Rörbetongslipers finns väl inte kvar på några linjeavsnitt lägre?
Har för mig att jag sett någon bild här på postvagnen för något år sedan,
tror det var från Nyköpingsbanan där det fortfarande fanns rörbetong på någon driftplats.
Finns det kvar några driftplatser idag som har kvar denna sliperstyp?
Tyckte mig se sådana slipers på bangården i Nyköping när vi åkte tåg dit för några veckor sen.Ursprungligen postat av Mattias J
//Joakim Wahlberg
Alla mina bildberättelser finns samlade på jowahlen.se!
Det är väl bara spår 4 och möjligen några av svartspåren som har 101or kvar.
Säkert bortglömt, eller så duger de än...
De är inte glömda utan bedömningen är att de håller till kommande bangårdsombyggnad. Spår 4 i Nyköping är ju inte överdrivet trafikerat.
I övrigt finns det lite 101-sliprar här och där i sidospår, totalt ungefär 2000 meter i landet. Vi får se hur länge de kommer att finnas kvar.
Känns som en bra bedömning.
Apropå GC:s bild i broschyren om önskade utbyggnader som länkas till i i en annan tråd, där ser man på spåret hitom Mb-loket slipers med PR-clip, men ett par av dom är bytta till nya med E-clip. Det är så det ser ut här i Fellingsbro också på sidotågspåret. Det gamla sliprarna är märkta S5 86 eller S5 88, jag antar att det sista är årtalet. Man bytte ganska många för något år sedan, och tänker byta många i år, nya sliprar med fast-clip ligger utlagda. De gamla verkar ha sprickor mitt på (har inte tittat så nära!) Men funderingen är om sliprarna inte ska hålla längre än 30 år? Trodde de borde hålla 40-50 år, de äldre på linjen med hambo verkar inte vara bytta annat än enstaka. Eller har dessa något tillverkningsfel liksom senare slipers från Kungsör? Eller om de inte tål ståltåg med stax 25.
Senast redigerat av Jan Kardell den 2020-04-22 klockan 20:49:26.
Jag kan inte nämna något om just det fallet!
Men de sliper som ska bytas i Helsingborg-Teckomatorp i höst är 50 år gamla. Däremot har man kompletterat mer nyare slipers redan i vissa kurvor och även lite pö om pö. Så majoriteten håller i 50 år men några verkar ge sig tidigare.
Ingeting är omöjligt, inte ens på järnvägen
Var det inte en stor skandal om just detta för några år sedan ? Dåvarande Banverket hade blivit "lurat" av en leverantör (Strängbetong) som tillverkat massor av undermånliga slipers som spricker. Det är väl dessa som byts på nätterna här och var och orsakar massa enkelspårsavsnitt då på exempelvis Västkustbanan...
Jag tror inte leverantören medvetet lurade Banverket. Produktionen av betongsliprar forcerades pga stor efterfrågan och det ledde till sprickbildning i betongen. Leveranskontrollen var måhända undermålig.
Banverket och leverantören nådde en förlikning som innebar att Banverket kunde ersätta de skadade sliprarna och köpa ytterligare sliprar till ett kraftigt reducerat pris.
Det var ju sliprar tillverkade på 90-talet, märkta S7. Detta gäller något äldre sliprar från slutet på 80-talet märkta S5.
S7-slipers byttes ett antal varje år tidigare, men nu tycks det ha lugnat ner sig. Ser inga här som är märkta för utbyte iallafall.
Senast redigerat av Jan Kardell den 2020-04-23 klockan 12:50:06.
102 FIST Sliperna är märkta 72.
Alltså 48år gamla.
Skulle varit bytta för över 20 år sedan, då klämman är urdålig.
Jag vill hävda att idén med betongslipersen är att den ska hålla uppemot 60 år och på så sätt i halvtid få rälen utbytt även på raksträckorna där det är hårt trafikerat. Därmed skulle också livslängden vara gott och väl den dubbla mot träslipers. Problemet med de äldsta betongslipersen var dock befästningarna, vare sig fist eller hambo var lika beständig som själva betongen. Pandrol har nog däremot förutsättningarna att klara sig 60 år, men då har vi med de äldsta pandrol-slipersen istället problemet att det inte går att lägga 60 kg-räler på dem. Några kommer säkert att uppnå 60-årsdagen genom att helt enkelt ha räl som klarar sig tills dess, antingen beroende på att den nyligen är bytt eller beroende på måttlig trafikering. Sedan kan man också tänka sig att gamla pandrol-slipers återanvänds på spår med lägre trafikbelastning.
Jag har fått för mig att det sistnämnda är precis vad man gör.
Hej,
Jag råkade läsa om plaståtervinning, och på länken nedan hävdas att man utvecklar järnvägsslipers av plast. Bara de inte bryts ner och försvagas av solljus eller andra väderfaktorer så låter det bra, tänker jag.
http://tmr.se/innovation/ (Ett stycke ner på sidan.)
Finns det någon här i Postvagnen som vet hur det har gått? Kan de även hävda sig mot betongslipers prismässigt?
Tunnelbanan har fått plastslipers mellan Slussen och Gamla stan, de är bruna och fina. Undrar om man hade kunnat få dem röda och gröna?
Om man sorterar plasten efter färg innan tillverkning så kanske det skulle gå? Jättestora legoklossar, typ.
Senast redigerat av Mattias Thorslund den 2020-07-13 klockan 22:14:25. Anledning: konsekvent tempus i meningen
Framförallt är de intressanta som alternativ till träslipers. Då kan man byta direkt från trä till plast i grusballast. Vill man byta till betong krävs däremot makadam-ballast, vilket gör det till ett betydligt dyrare byte.
Tidigare i PV
Ännu tidigare i PV
Tidigare ändå
Aha, det blir enklare att byta sliprar under successivt underhåll av banor med grus alltså, och man slipper kreosotproblematiken.
Men miljöargumentet är annars att de har mindre klimatpåverkan än betong.
Undrar hur de tål en urspårning? Kanske bättre än betong åtminstone.
Miljömässigt är de dubbelt bättre än betong som ersättning för trä, dels slipper man producera en massa makadam för att kunna lägga in dem, dels slipper man producera betongen.
Urspårning borde de klara bättre än både betong och trä.
Svara med citat
