på att det skall finnas en säkerhetsordning hos var och en som driver spåranläggningar eller spårtrafik. Som nämnts bör det vara en förutsättning för tillstånd att sökanden presenterar en godtagbar säkerhetsordning för sin verksamhet. Någon formlig fastställelse i enlighet med vad som nu sker enligt FEJ torde dock inte behövas. Vid tillståndsgivningen bör i stället uppställas som villkor att den ingivna säkerhetsordningen följs i vissa angivna, från säkerhetssynpunkt väsentliga delar. En ändring i säkerhetsordningen i dessa delar innebär att verksamhetsutövaren frångår villkoren för sitt tillstånd. Sådana ändringar måste därför underställas järnvägsinspektionens prövning. Andra delar av säkerhetsordningen bör däremot kunna revideras av verksamhetsutövaren själv.

Säkerhetsordningen bör innehålla de ytterligare detaljerade regler för verksamheten som är specifika för denna och som därför inte lämpligen bör tas in i den nya lagen eller anslutande författningar. l säkerhetsordningen bör tas in t.ex.de särskilda regler som behövs för en bana beträffande det signalsystem som används, de hastighetsbestämmelser som erfordras samt specifika bestämmelser om personalens arbetsuppgifter vid en viss verksamhet. I stort kan alltså säkerhetsordningarna utformas som de nuvarande. med den skillnaden att föreskrifter för en verksamhet som är av mer generell art bör beslutas av järnvägsinspektionen.

Järnvägsinspektionen har ansett att begreppet "säkerhetsordning" för närvarande har en delvis annan innebörd och att därför en annan terminologi bör väljas. För egen del menar jag att det nuvarande begreppet inte på något avgörande sätt skiljer sig till sin innebörd från det som föreslås. Jag anser därför att den i promemorian föreslagna terminologien bör kunna godtas.

[Ulf Broman]

Det verkar ha varit utredarens uppfattning att så var fallet även i den föregående förordningen om enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar. Järnvägsinspektionens invändningar verkar ha flugit lite över huvudet på utredaren:

Jag har letat men inte hittat vem som var utredare av detta, vet någon?
Var det någon med god järnvägskompetens eller var det en kompetent jurist?